I slutet av sommaren och början av hösten 1987 gjordes också
omfattande undersökningar av Alf E:s ekonomi, bl.a. inhämtades
kopior av deklarationer, kontakt togs med försäkringskassan och krono-
fogdemyndigheten, uppgifter inhämtades om inkomna medel på Alf E:s
postgirokonto under perioden 1979-87 och med dessa som grund
upprättades listor över Alf E:s bidragsgivare etc. Slutligen hölls under
denna period också ingående förhör med såväl Alf E som hustrun.
Hustrun förhördes i augusti 1987. Hon berättade att hon och Alf E
under mordveckan varit i Stockholm och arbetat med sina papper. Att
de inte åkt till stugan i Dalarna så som det var bestämt förklarade hon
med att stugan var för ”obeboelig” då det inte fanns vatten etc. Mord-
dagen hade hon och Alf E varit ute och handlat lite vid 17-18-tiden.
Därefter hade de ätit middag på restaurang ”Claes på Hörnet”. Efter
middagen hade de återvänt till lägenheten och lyssnat på musik. De
hade kommit i säng vid 23-23.30-tiden. På morgonen hade de blivit
uppringda av en bekant som berättat om mordet. De hade därefter
väntat med att åka hem till Värmland till måndagen.
Alf E förhördes ingående i början av september 1987. Han berättade
på nytt vad han gjort under mordkvällen. Han uppgav att han fick
kännedom om mordet genom ett telefonsamtal tidigt på morgonen den
1 mars. Alf E hade inget med mordet att göra men trodde att den ut-
lösande faktorn bakom mordet kunde vara hans pamflett ”Läsning för
socialdemokrater, del 4”, i vilken Olof Palme starkt kritiserats och bl.a.
anklagats för att begå folkmord i Sverige. Alf E menade att han själv
endast sysslat med information och framfört sanningar som kunde ha
blivit för mycket för någon eller några som läst hans publikationer. Alf
E hade också en lång utläggning om Olof Palmes samhällsfarliga
politik. Bl.a. beskyllde han Olof Palme personligen för att medvetet ha
låtit ubåten i Hårsfjärden undkomma. Vidare gjorde han Olof Palme
personligen ansvarig för att myndigheterna tagit hans son ifrån honom
och placerat denne i fosterhem. Han kallade Olof Palme ”antikrist” och
uppgav ”Att det säkert skulle bli en prick i himlen för den som knäppte
Palme. Att döda Palme var inte bara att göra Gud en tjänst utan även att
göra landet en tjänst”. Rörande sitt parti Oppositionen inom Social-
demokratin berättade han att detta inte var registrerat som parti hos
Riksskatteverket, det fanns varken stadgar, revisorer eller någon offent-
lig kassa, styrelsen och medlemsförteckningen var hemlig men partiet
hade 53 000-55 000 medlemmar eller sympatisörer. Arbetet inom
partiet bestod av att samla in pengar som omvandlades till information i
annonser eftersom Alf E förvägrades att komma till tals på annat sätt
inom massmedia. Sympatisörerna skickade ofta in mindre summor, 5-
5 000 kr åt gången. Alf E hördes slutligen om sina ekonomiska
förhållanden.