P, som alltså var praktikant, arbetade på registreringsenheten sedan
den 25 februari 1986. Han medgav att han den 27 eller 28 februari,
efter att ha slagit upp ärendet på datorn, av nyfikenhet plockat fram
besvärsakten och tittat i den. Därefter hade han stoppat tillbaka akten.
Eventuellt hade han tittat på handlingen tillsammans med H.
Desiree H, vars ärende någon tittat på i datorn omedelbart efter
raderingen, kände inte till att hon överklagat ett skattebeslut utan hän-
visade till modern, Gertrud H.
Gertrud H uppgav att hon avfattat besvären för dotterns räkning
eftersom dottern var bosatt i Österrike. På särskild fråga berättade hon
att familjen i Österrike hade en nära släkting som arbetade på ett
departement och som varit personlig god vän med Olof Palme.
I promemorian nämns också att en fingeravtrycksundersökning
gjorts av Desiree H:s besvärshandling och att en jämförelse mellan på
handlingen säkerställda avtryck och S:s fingeravtryck givit negativt
resultat.
Promemorian avslutas med konstaterandena att nycklar och be-
hörighetskort lär vara på drift samt att expertis bedömer det vara
praktiskt taget uteslutet att radering skett på annan plats än i länsrättens
lokaler.
Av en av PU upprättad anteckning, även den daterad i september
1987, framgår att det efter genomgång av utredningen rörande datain-
trånget vid länsrätten och efter samråd med bl.a. byråchefen hos Riks-
åklagaren Jörgen Almblad beslutats att fortsatt bearbetning av materia-
let skulle ske.
Några dagar senare tog PU kontakt med den utredningsman som
handlagt den tidigare utredningen vid Stockholmspolisen. Utrednings-
mannen uppgav vid denna kontakt att in- och utpassering till respektive
från länsrätten kunde ske utan att flextidskort användes, vilket innebar
att sådana passeringar inte registrerades. Mot den bakgrunden utökades
kretsen av de som kunde misstänkas ligga bakom raderingen och hand-
lingarnas försvinnande från de sex personer som utredningen tidigare
varit huvudsakligen inriktad på till hela länsrättens personal – ca 250
personer.
I oktober 1987 förhördes lagmannen Åke Lundborg vid två
tillfällen. Han uppgav bl.a. att länsrätten redan flera år tidigare tagit
bort instruktionen för radering ur instruktionspärmarna.
I mitten av oktober 1987 gjordes slagningar i brottsregistret på
samtliga 266 anställda vid länsrätten och Mellankommunala skatte-
rätten, som hade kontorsgemenskap med länsrätten. Vidare kontrolle-
rades om någon av dem var aktuell hos säkerhetspolisen, förekom i
persondokument i förundersökningsregistret eller var registrerade i
vapenregistret. Pass/körkortsfoton togs fram på samtliga. Kontrollerna