vidare att man i mitten av vecka 10 haft anledning att plocka fram
handlingarna. De hade då inte kunnat återfinnas. Vid en slagning i
dataregistret saknades ärendet. Enligt kvinnan hade någon av cheferna
kontaktat polisen som sagt sig inte ha tid med saken. Polisassistenten
förde följande dag uppgifterna vidare till mordutredarna.
Detta spaningsuppslag är den första handling som registrerats i PU
rörande händelserna vid länsrätten. I arbetsmaterialet finns emellertid
av kriminalinspektören Håkan S upprättade anteckningar från det besök
som denne gjorde vid länsrätten den 12 mars. Av anteckningarna fram-
går att länsrätten önskade avvakta med en formell polisanmälan då man
först ville utreda saken internt.
Några dagar senare, den 21 mars 1986, kontaktade advokaten Bertil
S PU. Bertil S hade varit Olof Palmes ombud i ärendet vid länsrätten.
Han hade samma dag blivit uppringd av en journalist vid TT. Denne
hade frågat om Bertil S hört att originalhandlingarna i Harvardärendet
var försvunna och att ärendet raderats från länsrättens dataregister den
28 februari.
Första utredningsomgången. Stockholmspolisen inledde förundersök-
ning i ärendet den 25 mars 1986. Av en anteckning, daterad den 29
april 1987 och upprättad av polisintendenten Gunnar Severin, framgår
att förundersökningen lades ned den 18 mars 1987. Av samma anteck-
ning framgår också att avdelningschefen vid Rikspolisstyrelsen Ulf
Karlsson och Solveig Riberdahl från förundersökningsledningen tagit
del av utredningen.
Av arbetsmaterialet framgår att polisen med ett undantag inriktat
utredningen i denna första utredningsomgång på de fem personer som
med flextidskort passerat ut ur länsrättens lokaler efter den tidpunkt då
raderingen registrerats (kl. 18.23). Förhör hölls med drygt tiotalet
personer. Därutöver har några personer kontrollerats, främst genom
registerslagningar. De utredningsåtgärder som vidtagits är väl beskriv-
na i den promemoria från PU som refereras nedan.
I arbetsmaterialet finns en anteckning, daterad den 16 april 1986,
som kriminalkommissarien Lennart Thorin, upprättat i anledning av ett
samtal han haft med en utredningsman vid PU. Utredningsmannen hade
uppgivit att vissa misstankar fanns att Lars L, boende i Sollentuna,
skulle kunna ha något med länsrättens Olof Palme-ärende att göra. Lars
L skulle vara utbildad tekniker även om han de senaste åren arbetat vid
socialbyrån i Tensta. Lars L påstods ha varit god vän med ”bomb-
mannen” och en kumpan till denne samt ha umgåtts förtroligt med en
annan person i denna krets som var tekniker och specialist på data. Av
anteckningen framgår inte varför eller på vilket sätt Lars L skulle vara
inblandad i händelserna vid länsrätten.