B 847/88
s. 4
med henne och
det gick att prata med henne.
Adv : Sade hon någonting om vad som hade hänt?
E: Nej det var jag som frågade. Jag frågade åt vilket
håll. Och då pekade hon mot
tunneln på Tunnelgatan. Och så
frågbade jag: "Hur var han klädd?" Och då tvekade hon ett litet kort ögonblick, ska vi säga en tre sekunder, och så säger hor
"Mörkblå täckjacka." Och sedan så några sekunder senare såhon: "Förresten så har de skjutit mig också." Och då tänkte
jat att det kan inte vara så farligt med det på det sättet som
hon rörde på sig.
Adv L: Ja, tittade du åt vänster då in mot Tunnelgatan?
E: Ja jag tittade bort mot Tunnelgatan och då ser jag en
figur mestadels som en siluett lite svagt belyst från sidan. Och
den personen står alldeles blick stilla under en tidsperiod som
jag uppskattar till tio sekunder. Och eftersom jag trodde att det
var den
personen som hade hållit i vapnet så kände jag en liten
hotfull känsla och där för tyckte jag tio sekunder var ne väldigt
lång period. Sedan tittade jag ner på marken och när jag tittade
upp igen så är den figuren borta.
Adv L:Hur lång tid kan det ha gått från att du hör de här skotter
skottet till dess att du tittar till vänster och ser den här siluetten borta på Tunnelgatan?
E:
En tio-femton sekunder, jag är lite osäker.
Adv L: Alltså från det att du hörde skotten, gick...
E: Nej inte från det jag hörde skotten, från det jag
kom fram.
Adv L: Från det att du kom fram?
E: Ja.
Adv L:
Tio-femton sekunder. Fick du någotom den
personen, om klädsel och ålder?
E: Ja jag har ju haft tillfälle att titta på fotografier