Skillnad mellan versioner av "Sida:Ann-1999-09-13-JA25000-00 SOU 1999 88 Del 2 GRK Granskningskommissionens betänkande.pdf/165"
Från wpu.nu
(Auto Google Cloud Vision OCR (mopocr2.py)) |
(Ingen skillnad)
|
Versionen från 8 mars 2021 kl. 05.05
Förfrågan till UD angående CIA
Den 30 maj 1988 sände PU:s biträdande spaningschef Ingemar Krusell
en skrivelse till UD, kanslirådet Nils G Rosenberg. I skrivelsen efter-
frågade PU en skriftlig redogörelse med svar på ett antal frågor.
Skrivelsen hade följande lydelse:
Under den pågående förundersökningen och spaningarna efter gärningsman
alt. gärningsmän vid mordet på statsminister Olof Palme, har s.k.
spaningsuppslag inkommit beträffande olika utländska underrättelse-
tjänster. För den kriminalistiska bedömningen av spaningsuppslagen krävs
en mera ingående kännedom om underrättelseorganisationernas status i
relation till regering och parlament, deras organisation och sätt att arbeta
m.m. Detta gäller bl. a. CIA, en organisation som för den oinvigde framstår
såsom en ”stat i staten” och omspunnen av myter vad beträffar dess
verksamheter.
I spaningsunderlaget i mordfallet Olof Palme förekommer det under
avsnittet H 425 en rad spaningsuppslag, i vilka CIA angives på ett eller
annat sätt ha initierat mordet. Dessa ger mindre anledning till konkreta
misstankar utan fastmera till hypotetiska antaganden om möjliga motiv.
Det har ifrån den svenska säkerhetspolisens sida (RPS-Säk.) anförts, att det
skulle kunna vara till fördel för utredningen i ärendet – belysandet av CIA:s
verksamhet – om ministern vid svenska ambassaden i Washington lämnade
sin syn på organisationen. Åberopande dagens telefonsamtal hemställes om
en skriftlig redogörelse såsom svar på följande frågeställningar:
1. Vilken status intager CIA idag i relation till regering och parlament?
2. Har CIA genom konstitution eller eljest tilldelats någon fristående status
i exekutivt hänseende i säkerhetsfrågor eller vid utformandet av sin policy i
politiska frågor?
3. Vilken är CIA:s främsta uppgift idag, och hur är dess verksamhet
organiserad?
4. Hur såg USA på Sverige och svensk politik vid tidpunkten för mordet på
statsminister Olof Palme? (Frågan ställes mot bakgrund av de
”markeringar” som gjorts från USA:s sida under Vietnam-krigets dagar,
hemkallande av ambassadören m.m.)
5. Vilken inriktning kan man presumera att CIA hade för sin verksamhet i
Sverige vid mitten av 1980-talet?
6. Fanns det i början av år 1986 någon anledning för USA och dess
underrättelseorgan CIA – utifrån en objektiv bedömning – att i personen
och politikern Olof Palme se en sådan fara för de egna intressena, att ett
undanröjande av honom låg nära till hands?