wpu.nu

Sida:Ann-1999-09-13-JA25000-00 SOU 1999 88 Del 2 GRK Granskningskommissionens betänkande.pdf/322

Från wpu.nu

Version från den 8 mars 2021 kl. 05.06 av Botten Anna (diskussion | bidrag) (Auto Google Cloud Vision OCR (mopocr2.py))
(skillnad) ← Äldre version | Nuvarande version (skillnad) | Nyare version → (skillnad)
Den här sidan har inte korrekturlästs


arvode”. Skrivelsen avslutas med ”Eftersom intresset från Palmeut-

redarna var ’mycket svalt’ beslutade jag mig för att ej fundera vidare

och lämna uppgifter i övrigt”.

I anledning av denna skrivelse har kriminalkommissarien Lennart

Thorin i december 1988 upprättat en promemoria som också den bara

återfinns i arbetsmaterialet. Av promemorian framgår att Thorin rekvi-

rerat de arkivhandlingar som vid denna tid fanns rörande Annie F, att

han samtalat med den utredningsman som handlagt den första utred-

ningen och erhållit vissa upplysningar. Samtalet och upplysningarna

finns ej redovisade men Thorins slutsats var att det inte framkommit

något som pekade mot att Annie F i något avseende haft med de

försvunna handlingarna att göra. Han konstaterade avslutningsvis att

ingen ytterligare utredning rörande detta kommer att verkställas.

Under sommaren 1989 hörde en person av sig till PU och tipsade

om att Annie F, som varit Sigvard C:s (jfr kapitel 6, bl.a. Utredning

avseende Christer P:s tillgång till vapen) flickvän, arbetat vid läns-

rätten vid tiden för mordet.

Tredje utredningsomgången. Kring årsskiftet 1990/91 började PU på

nytt att utreda händelserna vid länsrätten. I mitten av januari 1991

beslöt chefsåklagaren Anders Helin att förundersökningen i ärendet

skulle återupptas, nu med två personer – H och P – som misstänkta.

Under januari och februari hölls förhör med en handfull personer

utöver H och P. Av dessa hade ett par personer förhörts redan under

den första utredningsomgången. En av dem som hördes var biträdande

chefen för registreringsenheten, Birgitta H. Birgitta H ansåg P vara en

försigkommen ung man och berättade att han när han började vid

länsrätten satt större delen av tiden vid datorn och lekte. Enligt Birgitta

H var han kunnig på datorer och han hade utfört saker som inga andra

kommit på att man kunde göra.

Den 31 januari respektive den 1 februari 1991 förhördes såväl H

som P på nytt. Båda delgavs under förhören misstanke om brott,

undertryckande av urkund och dataintrång.

H nekade till misstanken och berättade under det drygt två och en

halv timme långa förhöret att han arbetat som kontorist vid länsrätten

under perioden augusti 1985 – augusti 1986. Under denna tid hade han

bl.a. arbetat med P, som varit mycket intresserad av datorer. De hade

arbetat bredvid varandra på dataterminaler i postöppningsrummet och

bl.a. registrerat inkommen post. Troligen några dagar efter det att

Anette H förevisat Olof Palmes besvärsskrivelse på registreringsen-

heten hade P plockat fram skrivelsen och visat honom. De hade tittat på

Olof Palmes namnteckning. H antog att P därefter hade lagt tillbaka

handlingen. Att H i ett förhör 1986 nekat till påståendet att skrivelsen