wpu.nu

Sida:Ann-1999-09-13-JA25000-00 SOU 1999 88 Del 3 GRK Granskningskommissionens betänkande.pdf/125

Från wpu.nu

Version från den 8 mars 2021 kl. 05.19 av Botten Anna (diskussion | bidrag) (Auto Google Cloud Vision OCR (mopocr2.py))
(skillnad) ← Äldre version | Nuvarande version (skillnad) | Nyare version → (skillnad)
Den här sidan har inte korrekturlästs


vederbörande är rätt man, är vidare låg. Det krävs en god förklaring till ett sådant beteende. Någon sådan förklaring föreligger inte för Leif L:S del. Han har anfört flera skäl – att han känt misstro mot polisen och att han känt sig hotad, men även att han varit osäker på själva identifieringen. Det är psykologiskt helt godtagbara skäl, men i förening med att han väntade så länge med att anmäla sin uppfattning och att han vände sig till massmedia med sitt ”utpekande”, förstärker de närmast otillförlitligheten i själva utpekandet. Tillförlitligheten i Leif L:s uppgifter bör vidare ställas mot det Jan A uppgav, se nedan.

Uppgifterna från den siste uppgiftslämnaren i avsnittet, Jan A, bedömdes inte heller av majoriteten i HD. Den skiljaktige ledamoten bedömde Jan A:s uppgifter på samma sätt som han hade bedömt Leif L:S uppgifter, dvs. de saknade tillräckligt bevisvärde. Han tillade att Jan A:s identifiering inte var lika säker som Leif L:S.

Jan A hade alltså inte själv identifierat Christer P. Förhören med honom synes ha syftat till kontroll och uppföljning av Leif L:s nya uppgifter. De upplysningar han därvid kom att lämna om sina egna reaktioner inför spaningsfilmen av Christer P ledde uppenbarligen till att hans uppgifter bedömdes som en form av identifikation av Christer P på mordplatsen, varför de redovisades i ett eget uppslag. Med tanke på att Jan A själv i förhöret inte ville sträcka sig längre än till att rörelsemönstret hos mannen på mordplatsen påminde om Christer P kan hans uppgifter inte betecknas som ett utpekande överhuvudtaget.

Men Jan A:s uppgifter om likheten i rörelsemönster mellan mannen på mordplatsen och Christer P är naturligtvis av intresse. De hör därvid till kategorin upplysningar från mordplatsen som låter sig förenas med antagandet att Christer P är gärningsman, samtidigt som de inte utesluter att det även kan vara någon annan. Det bör noteras att den uppgivna likheten i rörelsemönstret inte motsvaras av någon beskrivning av mannens rörelsemönster i tidigare förhör med Jan A. Detta försvagar värdet av det vaga igenkännande som han nu gav uttryck för. Av intresse i det sammanhanget är även Jan A:s tidigare bekantskap med Christer P och tämligen bestämda uppfattning om dennes karaktär. Det synes vara först då han ser filmen och vet att det är Christer P

som han alltså känner till och inte tycks vara förvånad över att få se i detta sammanhang – som minnesbilden av hur mannen på mordplatsen rörde sig kommer för honom. Som identifikation betraktad är Jan A:s utsaga därmed av osäkert värde.

Jan A:s uppgifter angående Leif L:s identifiering av Christer P är däremot entydiga; Leif L hade enligt Jan A inte gjort och inte heller haft praktisk möjlighet att göra tillräckliga iakttagelser för att kunna identifiera gärningsmannen. Jan A:s uppgifter motsägs av att Leif L:S hustru uppgivit att hennes man från första kvällen haft samma klara