wpu.nu

Sida:Ann-1999-09-13-JA25000-00 SOU 1999 88 Del 2 GRK Granskningskommissionens betänkande.pdf/318

Från wpu.nu

Version från den 8 mars 2021 kl. 05.06 av Botten Anna (diskussion | bidrag) (Auto Google Cloud Vision OCR (mopocr2.py))
(skillnad) ← Äldre version | Nuvarande version (skillnad) | Nyare version → (skillnad)
Den här sidan har inte korrekturlästs


vidare att man i mitten av vecka 10 haft anledning att plocka fram

handlingarna. De hade då inte kunnat återfinnas. Vid en slagning i

dataregistret saknades ärendet. Enligt kvinnan hade någon av cheferna

kontaktat polisen som sagt sig inte ha tid med saken. Polisassistenten

förde följande dag uppgifterna vidare till mordutredarna.

Detta spaningsuppslag är den första handling som registrerats i PU

rörande händelserna vid länsrätten. I arbetsmaterialet finns emellertid

av kriminalinspektören Håkan S upprättade anteckningar från det besök

som denne gjorde vid länsrätten den 12 mars. Av anteckningarna fram-

går att länsrätten önskade avvakta med en formell polisanmälan då man

först ville utreda saken internt.

Några dagar senare, den 21 mars 1986, kontaktade advokaten Bertil

S PU. Bertil S hade varit Olof Palmes ombud i ärendet vid länsrätten.

Han hade samma dag blivit uppringd av en journalist vid TT. Denne

hade frågat om Bertil S hört att originalhandlingarna i Harvardärendet

var försvunna och att ärendet raderats från länsrättens dataregister den

28 februari.

Första utredningsomgången. Stockholmspolisen inledde förundersök-

ning i ärendet den 25 mars 1986. Av en anteckning, daterad den 29

april 1987 och upprättad av polisintendenten Gunnar Severin, framgår

att förundersökningen lades ned den 18 mars 1987. Av samma anteck-

ning framgår också att avdelningschefen vid Rikspolisstyrelsen Ulf

Karlsson och Solveig Riberdahl från förundersökningsledningen tagit

del av utredningen.

Av arbetsmaterialet framgår att polisen med ett undantag inriktat

utredningen i denna första utredningsomgång på de fem personer som

med flextidskort passerat ut ur länsrättens lokaler efter den tidpunkt då

raderingen registrerats (kl. 18.23). Förhör hölls med drygt tiotalet

personer. Därutöver har några personer kontrollerats, främst genom

registerslagningar. De utredningsåtgärder som vidtagits är väl beskriv-

na i den promemoria från PU som refereras nedan.

I arbetsmaterialet finns en anteckning, daterad den 16 april 1986,

som kriminalkommissarien Lennart Thorin, upprättat i anledning av ett

samtal han haft med en utredningsman vid PU. Utredningsmannen hade

uppgivit att vissa misstankar fanns att Lars L, boende i Sollentuna,

skulle kunna ha något med länsrättens Olof Palme-ärende att göra. Lars

L skulle vara utbildad tekniker även om han de senaste åren arbetat vid

socialbyrån i Tensta. Lars L påstods ha varit god vän med ”bomb-

mannen” och en kumpan till denne samt ha umgåtts förtroligt med en

annan person i denna krets som var tekniker och specialist på data. Av

anteckningen framgår inte varför eller på vilket sätt Lars L skulle vara

inblandad i händelserna vid länsrätten.