wpu.nu

Skillnad mellan versioner av "Sida:Ann-1999-09-13-JA25000-00 SOU 1999 88 Del 2 GRK Granskningskommissionens betänkande.pdf/318"

Från wpu.nu

(Auto Google Cloud Vision OCR (mopocr2.py))
 
 
Sidans statusSidans status
-
Ej korrekturläst
+
Ej korrekturläst
Sidinnehåll (som ska inkluderas):Sidinnehåll (som ska inkluderas):
Rad 1: Rad 1:
vidare att man i mitten av vecka 10 haft anledning att plocka fram
+
vidare att man i mitten av vecka 10 haft anledning att plocka fram handlingarna. De hade då inte kunnat återfinnas.
  
handlingarna. De hade då inte kunnat återfinnas. Vid en slagning i
+
Vid en slagning i dataregistret saknades ärendet.
  
dataregistret saknades ärendet. Enligt kvinnan hade någon av cheferna
+
Enligt kvinnan hade någon av cheferna kontaktat polisen som sagt sig inte ha tid med saken.
  
kontaktat polisen som sagt sig inte ha tid med saken. Polisassistenten
+
Polisassistenten förde följande dag uppgifterna vidare till mordutredarna.
  
förde följande dag uppgifterna vidare till mordutredarna.
+
Detta spaningsuppslag är den första handling som registrerats i PU rörande händelserna vid länsrätten.
  
Detta spaningsuppslag är den första handling som registrerats i PU
+
I arbetsmaterialet finns emellertid av kriminalinspektören Håkan S upprättade anteckningar från det besök som denne gjorde vid länsrätten den 12 mars.
  
rörande händelserna vid länsrätten. I arbetsmaterialet finns emellertid
+
Av anteckningarna framgår att länsrätten önskade avvakta med en formell polisanmälan då man först ville utreda saken internt.
  
av kriminalinspektören Håkan S upprättade anteckningar från det besök
+
Några dagar senare, den 21 mars 1986, kontaktade advokaten Bertil S PU. Bertil S hade varit Olof Palmes ombud i ärendet vid länsrätten.
  
som denne gjorde vid länsrätten den 12 mars. Av anteckningarna fram-
+
Han hade samma dag blivit uppringd av en journalist vid TT. Denne hade frågat om Bertil S hört att originalhandlingarna i Harvardärendet var försvunna och att ärendet raderats från länsrättens dataregister den 28 februari.
  
går att länsrätten önskade avvakta med en formell polisanmälan då man
+
'''Första utredningsomgången.'''
  
först ville utreda saken internt.
+
Stockholmspolisen inledde förundersökning i ärendet den 25 mars 1986.  
  
Några dagar senare, den 21 mars 1986, kontaktade advokaten Bertil
+
Av en anteckning, daterad den 29 april 1987 och upprättad av polisintendenten Gunnar Severin, framgår att förundersökningen lades ned den 18 mars 1987.
  
S PU. Bertil S hade varit Olof Palmes ombud i ärendet vid länsrätten.
+
Av samma anteckning framgår också att avdelningschefen vid Rikspolisstyrelsen Ulf Karlsson och Solveig Riberdahl från förundersökningsledningen tagit del av utredningen.
  
Han hade samma dag blivit uppringd av en journalist vid TT. Denne
+
Av arbetsmaterialet framgår att polisen med ett undantag inriktat utredningen i denna första utredningsomgång på de fem personer som med flextidskort passerat ut ur länsrättens lokaler efter den tidpunkt då raderingen registrerats (klockan 18:23).
  
hade frågat om Bertil S hört att originalhandlingarna i Harvardärendet
+
Förhör hölls med drygt tiotalet personer.
  
var försvunna och att ärendet raderats från länsrättens dataregister den
+
Därutöver har några personer kontrollerats, främst genom registerslagningar.
  
28 februari.
+
De utredningsåtgärder som vidtagits är väl beskrivna i den promemoria från PU som refereras nedan.
  
Första utredningsomgången. Stockholmspolisen inledde förundersök-
+
I arbetsmaterialet finns en anteckning, daterad den 16 april 1986, som kriminalkommissarien Lennart Thorin, upprättat i anledning av ett samtal han haft med en utredningsman vid PU.
  
ning i ärendet den 25 mars 1986. Av en anteckning, daterad den 29
+
Utredningsmannen hade uppgivit att vissa misstankar fanns att Lars L, boende i Sollentuna, skulle kunna ha något med länsrättens Olof Palme-ärende att göra.
  
april 1987 och upprättad av polisintendenten Gunnar Severin, framgår
+
Lars L skulle vara utbildad tekniker även om han de senaste åren arbetat vid socialbyrån i Tensta.
  
att förundersökningen lades ned den 18 mars 1987. Av samma anteck-
+
Lars L påstods ha varit god vän med ”bombmannen” och en kumpan till denne samt ha umgåtts förtroligt med en annan person i denna krets som var tekniker och specialist på data.
  
ning framgår också att avdelningschefen vid Rikspolisstyrelsen Ulf
+
Av anteckningen framgår inte varför eller på vilket sätt Lars L skulle vara inblandad i händelserna vid länsrätten.
 
 
Karlsson och Solveig Riberdahl från förundersökningsledningen tagit
 
 
 
del av utredningen.
 
 
 
Av arbetsmaterialet framgår att polisen med ett undantag inriktat
 
 
 
utredningen i denna första utredningsomgång på de fem personer som
 
 
 
med flextidskort passerat ut ur länsrättens lokaler efter den tidpunkt då
 
 
 
raderingen registrerats (kl. 18.23). Förhör hölls med drygt tiotalet
 
 
 
personer. Därutöver har några personer kontrollerats, främst genom
 
 
 
registerslagningar. De utredningsåtgärder som vidtagits är väl beskriv-
 
 
 
na i den promemoria från PU som refereras nedan.
 
 
 
I arbetsmaterialet finns en anteckning, daterad den 16 april 1986,
 
 
 
som kriminalkommissarien Lennart Thorin, upprättat i anledning av ett
 
 
 
samtal han haft med en utredningsman vid PU. Utredningsmannen hade
 
 
 
uppgivit att vissa misstankar fanns att Lars L, boende i Sollentuna,
 
 
 
skulle kunna ha något med länsrättens Olof Palme-ärende att göra. Lars
 
 
 
L skulle vara utbildad tekniker även om han de senaste åren arbetat vid
 
 
 
socialbyrån i Tensta. Lars L påstods ha varit god vän med ”bomb-
 
 
 
mannen” och en kumpan till denne samt ha umgåtts förtroligt med en
 
 
 
annan person i denna krets som var tekniker och specialist på data. Av
 
 
 
anteckningen framgår inte varför eller på vilket sätt Lars L skulle vara
 
 
 
inblandad i händelserna vid länsrätten.
 

Nuvarande version från 14 december 2022 kl. 15.47

Den här sidan har inte korrekturlästs


vidare att man i mitten av vecka 10 haft anledning att plocka fram handlingarna. De hade då inte kunnat återfinnas.

Vid en slagning i dataregistret saknades ärendet.

Enligt kvinnan hade någon av cheferna kontaktat polisen som sagt sig inte ha tid med saken.

Polisassistenten förde följande dag uppgifterna vidare till mordutredarna.

Detta spaningsuppslag är den första handling som registrerats i PU rörande händelserna vid länsrätten.

I arbetsmaterialet finns emellertid av kriminalinspektören Håkan S upprättade anteckningar från det besök som denne gjorde vid länsrätten den 12 mars.

Av anteckningarna framgår att länsrätten önskade avvakta med en formell polisanmälan då man först ville utreda saken internt.

Några dagar senare, den 21 mars 1986, kontaktade advokaten Bertil S PU. Bertil S hade varit Olof Palmes ombud i ärendet vid länsrätten.

Han hade samma dag blivit uppringd av en journalist vid TT. Denne hade frågat om Bertil S hört att originalhandlingarna i Harvardärendet var försvunna och att ärendet raderats från länsrättens dataregister den 28 februari.

Första utredningsomgången.

Stockholmspolisen inledde förundersökning i ärendet den 25 mars 1986.

Av en anteckning, daterad den 29 april 1987 och upprättad av polisintendenten Gunnar Severin, framgår att förundersökningen lades ned den 18 mars 1987.

Av samma anteckning framgår också att avdelningschefen vid Rikspolisstyrelsen Ulf Karlsson och Solveig Riberdahl från förundersökningsledningen tagit del av utredningen.

Av arbetsmaterialet framgår att polisen med ett undantag inriktat utredningen i denna första utredningsomgång på de fem personer som med flextidskort passerat ut ur länsrättens lokaler efter den tidpunkt då raderingen registrerats (klockan 18:23).

Förhör hölls med drygt tiotalet personer.

Därutöver har några personer kontrollerats, främst genom registerslagningar.

De utredningsåtgärder som vidtagits är väl beskrivna i den promemoria från PU som refereras nedan.

I arbetsmaterialet finns en anteckning, daterad den 16 april 1986, som kriminalkommissarien Lennart Thorin, upprättat i anledning av ett samtal han haft med en utredningsman vid PU.

Utredningsmannen hade uppgivit att vissa misstankar fanns att Lars L, boende i Sollentuna, skulle kunna ha något med länsrättens Olof Palme-ärende att göra.

Lars L skulle vara utbildad tekniker även om han de senaste åren arbetat vid socialbyrån i Tensta.

Lars L påstods ha varit god vän med ”bombmannen” och en kumpan till denne samt ha umgåtts förtroligt med en annan person i denna krets som var tekniker och specialist på data.

Av anteckningen framgår inte varför eller på vilket sätt Lars L skulle vara inblandad i händelserna vid länsrätten.