wpu.nu

Sida:Pol-1996-12-11 OKÄND UPPSLAGSKOD En Revisionell bed mning.pdf/25

Från wpu.nu

Den här sidan har inte korrekturlästs


göra konditionala ('förutsatt att det också i verkligheten rör sig om en gärningsman i huvudscenariot EGM/OP så ... ) bedömningar.

Eftersom Palmeutredningen lagt ned stora resurser utifrån antagandet om att det rör sig om kvadrant 3 EGM/OP och även idag anser att det mesta talar för denna kvadrant, så blir vår första och övergripande fråga som skall provas mot för oss tillgängligt material följande.

Fråga 1

Finns det något i materialet (främst händelseförloppet) som starkt talar mot kvadrant 3 EGMIOP, dvs som säger att "så här kan det inte ha gått till - det kan inte röra sig om endast en gärningsman som utan föregående planering ('oplanerat') mördade Olof Palme"?

Om svaret skulle bli att så kan det inte ha gått till, skulle det innebära en mycket långtgående slutsats för hela Palmeutredningen. I viss mån skulle det innebära att vi är tillbaka där vi började för tio år sedan. Fast kanske betydligt värre ute eftersom så mycket tid förflutit.

Ur det 'nationella traumats' synvinkel är det givetvis mycket otillfredsställande om en konspiration legat bakom och kanske inte ens blivit föremål för relevanta utredningsåtgärder. Det uppfattas nog av allmänheten som mer förståeligt att t ex en ensam 'galning inte kunnat spåras upp och fällas jämfört med alternativet att 'konspiratörer' går fria.

Med denna ansats och den övergripande fråga vi ställt upp för prövning blir det naturligt att fokusera vår granskning mot faktorer som på ett generellt plan talar mot respektive kvadrant. Vårt arbete riktas därmed in mot faktorer som skulle kunna eliminera respektive kvadrant. För att med ett enkelt exempel belysa detta så borde en enda observation av kommunikation med W/T (walkie-talkie, dvs en bärbar radiosändare) fålla kvadrant 3 EGM/OP. Förutsatt att den verkligen är helt säkerställd som hörande till mordet.

Fråga 2

Vad talar för respektive kvadrant och dess huvudspår? Skulle vår granskning i dess första fas leda till att vi inte kan fålla någon eller några kvadranter, inriktas vårt arbete i nästa fas på att se vad som talar för respektive kvadrant och speciellt dess huvudspår. Den senare uppgiften är givetvis mycket svårare och mer resurskrävande. På ett rent principiellt plan gäller att det kan vara möjligt att fälla en kvadrant. Däremot går det inte att säga att det som talar för det är så starkt att det är därmed måste vara denna kvadrant. Det är viktigt att ha denna distinktion klar för sig. Det är i och för sig inget märkvärdigt konstaterande - det gäller för allt vetenskapligt och rättsligt arbete.

I bägge fallen - emot eller för en kvadrant - inriktar vi oss på strategiska komponenter i respektive fall. I det första fallet ("emot') koncentrerar vi oss