wpu.nu

Sida:Ann-1989-06 KH12579-28 TR vittnesförhör Hans Johansson.pdf/17

Från wpu.nu

Den här sidan har inte korrekturlästs


B 847/88 s. 17 (22)

ADV Liljeros: något vis?

VT Hans Johansson: Nej, jag förstår henne fullständigt. Jag menar om /skulle väl/ hennes man har ju blivit nedskjuten och dä/vilken människa som helst bli så där. ORD


F: Uppträdde hon förvirrat på något vis?

VT Hans Johansson: Ja, man fick ju ingen kontakt med henne alls tyckte jag, för jag gick ju fram då och tittade och försökte snacka litet grand med henne också, men det gick ju inte alls, så det... ORD


F: Vad ville du prata med henne om?

VT Hans Johansson: Nej, men man tyckte ju synd om människan i fråga som springer omkring där och behöver ju ha något att prata om...? med.

ORDF: De där yttrandena såg du det mera som en om en omtanke

VT Hans Johansson: Ja, det är väl en naturlig grej som mar man har, man...

ORDF: Jaha tack.

AKL: Ja, den här mannen som springer nu, när du först får se honom och har ställt bilen där vid Tunnelgatan då är han en bit in, va? V

VT Hans Johansson: Mm.


AKL: Och sen följer du honom?

VT Hans Johansson: Ja.


AKL: - Uppför trapporna. Springer han kontinuerligt hela tiden?

VT Hans Johansson:: Nja, jag minns .. ohörbart .. om han sprang hela tiden men ... nej, men ... jo, ... ja, jag minns ifrån det det här att det var stilen han sprang med och det är det enda jag k kommer ihåg just hur det är med det.

AKL:Mm, det har du fäst dig vid, ja. Nej, du har sagt tidigare, ser du, den 14 mars vid förhöret som försvara