wpu.nu

Sida:Ann-1999-09-13-JA25000-00 SOU 1999 88 Del 2 GRK Granskningskommissionens betänkande.pdf/73

Från wpu.nu

Version från den 8 mars 2021 kl. 05.05 av Botten Anna (diskussion | bidrag) (Auto Google Cloud Vision OCR (mopocr2.py))
(skillnad) ← Äldre version | Nuvarande version (skillnad) | Nyare version → (skillnad)
Den här sidan har inte korrekturlästs


har därvid antecknats att ”av det skälet kunde hon inte känna till att hon

skulle tillfrågas närmare om vad hon och polisman E gjorde fredagen

den 28 februari 1986 under dagen och kvällen”. Det framgår inte på

vilket sätt förhörsledaren ansåg sig kunna utgå från att hon inte hade

talat med polisman E om saken efter förhöret med denne (polisman E

uppgav för övrigt att de hade god kontakt med varandra och talade i

telefon 3-4 gånger per vecka).

Hon uppgav att de vid denna tid bodde på den adress polisman E

uppgivit. Hennes minne av mordet var från morgonen den 1 mars då

hon blev uppringd av sin mor, som förmedlade nyheten. Hon såg sedan

på TV tillsammans med polisman E, som hon väckte. Hon hade inget

minne av vad de gjorde dagen och kvällen innan, men trodde att hon

själv arbetade. Sedermera har hon med stöd av tjänstgöringslistor från

sin arbetsgivare uppgett att hon arbetade såväl fredag som lördag (hon

tjänstgjorde i en affär i Stockholm). När hon hade ett arbetsschema av

det slaget brukade hon aldrig gå ut på kvällen. Eftersom de brukade

göra allt tillsammans utgick hon från att även polisman E tillbringade

kvällen i hemmet. – Hon bekräftade E:s uppgifter angående radiout-

rustningens anskaffande. Enligt henne var utrustning av det slaget

vanlig i de lantliga trakter där de en tid bodde eftersom telefonen inte

alltid var pålitlig. Hon tillade att de använt den vid kanotpaddling.

Utöver det sagda, som kan utläsas ur PU:s uppslag angående vatten-

läckan hos polisman E, har den tidigare Palmekommissionen via

utfrågning av Per-Göran Näss och Jan S inhämtat kompletterande

upplysningar.40 De har berättat följande.

Per-Göran Näss kallades till chefen för säkerhetspolisen Sven-Åke

Hjälmroth en fredageftermiddag i oktober 1987. Han sammanträffade

där med vice ordföranden i Stockholms polisstyrelse Roland Öhrn.

Denne uppgav att han fått information från en fastighetsägare i Alvik,

som gick ut på att det varit en vattenläcka i en lägenhet och i samband

med det hade man gjort iakttagelser av apparater i lägenheten som man

bedömde utgjorde en radiocentral. Dessutom hade man funnit en

gammal SS-hjälm i ett skåp. Per-Göran Näss fick i uppgift att utreda

detta. Säkerhetspolisen ordnade därför en spaningslokal från vilken

polisman E:s lägenhet kunde övervakas. På onsdagen veckan därpå

återkom Öhrn och berättade att han innan han kontaktat säkerhets-

polisen lämnat uppgifterna till journalisten Sven A. Sven A hade velat

publicera uppgifterna, men Öhrn hade förmått honom att avvakta

polisens utredning. Sven A hade gått med på att vänta en vecka. Den

följande dagen, torsdag, avsåg emellertid Sven A att ge offentlighet åt

hela saken. Trots att säkerhetsavdelningens spanare då i praktiken var

40 Den tidigare Palmekommissionens utfrågning den 26 mars 1996.