wpu.nu

Sida:Ann-1999-09-13-JA25000-00 SOU 1999 88 Del 2 GRK Granskningskommissionens betänkande.pdf/165

Från wpu.nu

Version från den 8 mars 2021 kl. 05.05 av Botten Anna (diskussion | bidrag) (Auto Google Cloud Vision OCR (mopocr2.py))
(skillnad) ← Äldre version | Nuvarande version (skillnad) | Nyare version → (skillnad)
Den här sidan har inte korrekturlästs


Förfrågan till UD angående CIA

Den 30 maj 1988 sände PU:s biträdande spaningschef Ingemar Krusell

en skrivelse till UD, kanslirådet Nils G Rosenberg. I skrivelsen efter-

frågade PU en skriftlig redogörelse med svar på ett antal frågor.

Skrivelsen hade följande lydelse:

Under den pågående förundersökningen och spaningarna efter gärningsman

alt. gärningsmän vid mordet på statsminister Olof Palme, har s.k.

spaningsuppslag inkommit beträffande olika utländska underrättelse-

tjänster. För den kriminalistiska bedömningen av spaningsuppslagen krävs

en mera ingående kännedom om underrättelseorganisationernas status i

relation till regering och parlament, deras organisation och sätt att arbeta

m.m. Detta gäller bl. a. CIA, en organisation som för den oinvigde framstår

såsom en ”stat i staten” och omspunnen av myter vad beträffar dess

verksamheter.

I spaningsunderlaget i mordfallet Olof Palme förekommer det under

avsnittet H 425 en rad spaningsuppslag, i vilka CIA angives på ett eller

annat sätt ha initierat mordet. Dessa ger mindre anledning till konkreta

misstankar utan fastmera till hypotetiska antaganden om möjliga motiv.

Det har ifrån den svenska säkerhetspolisens sida (RPS-Säk.) anförts, att det

skulle kunna vara till fördel för utredningen i ärendet – belysandet av CIA:s

verksamhet – om ministern vid svenska ambassaden i Washington lämnade

sin syn på organisationen. Åberopande dagens telefonsamtal hemställes om

en skriftlig redogörelse såsom svar på följande frågeställningar:

1. Vilken status intager CIA idag i relation till regering och parlament?

2. Har CIA genom konstitution eller eljest tilldelats någon fristående status

i exekutivt hänseende i säkerhetsfrågor eller vid utformandet av sin policy i

politiska frågor?

3. Vilken är CIA:s främsta uppgift idag, och hur är dess verksamhet

organiserad?

4. Hur såg USA på Sverige och svensk politik vid tidpunkten för mordet på

statsminister Olof Palme? (Frågan ställes mot bakgrund av de

”markeringar” som gjorts från USA:s sida under Vietnam-krigets dagar,

hemkallande av ambassadören m.m.)

5. Vilken inriktning kan man presumera att CIA hade för sin verksamhet i

Sverige vid mitten av 1980-talet?

6. Fanns det i början av år 1986 någon anledning för USA och dess

underrättelseorgan CIA – utifrån en objektiv bedömning – att i personen

och politikern Olof Palme se en sådan fara för de egna intressena, att ett

undanröjande av honom låg nära till hands?