wpu.nu

Skillnad mellan versioner av "Sida:Pol-1991-04-22-A13812-01 Sköterska på Sabb-Lena Ö.pdf/6"

Från wpu.nu

Sidinnehåll (som ska inkluderas):Sidinnehåll (som ska inkluderas):
Rad 1: Rad 1:
 
skickade också med kompresser och tejp för behandlingen.
 
skickade också med kompresser och tejp för behandlingen.
  
{{Maskat|Längd=10}}nämner också att uppskattningsvis ett år efter mordet kontaktades hon av en abducent på Statens Rättsmedicinska Anstalt i Solna.{{Maskat|Längd=10}}kan inte dra sig till minnes namnet på denne. Obducenten, rättsläkaren, frågade{{Maskat|Längd=9}}om Lisbeth Palmes skada på ryggen.{{Maskat|Längd=9}}lämnade vid detta tillfälle en beskrive ning på skadan och är av den uppfattningen att hon hade skadans utseende i helt färskt minne vid detta tillfälle. Vidare kan nämnas att rättsläkaren var tämligen upprörd över att ingen undersökning och ordentlig dokumentation hade gjorts av den sårskada som fanns på Lisbeth Palmes rygg.{{Maskat|Längd=9}}berättar vidare att någongång vid tretiden på natten mellan den 28
+
{{Maskat|Text=[[Lena Österman|Österman]]}} nämner också att uppskattningsvis ett år efter mordet kontaktades hon av en obducent på Statens Rättsmedicinska Anstalt i Solna.
  
februari och 1 mars, i samband med att de anhörige kommit till platsen, vill hon minnas att en civilklädd polisman höll ett förhör med Lisbeth Palme.{{Maskat|Längd=11}}uppfattning är att det var en polisman från Säpo och hon håller det också för troligt att Lisbeth Palme ach polismannen var ensamma vid förhöret.
+
{{Maskat|Text=[[Lena Österman|Österman]]}} kan inte dra sig till minnes namnet på denne. Obducenten, rättsläkaren, frågade {{Maskat|Text=[[Lena Österman|Österman]]}} om Lisbeth Palmes skada på ryggen.
  
För att återkomma tillbisbeth Palmes skade kan också nämnas att ingen som helst dokumentation rörande denna finns från sjukhusets sida.{{Maskat|Längd=10}}tillfrågas om det hon berättat i förhöret är helt självupplevt eller om det är möjligt att hon blandat ihop det hon berättat med vad hon läst och hört i tidningar och TV.{{Maskat|Längd=9}}säger att hon anser sig vara helt säker på att det hon berättat i förhöret är självupplevt. På fråga om hon följde rättegången runt Christer Pettersson någonting, säger hon att hon följde den lite
+
{{Maskat|Text=[[Lena Österman|Österman]]}} lämnade vid detta tillfälle en beskrivning på skadan och är av den uppfattningen att hon hade skadans utseende i helt färskt minne vid detta tillfälle.
  
men att hon aldrig vid något tillfälle hörde Lisbeth Palmes vittnesmål. Det{{Maskat|Längd=11}}har reflekterat över är skillnaden mellan den signalementsbeskrivning
+
Vidare kan nämnas att rättsläkaren var tämligen upprörd över att ingen undersökning och ordentlig dokumentation hade gjorts av den sårskada som fanns på Lisbeth Palmes rygg.
  
som återgivits i tidningar och TV och den signalementsbeskrivning med hänvisning till polismannens längd som Lisbeth Palme gjorde på sjukhuset.{{Maskat|Längd=10}}uppfattade polismannens längd, storlek, såsom helt enorm. Slutligen kan nämnas att{{Maskat|Längd=9}}i ungefär ett års tid efter mordet hade en mycket klar minnesbild av vad hon sett och hört på sjukhuset. Den grumlades något efter hennes samtal med Robert Aschberg. Hon kände då att hon blev lite osäker på sina uppgifter.
+
{{Maskat|Text=[[Lena Österman|Österman]]}} berättar vidare att någon gång vid tretiden på natten mellan {{Tid1986-02-28}}och {{Tid|1986-03-01}}, i samband med att de anhöriga kommit till platsen, vill hon minnas att en civilklädd polisman höll ett förhör med Lisbeth Palme.
  
 +
{{Maskat|Text=[[Lena Österman|Österman]]}} uppfattning är att det var en polisman från Säpo och hon håller det också för troligt att Lisbeth Palme och polismannen var ensamma vid förhöret.
  
 +
För att återkomma till Lisbeth Palmes skada kan också nämnas att ingen som helst dokumentation rörande denna finns från sjukhusets sida.
  
Ex 2: Till spaningschefens pām (i nr-följd inom avsnitt)
+
{{Maskat|Text=[[Lena Österman|Österman]]}} tillfrågas om det hon berättat i förhöret är helt självupplevt eller om det är möjligt att hon blandat ihop det hon berättat med vad hon läst och hört i tidningar och TV.
 +
 
 +
{{Maskat|Text=[[Lena Österman|Österman]]}} säger att hon anser sig vara helt säker på att det hon berättat i förhöret är självupplevt.
 +
 
 +
På fråga om hon följde rättegången runt Christer Pettersson någonting, säger hon att hon följde den lite men att hon aldrig vid något tillfälle hörde Lisbeth Palmes vittnesmål.
 +
 
 +
Det {{Maskat|Text=[[Lena Österman|Österman]]}} har reflekterat över är skillnaden mellan den signalementsbeskrivning som återgivits i tidningar och TV och den signalementsbeskrivning med hänvisning till polismannens längd som Lisbeth Palme gjorde på sjukhuset.
 +
 
 +
{{Maskat|Text=[[Lena Österman|Österman]]}} uppfattade polismannens längd, storlek, såsom helt enorm.
 +
 
 +
Slutligen kan nämnas att {{Maskat|Text=[[Lena Österman|Österman]]}} i ungefär ett års tid efter mordet hade en mycket klar minnesbild av vad hon sett och hört på sjukhuset.
 +
 
 +
Den grumlades något efter hennes samtal med Robert Aschberg. Hon kände då att hon blev lite osäker på sina uppgifter.

Versionen från 27 december 2021 kl. 11.01

Den här sidan har inte korrekturlästs


skickade också med kompresser och tejp för behandlingen.

 Österman  nämner också att uppskattningsvis ett år efter mordet kontaktades hon av en obducent på Statens Rättsmedicinska Anstalt i Solna.

 Österman  kan inte dra sig till minnes namnet på denne. Obducenten, rättsläkaren, frågade  Österman  om Lisbeth Palmes skada på ryggen.

 Österman  lämnade vid detta tillfälle en beskrivning på skadan och är av den uppfattningen att hon hade skadans utseende i helt färskt minne vid detta tillfälle.

Vidare kan nämnas att rättsläkaren var tämligen upprörd över att ingen undersökning och ordentlig dokumentation hade gjorts av den sårskada som fanns på Lisbeth Palmes rygg.

 Österman  berättar vidare att någon gång vid tretiden på natten mellan Mall:Tid1986-02-28och 1986-03-01 , i samband med att de anhöriga kommit till platsen, vill hon minnas att en civilklädd polisman höll ett förhör med Lisbeth Palme.

 Österman  uppfattning är att det var en polisman från Säpo och hon håller det också för troligt att Lisbeth Palme och polismannen var ensamma vid förhöret.

För att återkomma till Lisbeth Palmes skada kan också nämnas att ingen som helst dokumentation rörande denna finns från sjukhusets sida.

 Österman  tillfrågas om det hon berättat i förhöret är helt självupplevt eller om det är möjligt att hon blandat ihop det hon berättat med vad hon läst och hört i tidningar och TV.

 Österman  säger att hon anser sig vara helt säker på att det hon berättat i förhöret är självupplevt.

På fråga om hon följde rättegången runt Christer Pettersson någonting, säger hon att hon följde den lite men att hon aldrig vid något tillfälle hörde Lisbeth Palmes vittnesmål.

Det  Österman  har reflekterat över är skillnaden mellan den signalementsbeskrivning som återgivits i tidningar och TV och den signalementsbeskrivning med hänvisning till polismannens längd som Lisbeth Palme gjorde på sjukhuset.

 Österman  uppfattade polismannens längd, storlek, såsom helt enorm.

Slutligen kan nämnas att  Österman  i ungefär ett års tid efter mordet hade en mycket klar minnesbild av vad hon sett och hört på sjukhuset.

Den grumlades något efter hennes samtal med Robert Aschberg. Hon kände då att hon blev lite osäker på sina uppgifter.