arvode”. Skrivelsen avslutas med ”Eftersom intresset från Palmeut-
redarna var ’mycket svalt’ beslutade jag mig för att ej fundera vidare
och lämna uppgifter i övrigt”.
I anledning av denna skrivelse har kriminalkommissarien Lennart
Thorin i december 1988 upprättat en promemoria som också den bara
återfinns i arbetsmaterialet. Av promemorian framgår att Thorin rekvi-
rerat de arkivhandlingar som vid denna tid fanns rörande Annie F, att
han samtalat med den utredningsman som handlagt den första utred-
ningen och erhållit vissa upplysningar. Samtalet och upplysningarna
finns ej redovisade men Thorins slutsats var att det inte framkommit
något som pekade mot att Annie F i något avseende haft med de
försvunna handlingarna att göra. Han konstaterade avslutningsvis att
ingen ytterligare utredning rörande detta kommer att verkställas.
Under sommaren 1989 hörde en person av sig till PU och tipsade
om att Annie F, som varit Sigvard C:s (jfr kapitel 6, bl.a. Utredning
avseende Christer P:s tillgång till vapen) flickvän, arbetat vid läns-
rätten vid tiden för mordet.
Tredje utredningsomgången. Kring årsskiftet 1990/91 började PU på
nytt att utreda händelserna vid länsrätten. I mitten av januari 1991
beslöt chefsåklagaren Anders Helin att förundersökningen i ärendet
skulle återupptas, nu med två personer – H och P – som misstänkta.
Under januari och februari hölls förhör med en handfull personer
utöver H och P. Av dessa hade ett par personer förhörts redan under
den första utredningsomgången. En av dem som hördes var biträdande
chefen för registreringsenheten, Birgitta H. Birgitta H ansåg P vara en
försigkommen ung man och berättade att han när han började vid
länsrätten satt större delen av tiden vid datorn och lekte. Enligt Birgitta
H var han kunnig på datorer och han hade utfört saker som inga andra
kommit på att man kunde göra.
Den 31 januari respektive den 1 februari 1991 förhördes såväl H
som P på nytt. Båda delgavs under förhören misstanke om brott,
undertryckande av urkund och dataintrång.
H nekade till misstanken och berättade under det drygt två och en
halv timme långa förhöret att han arbetat som kontorist vid länsrätten
under perioden augusti 1985 – augusti 1986. Under denna tid hade han
bl.a. arbetat med P, som varit mycket intresserad av datorer. De hade
arbetat bredvid varandra på dataterminaler i postöppningsrummet och
bl.a. registrerat inkommen post. Troligen några dagar efter det att
Anette H förevisat Olof Palmes besvärsskrivelse på registreringsen-
heten hade P plockat fram skrivelsen och visat honom. De hade tittat på
Olof Palmes namnteckning. H antog att P därefter hade lagt tillbaka
handlingen. Att H i ett förhör 1986 nekat till påståendet att skrivelsen