wpu.nu

Sida:Ann-1999-09-13-JA25000-00 SOU 1999 88 Del 2 GRK Granskningskommissionens betänkande.pdf/166

Från wpu.nu

Version från den 8 mars 2021 kl. 05.05 av Botten Anna (diskussion | bidrag) (Auto Google Cloud Vision OCR (mopocr2.py))
(skillnad) ← Äldre version | Nuvarande version (skillnad) | Nyare version → (skillnad)
Den här sidan har inte korrekturlästs


Vid kommissionens granskning av handlingar förvarade hos UD

framgick att skrivelsen föranlett dåvarande kabinettssekreteraren Pierre

Schori att den 7 juni 1988 – dvs. några dagar efter det att den s.k. Ebbe

Carlsson-affären brutit ut – ta kontakt med dåvarande chefen för säker-

hetspolisen Sune Sandström. Schori framhöll, enligt vad som an-

tecknats hos UD, ”det tveksamma i beställningen” varefter Schori och

Sandström överenskom att skrivelsen kunde lämnas utan avseende. Det

finns heller ingen svarsskrivelse på denna förfrågan registrerad i PU-

materialet.

Det s.k. P 2-telegrammet

I en i Dagens Nyheter den 31 januari 1989 publicerad artikel uppgav

Lennart F att han i den danska månadstidningen PRESS läst om

intressanta uppgifter rörande mordet på Olof Palme. Uppgifterna skulle

tyda på att CIA haft med mordet att göra. En person, Licio G –

beryktad ledare för ett fascistiskt brödraskap, italienska P 2-logen –

skulle tre dagar före mordet ha skickat ett telegram till Philip G – en

avpolletterad profascist, som skulle vara en av president George Bushs

närmaste medarbetare. Telegrammet skulle i svensk översättning lyda

”Var god informera vår vän att det svenska trädet kommer att fällas”.

Enligt PRESS hade historien om telegrammet berättats i ett ameri-

kanskt radioprogram, ”The Bill Moran Show”, den 17 september 1988,

av en person som i programmet presenterades som högt uppsatt CIA-

agent. Den föregivne agenten skulle ha bekräftat att telegrammet om

det svenska trädet syftat på mordet på Olof Palme.

7. Är det i det utrikespolitiska perspektivet frekvent såsom företeelse att

stormakternas underrättelseorganisationer undanröjt resp. låtit undanröja

för dem politiskt obekväma personer i statsledande funktion?

(Frågan ställes utifrån den idag ofta förekommande invändningen, att

ifrågavarande stormakts goodwillförluster vid uppdagandet av dess

underrättelseorganisations gärningsmannaskap är betydligt större än de

eventuella fördelarna av att personen ifråga undanröjts.)

8. Följdfråga till frågorna 6. och 7.: Skulle enligt UD:s bedömning någon

stormakt – exempelvis USA genom CIA – vid svaret ”Ja” på fråga 6. vara

beredd att undanröja en statsledande politiker, oaktat risken för en stor

goodwill-förlust?

9. Har utrikesdepartementet och dess tjänstemän vid svenska ambassaden i

Washington erhållit eller erfarit någon form av reaktion från icke officiellt

amerikanskt håll efter mordet på Olof Palme, av vilken slutsatser skulle

kunna dragas om t.ex. CIA-inblandning vid mordet?