wpu.nu

Sida:Ann-1999-09-13-JA25000-00 SOU 1999 88 Del 2 GRK Granskningskommissionens betänkande.pdf/52

Från wpu.nu

Den här sidan har inte korrekturlästs


Thomas I uttalar sig om hur det typiskt sett förhåller sig med en patient som haft åkommor av det slag polisman  Carl Gustaf Östling  hade och undergått den behandling denne hade varit föremål för.

Försommaren 1993 hölls slutligen ett antal ingående förhör med personer som varit i kontakt med polisman A under morddagen.

Thord Axelsson uppgav följande. Han kom i kontakt med polisman  Carl Gustaf Östling  när denne var skjutinstruktör för livvaktsgruppen.

Han hade haft en del flyktiga kontakter med polisman  Carl Gustaf Östling , bl.a. hade han besökt denne i hans bostad några gånger.

De hade inget privat umgänge, men delade vapenintresset. Besöket morddagen vid 3-4-tiden var ”en artighetsvisit”; polisman  Carl Gustaf Östling  var ganska svag och inte intresserad av något längre besök. Thord Axelsson hade vid något tillfälle besökt Regeringsgatan 85.

Det var en vanlig lägenhet, tungt möblerad. Hans intryck var att den var till för polisman  Carl Gustaf Östling  och den f.d. militärens gemensamma firma.

Thord Axelsson hade inte medverkat med polisman  Carl Gustaf Östling  på något möte på Söder.

Han hade på senare tid inte haft med polisman  Carl Gustaf Östling  att göra.

Göran Stigsson uppgav följande. Han jobbade vid tiden för mordet på Norrmalm, i piketen. Göran Stigsson träffade polisman  Carl Gustaf Östling  1982-83 i samband med skjutövningar där polisman  Carl Gustaf Östling  fungerade som skjutledare.

Han hade sedan arbetat tillsammans med  Carl Gustaf Östling  som skjutinstruktör. Det var återkommande utbildning för framför allt piketpersonal.

De hade inte annat än undantagsvis umgåtts privat. Besöket hos  Carl Gustaf Östling  på mordkvällen mindes han dåligt, men han hade talat med kollegan Per Hall och kommit fram till att de jobbade ”civilt” den kvällen och var hemma hos polisman  Carl Gustaf Östling . Även om minnena var väldigt diffusa kom han ihåg att  Carl Gustaf Östling  var dålig och bar morgonrock.

På frågan ”kan du komma ihåg hur han rörde sig?” svarade Göran S: ”Han gick som en 95-åring, små steg och

framåtböjd på grund av smärta i magen. Det liksom det är den enda bild

jag har av han.” Såvitt Göran S kom ihåg var det ingen annan där

samtidigt. Han mindes inte varför man besökte polisman A. – Göran S

tjänstgjorde alltså mordkvällen och deltog i spaningarna på mordnatten.

Han ringde till polisman A på natten och berättade om mordet. Skälet

till att han ringde var bl.a. att de fick sitta och vänta en del. Han hade

träffat A bara någon enstaka gång efter mordet (i augusti/september -86

flyttade Göran S från Stockholm). – Göran S fick frågor om han hade

pratat politik med polisman A någon gång. Det hade han inte. Göran S

hade inget minne av att ha besökt Regeringsgatan 85.

Per H uppgav följande. Han hade träffat polisman A när denne

fungerade som skjutinstruktör. De umgicks inte privat. De besökte

polisman A på mordkvällen, men Per H mindes inte exakt när. Han var

för övrigt inte helt säker på att det var mordkvällen. De körde målad

polisbil men var civila. Polisman A gick i morgonrock och var skröplig,

han hade varit inne och opererats, Per H kom inte ihåg för vad. Han