wpu.nu

Sida:Ann-1989-06 KH12580-03 TR vittnesförhör Anna Hage.pdf/5

Från wpu.nu

Den här sidan har inte korrekturlästs


B 847/88 S. 5 (20)

Hage: Ja.


Adv L: Och vad händer sedan då?

Hage: Jag springer fram.


Adv L: Hur många meter kan det vara?

Hage: Ja, cirka sex, fem-sex.


Ordf: Sade du fem-sex meter?

Hage: Ja, som jag får springa fram.


Adv L: Ja, det är kanske lite längre sträcka om man tittar på den skiss som finns här men detr var inget långt avstånd i alla fall?

Hage: Nej.


Adv L: Ja, du kommer fram. Och vad ser du då eller hör?

Hage: Olof Palme ligger med magen ner, med ryggen upp och magen neråt och jag förstår att det måste ha hänt något allvarligt, att det inte inte var någon sjukdom.


Adv L: Du hade inte hört något skott förut?

Hage: Nej.


Adv L: Berodde det på att det var ljud i bilen eller?

Hage: Ja, vi hade musik på i bilen.


Adv L: Umm. Och du hade inte hört några skott. Och du ser honom ligga där?

Hage: Ja.


Adv L: Umm.

Hage: Så jag tar puslsen på honom och känner ju att det dunkar lite grand fast det var ju tydligen ingen puls utan det kan bli i alla fall.


Adv L: Har du någon sjukvårdsutbildning?

Hage: Ja jag är undersköterska.


Adv L: Ja. Jaha, och vad händer mera?

Hage: Jag vänder på honom för att se om man kan få igång pulsen.