wpu.nu

Skillnad mellan versioner av "Sida:Ann-1999-09-13-JA25000-00 SOU 1999 88 Del 2 GRK Granskningskommissionens betänkande.pdf/264"

Från wpu.nu

(Auto Google Cloud Vision OCR (mopocr2.py))
 
 
(5 mellanliggande versioner av samma användare visas inte)
Sidans statusSidans status
-
Ej korrekturläst
+
Korrekturläst
Sidinnehåll (som ska inkluderas):Sidinnehåll (som ska inkluderas):
Rad 1: Rad 1:
Palme. Han hade för sig att Olof Palme skulle komma till Ystad och
+
== <small>SOU1999:88 sid. 534 Enskilda uppslag</small> ==
  
 +
Palme.
 +
 +
Han hade för sig att [[Olof Palme]] skulle komma till Ystad och
 
hade tänkt lämna information om ett jubileum där. Han hade tänkt
 
hade tänkt lämna information om ett jubileum där. Han hade tänkt
 
 
lacka över orden ”doktor” och ”död” men det blev bara över ”doktor”.
 
lacka över orden ”doktor” och ”död” men det blev bara över ”doktor”.
  
Han hade arbetat hos Arvo H på Baltiska Kommittén hos Baltiska
+
Han hade arbetat hos [[Arvo Horm]] på Baltiska Kommittén hos Baltiska Institutet och fick där viss anknytning till [[WACL]].  
 
 
Institutet och fick där viss anknytning till WACL. Hans arbetsuppgifter
 
 
 
inom Baltiska Kommittén var att skriva kollektbrev, redigera ansök-
 
 
 
ningar, m.m. Hans enda uppgift inom WACL var att försöka bekämpa
 
 
 
inflytande från högerextremistiska och nynazistiska grupper. Han ansåg
 
 
 
att WACL hade fått för stora proportioner i utredningen om mordet på
 
 
 
Olof Palme. Vad han kände till så fanns det inte någon extremistisk
 
 
 
organisation som var beredd att tillgripa våld. Så fort någon var beredd
 
 
 
att göra detta höll man honom utanför eftersom man visste att han
 
 
 
skulle motsätta sig detta. Han var hemma den 28 februari 1986 och
 
 
 
talade vid tiden för mordet på Olof Palme i telefon med en person som
 
 
 
han namngav. Telefonsamtalet varade i ungefär 45 minuter. Vidare bodde
 
 
 
en 86-årig dam i hans lägenhet. Damen hade sagt att hon visste att han
 
 
 
var hemma och att hon särskilt kom ihåg det på grund av en annan
 
 
 
händelse som inträffat samma dag.
 
 
 
I januari 1992 genomfördes en slagning beträffande Anders L
 
  
varvid det antecknades att han hade avlidit i november 1991.
+
Hans arbetsuppgifter inom Baltiska Kommittén var att skriva kollektbrev, redigera ansökningar, m.m.
  
I mars 1994 förhördes en dotter till Arvo H. Hon berättade bl.a.
+
Hans enda uppgift inom [[WACL]] var att försöka bekämpa inflytande från högerextremistiska och nynazistiska grupper.
  
följande. Hennes far var 80 år och av estniskt ursprung. Han ingick i
+
Han ansåg att [[WACL]] hade fått för stora proportioner i utredningen om mordet på [[Olof Palme]].
  
estniska nationalrådet som hade säte i Stockholm. I sin kamp för att
+
Vad han kände till så fanns det inte någon extremistisk organisation som var beredd att tillgripa våld.
  
befria Estland från den sovjetiska ockupationsmakten hade han haft
+
Så fort någon var beredd att göra detta höll man honom utanför eftersom man visste att han skulle motsätta sig detta.
  
kontakter med WACL. Vissa fraktioner av WACL i Sydamerika var
+
Han var hemma {{Tid|1986-02-28}}och talade vid tiden för mordet på [[Olof Palme]] i telefon med en person som han namngav. Telefonsamtalet varade i ungefär 45 minuter.
  
sannolikt nazistiska till karaktären. Hennes far och estniska national-
+
Vidare bodde en 86-årig dam i hans lägenhet. Damen hade sagt att hon visste att han var hemma och att hon särskilt kom ihåg det på grund av en annan händelse som inträffat samma dag.
  
rådet var absolut inte nazistiska. Han var nära att avrättas av SS i
+
I januari 1992 genomfördes en slagning beträffande [[Anders Larsson]] varvid det antecknades att han hade avlidit i november 1991.
  
Estland under kriget och tog avstånd från nazismen. Han hade anknyt-
 
  
ning till Folkpartiet. Han hade inte någon aversion mot socialdemokra-
+
I mars 1994 förhördes en dotter till [[Arvo Horm]].
  
tin eftersom estniska rådet fick ekonomiskt stöd från de socialdemokra-
+
Hon berättade bl.a. följande.
  
tiska regeringarna.
+
Hennes far var 80 år och av estniskt ursprung. Han ingick i estniska nationalrådet som hade säte i Stockholm. I sin kamp för att befria Estland från den sovjetiska ockupationsmakten hade han haft kontakter med [[WACL]].
  
Carl H
+
Vissa fraktioner av [[WACL]] i Sydamerika var sannolikt nazistiska till karaktären.
  
I november 1987 fick PU ett brev där det angavs att Carl H – ledare för
+
Hennes far och estniska nationalrådet var absolut inte nazistiska. Han var nära att avrättas av SS i Estland under kriget och tog avstånd från nazismen. Han hade anknytning till Folkpartiet. Han hade inte någon aversion mot socialdemokratin eftersom estniska rådet fick ekonomiskt stöd från de socialdemokratiska regeringarna.
  
Skånepartiet – var medlem i WACL och hade i radio sagt att han varit i
 
  
Amerika och träffat WACL:s ledare. Vidare hade Carl H två månader
+
[[Carl P. Herslow]]
  
efter mordet på Olof Palme i tidningen Arbetet skrivit att det var Olof
+
I november 1987 fick PU ett brev där det angavs att [[Carl Herslow]] – ledare för Skånepartiet – var medlem i [[WACL]] och hade i radio sagt att han varit i Amerika och träffat WACL:s ledare.
  
Palmes eget fel att han blev skjuten och att ”vi hade varnat honom
+
Vidare hade [[Carl Herslow]] två månader efter mordet på [[Olof Palme]] i tidningen Arbetet skrivit att det var Olof Palmes eget fel att han blev skjuten och att ”vi hade varnat honom skriftligt 14 dagar innan”.
  
skriftligt 14 dagar innan”.
+
I december 1994 förhördes [[Carl Herslow]].
  
I december 1994 förhördes Carl H. Han berättade bl.a. följande.
+
Han berättade bl.a. följande.
  
Han hade vid några tillfällen skrivit till Olof Palme och även Malmö
+
Han hade vid några tillfällen skrivit till [[Olof Palme]] och även Malmö

Nuvarande version från 17 mars 2023 kl. 14.06

Den här sidan har korrekturlästs


SOU1999:88 sid. 534 Enskilda uppslag

Palme.

Han hade för sig att Olof Palme skulle komma till Ystad och hade tänkt lämna information om ett jubileum där. Han hade tänkt lacka över orden ”doktor” och ”död” men det blev bara över ”doktor”.

Han hade arbetat hos Arvo Horm på Baltiska Kommittén hos Baltiska Institutet och fick där viss anknytning till WACL.

Hans arbetsuppgifter inom Baltiska Kommittén var att skriva kollektbrev, redigera ansökningar, m.m.

Hans enda uppgift inom WACL var att försöka bekämpa inflytande från högerextremistiska och nynazistiska grupper.

Han ansåg att WACL hade fått för stora proportioner i utredningen om mordet på Olof Palme.

Vad han kände till så fanns det inte någon extremistisk organisation som var beredd att tillgripa våld.

Så fort någon var beredd att göra detta höll man honom utanför eftersom man visste att han skulle motsätta sig detta.

Han var hemma 1986-02-28 och talade vid tiden för mordet på Olof Palme i telefon med en person som han namngav. Telefonsamtalet varade i ungefär 45 minuter.

Vidare bodde en 86-årig dam i hans lägenhet. Damen hade sagt att hon visste att han var hemma och att hon särskilt kom ihåg det på grund av en annan händelse som inträffat samma dag.

I januari 1992 genomfördes en slagning beträffande Anders Larsson varvid det antecknades att han hade avlidit i november 1991.


I mars 1994 förhördes en dotter till Arvo Horm.

Hon berättade bl.a. följande.

Hennes far var 80 år och av estniskt ursprung. Han ingick i estniska nationalrådet som hade säte i Stockholm. I sin kamp för att befria Estland från den sovjetiska ockupationsmakten hade han haft kontakter med WACL.

Vissa fraktioner av WACL i Sydamerika var sannolikt nazistiska till karaktären.

Hennes far och estniska nationalrådet var absolut inte nazistiska. Han var nära att avrättas av SS i Estland under kriget och tog avstånd från nazismen. Han hade anknytning till Folkpartiet. Han hade inte någon aversion mot socialdemokratin eftersom estniska rådet fick ekonomiskt stöd från de socialdemokratiska regeringarna.


Carl P. Herslow

I november 1987 fick PU ett brev där det angavs att Carl Herslow – ledare för Skånepartiet – var medlem i WACL och hade i radio sagt att han varit i Amerika och träffat WACL:s ledare.

Vidare hade Carl Herslow två månader efter mordet på Olof Palme i tidningen Arbetet skrivit att det var Olof Palmes eget fel att han blev skjuten och att ”vi hade varnat honom skriftligt 14 dagar innan”.

I december 1994 förhördes Carl Herslow.

Han berättade bl.a. följande.

Han hade vid några tillfällen skrivit till Olof Palme och även Malmö