Okänd sida i liggaren
Uppslag i samma avsnitt:
Protokoll fört vid förhör med Eriksson, Lars-Erik, -
Förhöret hållet på KK 1 1986-03-05 14:40
.
Förhörsledare krinsp. Bengt Ödmark och Paul Johansson.
Förhöret hållet med anledning av uppgift att Eriksson befunnit sig utanför biografen Grand mellan klockan 22:50-23:35
.
Eriksson uppger att han befann sig utanför biografen i sin faders bil, en Volvo GLT som är silvergrå till färgen. Han satt där och väntade på sina föräldrar som var inne på biografen och bevistade en föreställning.
Själv hade Eriksson varit på biografen Riviera på samma gata och sett "Sällskapsresan". Anledningen till att han inte såg samma film som föräldrarna var att han redan hade sett den filmen. "Sällskapsresan" slutade klockan 22:45
och därefter så gick Eriksson till sin faders Volvo som stod parkerad i närheten av biografen, på Kammakargatan.
Eriksson tillägger att "Sällskapsresan" eventuellt slutade något tidigare än vad han tidigare uppgivit.
Eriksson gick först till Grand och kände där på ytterdörrarna, men dessa var låsta.
Han gick därefter till bilen som stod parkerad på Kammakargatan och körde ner till Seven-Eleven på Rådmansgatan där han gick in och handlade en läskedryck.
Han begav sig därefter direkt upp till Grand-biografen och parkerade fordonet alldeles utanför ingångsdörrarna till biografen.
Eriksson är relativt säker på att klockan var cirka 22:50
. Han gör den uppskattningen på grund av att han senare klockan 23:00
hörde på Ekot, och han uppskattade att han åtminstone stått 10 minuter före ekosändningens början.
Redan när Eriksson parkerade sin bil såg han en mansperson utanför biografen.
Eriksson tittar omedvetet på personen och uppger att han fick en olustkänsla utav personen som var utanför biografen. Denna olustkänsla blev så småningom, efter några eller någon minut, så stark att Eriksson bestämde sig för att låsa dörrarna
Protokoll fört vid förhör med Eriksson, Lars-Erik, -
Förhöret hållet på KK 1 1986-03-05 14:40
.
Förhörsledare krinsp. Bengt Ödmark och Paul Johansson.
Förhöret hållet med anledning av uppgift att Eriksson befunnit sig utanför biografen Grand mellan klockan 22:50-23:35
.
Eriksson uppger att han befann sig utanför biografen i sin faders bil, en Volvo GLT som är silvergrå till färgen. Han satt där och väntade på sina föräldrar som var inne på biografen och bevistade en föreställning.
Själv hade Eriksson varit på biografen Riviera på samma gata och sett "Sällskapsresan". Anledningen till att han inte såg samma film som föräldrarna var att han redan hade sett den filmen. "Sällskapsresan" slutade klockan 22:45
och därefter så gick Eriksson till sin faders Volvo som stod parkerad i närheten av biografen, på Kammakargatan.
Eriksson tillägger att "Sällskapsresan" eventuellt slutade något tidigare än vad han tidigare uppgivit.
Eriksson gick först till Grand och kände där på ytterdörrarna, men dessa var låsta.
Han gick därefter till bilen som stod parkerad på Kammakargatan och körde ner till Seven-Eleven på Rådmansgatan där han gick in och handlade en läskedryck.
Han begav sig därefter direkt upp till Grand-biografen och parkerade fordonet alldeles utanför ingångsdörrarna till biografen.
Eriksson är relativt säker på att klockan var cirka 22:50
. Han gör den uppskattningen på grund av att han senare klockan 23:00
hörde på Ekot, och han uppskattade att han åtminstone stått 10 minuter före ekosändningens början.
Redan när Eriksson parkerade sin bil såg han en mansperson utanför biografen.
Eriksson tittar omedvetet på personen och uppger att han fick en olustkänsla utav personen som var utanför biografen. Denna olustkänsla blev så småningom, efter några eller någon minut, så stark att Eriksson bestämde sig för att låsa dörrarna
till den bil han satt i.
Eriksson kan inte förklara exakt varför han kände sig olustig inför mannen men han gör den uppskattningen att det var mannens utseende, en kraftig mansperson, fyrkantigt ansikte, cirka 180 cm lång, som gjorde att han kände olust.
Det finns emellertid inget påtagligt, mannen gjorde inga åtbörder eller betraktade Eriksson på något sätt.
Mannen gick som sagt hela tiden fram och tillbaka framför ingångsdörrarna till biografen.
Strax före ekosändningen klockan 23:00
kom det ut folk från biografen. Dörrarna var således öppna.
Eriksson reflekterade att det var ju underligt att mannen inte gick in eftersom dörrarna till biografen var öppna, det var ju relativt kallt ute, Eriksson uppskattar det till ca 10 minusgrader. Men mannen gick fortfarande fram och tillbaka utanför bion.
Eriksson lyssnade på ekosändningen klockan 23:00
.
Eriksson kommer ihåg att på andra sidan gatan fanns en mörk bil parkerad, okänt fabrikat. Han erinrar sig även någon byggnadskontainer.
Klockan var cirka 23:05
då 20 personer kommer ut från biografen. Eriksson uppskattar att ekosändningen fortfarande pågick. Manspersonen framför biografen var kvar.
23:15
strömmar det ut en stor mängd människor från biografen, hela trottoaren fylldes med folk. Efter en kort stund försvann allihop, och mannen som hade vankat fram och tillbaka var försvunnen.
Eriksson erinrar sig att en bil var parkerad framför honom, en Ford Escort.
Eventuellt något annat märke, som hade en reklamskylt på bakrutan där det stod "90 kronor per dygn och 97 öre kilometern". Detta fordon försvann i samband med att den sista folkhopen strömmade ur biografen.
Det var ett välklätt par som gick in i bilen och sen kördes bilen iväg. Eriksson erinrar sig vidare att fordonet var vitt till färgen.
Ingen människa fanns nu utanför biografen och Eriksson trodde nu att dörrarna var öppna till bion så han gick därför in.
Inne i vestibulen satt en flicka i 20-års
till den bil han satt i.
Eriksson kan inte förklara exakt varför han kände sig olustig inför mannen men han gör den uppskattningen att det var mannens utseende, en kraftig mansperson, fyrkantigt ansikte, cirka 180 cm lång, som gjorde att han kände olust.
Det finns emellertid inget påtagligt, mannen gjorde inga åtbörder eller betraktade Eriksson på något sätt.
Mannen gick som sagt hela tiden fram och tillbaka framför ingångsdörrarna till biografen.
Strax före ekosändningen klockan 23:00
kom det ut folk från biografen. Dörrarna var således öppna.
Eriksson reflekterade att det var ju underligt att mannen inte gick in eftersom dörrarna till biografen var öppna, det var ju relativt kallt ute, Eriksson uppskattar det till ca 10 minusgrader. Men mannen gick fortfarande fram och tillbaka utanför bion.
Eriksson lyssnade på ekosändningen klockan 23:00
.
Eriksson kommer ihåg att på andra sidan gatan fanns en mörk bil parkerad, okänt fabrikat. Han erinrar sig även någon byggnadskontainer.
Klockan var cirka 23:05
då 20 personer kommer ut från biografen. Eriksson uppskattar att ekosändningen fortfarande pågick. Manspersonen framför biografen var kvar.
23:15
strömmar det ut en stor mängd människor från biografen, hela trottoaren fylldes med folk. Efter en kort stund försvann allihop, och mannen som hade vankat fram och tillbaka var försvunnen.
Eriksson erinrar sig att en bil var parkerad framför honom, en Ford Escort.
Eventuellt något annat märke, som hade en reklamskylt på bakrutan där det stod "90 kronor per dygn och 97 öre kilometern". Detta fordon försvann i samband med att den sista folkhopen strömmade ur biografen.
Det var ett välklätt par som gick in i bilen och sen kördes bilen iväg. Eriksson erinrar sig vidare att fordonet var vitt till färgen.
Ingen människa fanns nu utanför biografen och Eriksson trodde nu att dörrarna var öppna till bion så han gick därför in.
Inne i vestibulen satt en flicka i 20-års
åldern och Eriksson gick fram till flickan och frågade om hon arbetade på biografen men hon svarade att det gjorde hon inte.
Eriksson frågade därefter om hon visste vilken tidpunkt Amadeus slutade, och detta kunde hon heller inte svara på. Eriksson är av den uppfattningen att hon bröt på finska.
Han erinrar sig vidare att utanför biografen kom det två negrer gående på trottoaren och en av dem gjorde en ansats att gå in i bion men ångrade sig varefter de gick vidare.
Efter en kort stund så kommer det in en vad Eriksson uppskattar sk A-lagare i biografen_och går fram till telefonautomaten som finns i vestibulen och försöker ringa.
Eriksson tror inte att han lyckades komma fram till den person han ville komma i kontakt med.
Eriksson beskriver honom som ganska härjad, iklädd sjaskiga kläder, han var i 35-årsåldern. Eriksson har den uppfattningen att mannen var berusad.
Eriksson blev tillfrågad av A-lagaren dels om han jobbade där och dels om han hade plåster, men Eriksson svarade nekande på båda frågorna. Eriksson uppskattar att personen fanns i vestibulen under en cirka 10 minutersperiod.
Klockan 23:35
kommer biografbesökarna som har sett "Amadeus Mozart" och däribland Erikssons föräldrar.
Dom går in i Erikssons faders fordon och dom kör iväg från platsen. Eriksson kör höger Kammakargatan ner till Dalagatan där föräldrarna bor på ett hotell.
När Eriksson med familj kom ut på gatan från biografen såg dom att det var en stor mängd polisbilar som körde med rotationsljusen påslagna.
Erikssons far frågade då Eriksson vad som stod på, men Eriksson förklarade att det är för att det är fredagkväll.
Under färden till föräldrarnas hotell erinrar sig Eriksson att det på Kammakargatan strax före korsningen med Västmannagatan stod en mörk ganska stor bil, Mercedes eventuellt Volvo eller liknande, parkerad mitt i vägen, varför Eriksson fick svänga upp på trottoaren för att komma förbi.
En person satt i fordonet, Eriksson tror att det kan vara en kvinna. Bilen stod där med motorn i gång.
Eriksson vill tillägga att han erinrar sig att strax efter det att han kom ut från Riviera och skall gå till sin bil som står parkerad i hörnet Kammakargatan & Saltmätargatan, så gör han den iakttagelsen att han ser ett par med barn som gick upp mot Kammakargatan.
På Saltmätargatan riktning norrut ser Eriksson två ynglingar som
åldern och Eriksson gick fram till flickan och frågade om hon arbetade på biografen men hon svarade att det gjorde hon inte.
Eriksson frågade därefter om hon visste vilken tidpunkt Amadeus slutade, och detta kunde hon heller inte svara på. Eriksson är av den uppfattningen att hon bröt på finska.
Han erinrar sig vidare att utanför biografen kom det två negrer gående på trottoaren och en av dem gjorde en ansats att gå in i bion men ångrade sig varefter de gick vidare.
Efter en kort stund så kommer det in en vad Eriksson uppskattar sk A-lagare i biografen_och går fram till telefonautomaten som finns i vestibulen och försöker ringa.
Eriksson tror inte att han lyckades komma fram till den person han ville komma i kontakt med.
Eriksson beskriver honom som ganska härjad, iklädd sjaskiga kläder, han var i 35-årsåldern. Eriksson har den uppfattningen att mannen var berusad.
Eriksson blev tillfrågad av A-lagaren dels om han jobbade där och dels om han hade plåster, men Eriksson svarade nekande på båda frågorna. Eriksson uppskattar att personen fanns i vestibulen under en cirka 10 minutersperiod.
Klockan 23:35
kommer biografbesökarna som har sett "Amadeus Mozart" och däribland Erikssons föräldrar.
Dom går in i Erikssons faders fordon och dom kör iväg från platsen. Eriksson kör höger Kammakargatan ner till Dalagatan där föräldrarna bor på ett hotell.
När Eriksson med familj kom ut på gatan från biografen såg dom att det var en stor mängd polisbilar som körde med rotationsljusen påslagna.
Erikssons far frågade då Eriksson vad som stod på, men Eriksson förklarade att det är för att det är fredagkväll.
Under färden till föräldrarnas hotell erinrar sig Eriksson att det på Kammakargatan strax före korsningen med Västmannagatan stod en mörk ganska stor bil, Mercedes eventuellt Volvo eller liknande, parkerad mitt i vägen, varför Eriksson fick svänga upp på trottoaren för att komma förbi.
En person satt i fordonet, Eriksson tror att det kan vara en kvinna. Bilen stod där med motorn i gång.
Eriksson vill tillägga att han erinrar sig att strax efter det att han kom ut från Riviera och skall gå till sin bil som står parkerad i hörnet Kammakargatan & Saltmätargatan, så gör han den iakttagelsen att han ser ett par med barn som gick upp mot Kammakargatan.
På Saltmätargatan riktning norrut ser Eriksson två ynglingar som
promenerar iväg.
Eriksson lämnar av sina föräldrar vid det hotell där dom bor och beger sig därefter till sin bostad.
Eriksson kom hem till sin lägenhet exakt 00:01
.
När Eriksson kom in i lägenheten så hörde han ett underligt ljud, Eriksson trodde att det var någonting inne i lägenheten, kaffebryggare eller att kylskåpsdörren var öppen men när han kom in så hörde han att ljuden kom uppifrån.
Det finns en lägenhet ovanför Eriksson där lägenhetsinnehavaren i stort sett aldrig är hemma, och det var därifrån ljuden kom.
Eriksson har hört på omvägar att lägenheten innehaves av en officer i marinen och att denne skulle vara u-båtsjägare. Personen är i vart fall sällan i bostaden.
Eriksson gick och lade sig.
Klockan 01:15
ringer en kamrat till Eriksson, Mikael Lindskog tel. , och talar om för Eriksson att Palme har blivit mördad.
Klockan 02:00
får Eriksson reda på genom radioutsändning att Palme med fru hade besökt biografen Grand, och då reagerade Eriksson och förstod att han kanske hade en viktig uppgift att lämna till polisen.
Eriksson ska just lämna sin lägenhet klockan 02:15
för att bege sig till polisstationen och när han öppnade ytterdörren så ser han en person som hastar trapporna upp.
Eventuellt så kan han ha besökt tvättstugan, men Eriksson hajar till och skriker till men personen stannar inte utan försvinner.
Eriksson har funderat på denna sistnämnda händelse och inser att det rent logiskt inte kan vara något samband mellan hans iakttagelser utanför biografen och händelsen med den okända mannen som springer men inte stannar på tillrop, men han vill inte underlåta att nämna händelsen trots det.
Signalement på den person som gick fram och tillbaka utanför Grand:
Mansperson, 35-40 år. Cirka 180 cm lång med kraftig kroppsbyggnad. Kraftig men ej fet.
Beträffande hårfärg uppger Eriksson att han ej har den uppfattningen att håret var ljust.
Han fick heller ej uppfattningen att mannen skulle vara av sydeuropeiskt ursprung.
Mannen hade inte skägg och bar inte glasögon.
Eriksson har uppfattningen att ansiktsformen får betecknas som fyrkantig.
Eriksson vill beteckna mannens ansikte som hårt och rått, och det var ju också denna anledning som Eriksson kände olustkänsla när han såg.
Beträffande klädsel uppger Eriksson att han var klädd i någon
promenerar iväg.
Eriksson lämnar av sina föräldrar vid det hotell där dom bor och beger sig därefter till sin bostad.
Eriksson kom hem till sin lägenhet exakt 00:01
.
När Eriksson kom in i lägenheten så hörde han ett underligt ljud, Eriksson trodde att det var någonting inne i lägenheten, kaffebryggare eller att kylskåpsdörren var öppen men när han kom in så hörde han att ljuden kom uppifrån.
Det finns en lägenhet ovanför Eriksson där lägenhetsinnehavaren i stort sett aldrig är hemma, och det var därifrån ljuden kom.
Eriksson har hört på omvägar att lägenheten innehaves av en officer i marinen och att denne skulle vara u-båtsjägare. Personen är i vart fall sällan i bostaden.
Eriksson gick och lade sig.
Klockan 01:15
ringer en kamrat till Eriksson, Mikael Lindskog tel. , och talar om för Eriksson att Palme har blivit mördad.
Klockan 02:00
får Eriksson reda på genom radioutsändning att Palme med fru hade besökt biografen Grand, och då reagerade Eriksson och förstod att han kanske hade en viktig uppgift att lämna till polisen.
Eriksson ska just lämna sin lägenhet klockan 02:15
för att bege sig till polisstationen och när han öppnade ytterdörren så ser han en person som hastar trapporna upp.
Eventuellt så kan han ha besökt tvättstugan, men Eriksson hajar till och skriker till men personen stannar inte utan försvinner.
Eriksson har funderat på denna sistnämnda händelse och inser att det rent logiskt inte kan vara något samband mellan hans iakttagelser utanför biografen och händelsen med den okända mannen som springer men inte stannar på tillrop, men han vill inte underlåta att nämna händelsen trots det.
Signalement på den person som gick fram och tillbaka utanför Grand:
Mansperson, 35-40 år. Cirka 180 cm lång med kraftig kroppsbyggnad. Kraftig men ej fet.
Beträffande hårfärg uppger Eriksson att han ej har den uppfattningen att håret var ljust.
Han fick heller ej uppfattningen att mannen skulle vara av sydeuropeiskt ursprung.
Mannen hade inte skägg och bar inte glasögon.
Eriksson har uppfattningen att ansiktsformen får betecknas som fyrkantig.
Eriksson vill beteckna mannens ansikte som hårt och rått, och det var ju också denna anledning som Eriksson kände olustkänsla när han såg.
Beträffande klädsel uppger Eriksson att han var klädd i någon
slags vindtygsjacka. Han är säker på att det inte var någon pösig täckjacka och heller inte någon knälång rock.
Eriksson beskriver kläderna som mörka utan att precisera färgen. [[Lars Eric
Eriksson|Eriksson]] har vidare för sig att han hade en qulaktig huvudbonad. Eriksson kan ej ange vilken typ av huvudbonad, Eriksson är säker på att det ej var någon kepsliknande huvudbonad utan han tror snarare att det är en liten stickad mössa som icke går i någon spetsform.
Eriksson är helt säker på att mannen inte bar på någon väska.
Eriksson kan ej med säkerhet säga att mannen hade handskar på händerna, men han håller detta för troligt eftersom eljest skulle han reagerat ännu kraftigare på att mannen så länge befann sig utanför biografen utan att frysa.
Eriksson uppger vidare på fråga att då folket strömmade ut från den föreställningen som slutade cirka 23:15
, så såg inte Eriksson att Palme med sällskap kom ut från den föreställningen.
De enda personer Eriksson särskilt lade märke till i samband med denna föreställning var det par som han tidigare nämnt, som gick in i den vita bilen som stod framför Erikssons fordon.
Eriksson erinrar sig vidare att när han kom ut från Şeven-Eleven affären efter att ha, som tidigare sagts, inhandlat en läskedryck, såg han att där stod en röd Porsche parkerad utanför affären.
Förhöret slut klockan 16:30
.
Förhöret intalat i Erikssons närvaro och godkänt.
Bengt Ödmark
krinsp.
slags vindtygsjacka. Han är säker på att det inte var någon pösig täckjacka och heller inte någon knälång rock.
Eriksson beskriver kläderna som mörka utan att precisera färgen. [[Lars Eric
Eriksson|Eriksson]] har vidare för sig att han hade en qulaktig huvudbonad. Eriksson kan ej ange vilken typ av huvudbonad, Eriksson är säker på att det ej var någon kepsliknande huvudbonad utan han tror snarare att det är en liten stickad mössa som icke går i någon spetsform.
Eriksson är helt säker på att mannen inte bar på någon väska.
Eriksson kan ej med säkerhet säga att mannen hade handskar på händerna, men han håller detta för troligt eftersom eljest skulle han reagerat ännu kraftigare på att mannen så länge befann sig utanför biografen utan att frysa.
Eriksson uppger vidare på fråga att då folket strömmade ut från den föreställningen som slutade cirka 23:15
, så såg inte Eriksson att Palme med sällskap kom ut från den föreställningen.
De enda personer Eriksson särskilt lade märke till i samband med denna föreställning var det par som han tidigare nämnt, som gick in i den vita bilen som stod framför Erikssons fordon.
Eriksson erinrar sig vidare att när han kom ut från Şeven-Eleven affären efter att ha, som tidigare sagts, inhandlat en läskedryck, såg han att där stod en röd Porsche parkerad utanför affären.
Förhöret slut klockan 16:30
.
Förhöret intalat i Erikssons närvaro och godkänt.
Bengt Ödmark
krinsp.
