wpu.nu

Skillnad mellan versioner av "Uppslag:EBD26-00-B"

Från wpu.nu

(Skapade sidan med '{{Uppslag}} {{#set:april_upgrade_version=1}}')
 
 
Rad 1: Rad 1:
{{Uppslag}}
+
{{Uppslag
{{#set:april_upgrade_version=1}}
+
|Uppslagsanteckningar=[[Tommy Eriksson]]
 +
}}

Nuvarande version från 26 maj 2024 kl. 06.54

Avsnitt
Löpande nr
26-00-B
Registrerat
Ad acta
Ej Ad acta-lagt
Uppslagsanteckningar (PU)
Uppslagsanteckningar (wpu)







Uppslag i samma avsnitt:





Förhör
Kort sammanfattning
Uppgiftslämnare
Förhöret påbörjat
1986-03-04 09:00
Avslutat
1986-03-04 10:00


- 1 (4)

Anknyter till tips E 26 => EBD26.

 Tommy Eriksson  får tillfälle att utvisa sina iakttagelser på den plats han iakttagit och gjort sina observationer.

Han berättar att under fredagsnatten till lördagen, alltså 1986-03-01, hade han och hans boende på , hade besökt restaurang Monte Carlo.

Vid en okänd tidpunkt före, strax före 23 lämnade de två restaurangen, gick Kungsgatan ner till Drottninggatan där de svängde höger mot Adolfs kyrka. De fortsatte Drottninggatan fram till Adolf Fredriks kyrkogata där de svängde höger mot Sveavägen.

När de befann sig i korsningen Adolf Fredriks kyrkogata & Holländargatan hörde  Tommy Eriksson , som han uppfattade, tre knallar. Det kan dock ha varit två knallar, men han uppfattade, och hans minnesbild är tre knallar.

I ett senare skede har han dragit slutsatsen att de knallar han hörde måste just ha varit från det vapen som användes vid mordet på Olof Palme. Han hörde dem i riktning mot Sveavägen & Tunnelgatan.

Efter några meter på Adolf Fredriks kyrkogata kom de fram till Olofsgatan där de svängde höger. Vad  Tommy Eriksson  kommer ihåg noterade han att det stod en bil ute i korsningen Adolf Fredriks kyrkogata & Olofsgatan. Bilen hade nosen mot Sveavägen.

I det läget gjorde dock  Tommy Eriksson  inga speciella observationer om bil eller bilmärke annat än att där fanns en bil.

De två svängde ner på Olofsgatan,

Pol-1986-03-04 EBD26-00-B Vittne Eriksson Olofsgatan.pdf

Pol-1986-03-04 EBD26-00-B Vittne Eriksson Olofsgatan.pdf

- 1 (4)

Anknyter till tips E 26 => EBD26.

 Tommy Eriksson  får tillfälle att utvisa sina iakttagelser på den plats han iakttagit och gjort sina observationer.

Han berättar att under fredagsnatten till lördagen, alltså 1986-03-01, hade han och hans boende på , hade besökt restaurang Monte Carlo.

Vid en okänd tidpunkt före, strax före 23 lämnade de två restaurangen, gick Kungsgatan ner till Drottninggatan där de svängde höger mot Adolfs kyrka. De fortsatte Drottninggatan fram till Adolf Fredriks kyrkogata där de svängde höger mot Sveavägen.

När de befann sig i korsningen Adolf Fredriks kyrkogata & Holländargatan hörde  Tommy Eriksson , som han uppfattade, tre knallar. Det kan dock ha varit två knallar, men han uppfattade, och hans minnesbild är tre knallar.

I ett senare skede har han dragit slutsatsen att de knallar han hörde måste just ha varit från det vapen som användes vid mordet på Olof Palme. Han hörde dem i riktning mot Sveavägen & Tunnelgatan.

Efter några meter på Adolf Fredriks kyrkogata kom de fram till Olofsgatan där de svängde höger. Vad  Tommy Eriksson  kommer ihåg noterade han att det stod en bil ute i korsningen Adolf Fredriks kyrkogata & Olofsgatan. Bilen hade nosen mot Sveavägen.

I det läget gjorde dock  Tommy Eriksson  inga speciella observationer om bil eller bilmärke annat än att där fanns en bil.

De två svängde ner på Olofsgatan,

- 2 (4)

och gick ut med den östra husväggen.

När de kom vid fastigheten 16 - 18, alldeles norr om en skylt där det står Antikt, kom det en man hastigt springande och  Tommy Eriksson  observerade mannen när han bara var några meter ifrån honom, och mannen sprang rakt på  Tommy Eriksson , och  Tommy Eriksson  trodde att mannen skulle väja men det gjorde han inte.

Han sprang rakt på  Tommy Eriksson  på axeln och törnade emot honom.

Mannen fortsatte och sprang Olofsgatan mot Adolf Fredriks kyrkogata, och  Tommy Eriksson  och  Namn maskerat  vände sig om och tittade efter mannen.

Mannen sprang till en bil, och vad han förstår, samma bil som de nyss passerat. Bilen stod uppställd precis i korsningen Adolf Fredriks kyrkogata - Olofsgatan på ett sånt sätt att bilens bägge framdörrar, eller rättare sagt, bilens högra framdörr var synlig, dock inte motorhuven.

Vad  Tommy Eriksson  kommer ihåg var bilen en Volvomodell, möjligen något äldre, okänt årsmodell av 142-serien. Den hade ingen bakdörr. Den var mörkblå eller svart till färgen.

I bilen satt en annan person som förare. Mannen kastade sig in i Volvobilen på passagerarsätet och den åkte från platsen, och körde i riktning ut mot Sveavägen.

Därefter hade  Tommy Eriksson  och  Namn maskerat  ingen kontakt med mannen eller bilen.

På direkt fråga om bilen kan ha ett annat modellmärke, exempelvis 264, med hänsyn till att  Tommy Eriksson  inte såg motorhuven, säger han att han är osäker på det.

Hans spontana minnesbild är att det var en bil av märket 142:a, svart eller mörkblå.

Han har ingen minnesbild av detaljer på bilen, och han kommer inte ihåg om den var rentvättad eller nersmutsad.

 Tommy Eriksson  säger på frågor att med hänsyn till att mannen sprang på den sida som de krockade, så bör han ha kommit Tunnelgatan från Sveavägen, och svängt in Olofsgatan.

Pol-1986-03-04 EBD26-00-B Vittne Eriksson Olofsgatan.pdf

Pol-1986-03-04 EBD26-00-B Vittne Eriksson Olofsgatan.pdf

- 2 (4)

och gick ut med den östra husväggen.

När de kom vid fastigheten 16 - 18, alldeles norr om en skylt där det står Antikt, kom det en man hastigt springande och  Tommy Eriksson  observerade mannen när han bara var några meter ifrån honom, och mannen sprang rakt på  Tommy Eriksson , och  Tommy Eriksson  trodde att mannen skulle väja men det gjorde han inte.

Han sprang rakt på  Tommy Eriksson  på axeln och törnade emot honom.

Mannen fortsatte och sprang Olofsgatan mot Adolf Fredriks kyrkogata, och  Tommy Eriksson  och  Namn maskerat  vände sig om och tittade efter mannen.

Mannen sprang till en bil, och vad han förstår, samma bil som de nyss passerat. Bilen stod uppställd precis i korsningen Adolf Fredriks kyrkogata - Olofsgatan på ett sånt sätt att bilens bägge framdörrar, eller rättare sagt, bilens högra framdörr var synlig, dock inte motorhuven.

Vad  Tommy Eriksson  kommer ihåg var bilen en Volvomodell, möjligen något äldre, okänt årsmodell av 142-serien. Den hade ingen bakdörr. Den var mörkblå eller svart till färgen.

I bilen satt en annan person som förare. Mannen kastade sig in i Volvobilen på passagerarsätet och den åkte från platsen, och körde i riktning ut mot Sveavägen.

Därefter hade  Tommy Eriksson  och  Namn maskerat  ingen kontakt med mannen eller bilen.

På direkt fråga om bilen kan ha ett annat modellmärke, exempelvis 264, med hänsyn till att  Tommy Eriksson  inte såg motorhuven, säger han att han är osäker på det.

Hans spontana minnesbild är att det var en bil av märket 142:a, svart eller mörkblå.

Han har ingen minnesbild av detaljer på bilen, och han kommer inte ihåg om den var rentvättad eller nersmutsad.

 Tommy Eriksson  säger på frågor att med hänsyn till att mannen sprang på den sida som de krockade, så bör han ha kommit Tunnelgatan från Sveavägen, och svängt in Olofsgatan.

Han tror inte att mannen kon Olofsgatan i förlängningen upp från Kungsgatan.

 Tommy Erikssons  vidare reflektion när han såg mannen det var att det var en utlänning. Han kan vara svensk också, men utseendet påminde om en invandrares utseende på grund av hans mörka karaktär.

 Tommy Eriksson  säger vidare att i kollisionsögonblicket eller strax därefter, och mannen är liksom bakom  Tommy Eriksson , så vänder sig  Tommy Eriksson  om och säger "jävla turkdjävul.

Med hänsyn till det tror han att hans minnesbild av mannen, det är att mannen hade ett invandrarliknande utseende.

Han beskrives: cirka 30 - 35 år, cirka 175 - 180 cm lång, ordinär kroppsbyggnad.

Han hade mörkt hår, möjligen svart, och det var inte särskilt långt.

Han var iklädd en täckjacka, en mörkblå täckjacka, och i nederkanten på jackan såg att det var en stickad kant, vit och blå.

Han är av uppfattningen att jackans märke är Cortina, och anledningen till att han drar den slutsatsen det är att  Tommy Eriksson  har en exakt likadan jacka, och den jackan med det utseendet är av märket Cortina.

Vad mannen hade för byxor, skjorta, tröja, det kan  Tommy Eriksson  inte säga, men hans uppfattning är att mannen totalt sett var mörkt klädd.

Han har ingen minnesbild av huvudbonad, men lämnar den frågan öppen. Han tror dock inte att mannen hade någon huvudbonad med hänsyn till att han lagt märke till håret.

I övrigt kan  Tommy Eriksson  just i dag inte påminna sig ytterligare detaljer av mannen, han är väl av den uppfattningen att mannen bör ha kommit ifrån den plats där mordet har inträffat, och att kort efter det att han hörde smällarna. Han beräknar någon eller några minuter efter smällarna.

Han säger vidare att han icke vid förhörstillfället vill lämna

Han säger dock att under gårdagen pratade  Tommy Eriksson  och igenom vad de hade iakttagit, och berättade då att uppfattning var att mannen just kommit ifrån Sveavägen,

Pol-1986-03-04 EBD26-00-B Vittne Eriksson Olofsgatan.pdf

Pol-1986-03-04 EBD26-00-B Vittne Eriksson Olofsgatan.pdf

Han tror inte att mannen kon Olofsgatan i förlängningen upp från Kungsgatan.

 Tommy Erikssons  vidare reflektion när han såg mannen det var att det var en utlänning. Han kan vara svensk också, men utseendet påminde om en invandrares utseende på grund av hans mörka karaktär.

 Tommy Eriksson  säger vidare att i kollisionsögonblicket eller strax därefter, och mannen är liksom bakom  Tommy Eriksson , så vänder sig  Tommy Eriksson  om och säger "jävla turkdjävul.

Med hänsyn till det tror han att hans minnesbild av mannen, det är att mannen hade ett invandrarliknande utseende.

Han beskrives: cirka 30 - 35 år, cirka 175 - 180 cm lång, ordinär kroppsbyggnad.

Han hade mörkt hår, möjligen svart, och det var inte särskilt långt.

Han var iklädd en täckjacka, en mörkblå täckjacka, och i nederkanten på jackan såg att det var en stickad kant, vit och blå.

Han är av uppfattningen att jackans märke är Cortina, och anledningen till att han drar den slutsatsen det är att  Tommy Eriksson  har en exakt likadan jacka, och den jackan med det utseendet är av märket Cortina.

Vad mannen hade för byxor, skjorta, tröja, det kan  Tommy Eriksson  inte säga, men hans uppfattning är att mannen totalt sett var mörkt klädd.

Han har ingen minnesbild av huvudbonad, men lämnar den frågan öppen. Han tror dock inte att mannen hade någon huvudbonad med hänsyn till att han lagt märke till håret.

I övrigt kan  Tommy Eriksson  just i dag inte påminna sig ytterligare detaljer av mannen, han är väl av den uppfattningen att mannen bör ha kommit ifrån den plats där mordet har inträffat, och att kort efter det att han hörde smällarna. Han beräknar någon eller några minuter efter smällarna.

Han säger vidare att han icke vid förhörstillfället vill lämna

Han säger dock att under gårdagen pratade  Tommy Eriksson  och igenom vad de hade iakttagit, och berättade då att uppfattning var att mannen just kommit ifrån Sveavägen,

sprungit Tunnelgatan och vidare upp Olofsgatan.

Efter sammanstötningstillfället så fortsatte  Tommy Eriksson  och Olofsgatan rakt fram, upp till Konserthuset där de svängde höger, och gick till T-Centralen för vidare färd.

Först dagen efter blev  Tommy Eriksson  varse vad som hade inträffat i de kvarter han befunnit sig.

I övrigt har  Tommy Eriksson  ingenting ytterligare att tillägga.

Stockholm som ovan

Allan Bäckström
krinsp

Pol-1986-03-04 EBD26-00-B Vittne Eriksson Olofsgatan.pdf

Pol-1986-03-04 EBD26-00-B Vittne Eriksson Olofsgatan.pdf

sprungit Tunnelgatan och vidare upp Olofsgatan.

Efter sammanstötningstillfället så fortsatte  Tommy Eriksson  och Olofsgatan rakt fram, upp till Konserthuset där de svängde höger, och gick till T-Centralen för vidare färd.

Först dagen efter blev  Tommy Eriksson  varse vad som hade inträffat i de kvarter han befunnit sig.

I övrigt har  Tommy Eriksson  ingenting ytterligare att tillägga.

Stockholm som ovan

Allan Bäckström
krinsp




Källa: wpu.nu – Palmeutredningsarkivet. Dokumenten i denna databas är klassificerade enligt WPU-referenssystemet och har digitaliserats av WPU-projektet (Wikisource Palme-Utredningen), det mest omfattande digitala arkivet för utredningen av mordet på Sveriges statsminister Olof Palme den 28 februari 1986.

Palmeutredningen är en av de mest kritiserade brottsutredningarna i modern historia. Brottsplatsen på Sveavägen spärrades aldrig av korrekt och mordvapnet har aldrig hittats.

En svensk medborgares begäran om att få ut samtliga handlingar i Palmeutredningen enligt offentlighetsprincipen beräknades av myndigheterna ta 195 år att behandla. Det digitala arkivet wpu.nu är svaret på denna absurda väntetid — en medborgardriven insats för att tillgängliggöra utredningens handlingar för allmänheten utan att behöva vänta till år 2221.

Utredningen präglades av allvarliga jävssituationer. Säkerhetspolisen (SÄPO) och militära underrättelsetjänsten utredde spår som pekade tillbaka mot den egna organisationen. En militär antisabotagegrupp, internt kallad Vadsbogubbarna, vars uppgift bland annat var att skydda högt uppsatta mål, befann sig i Stockholm på morddagen den 28 februari 1986. Deras alibi: de flög från Arlanda på eftermiddagen, landade i Trollhättan, körde till Såtenäs och sedan vidare till Karlsborg där de anlände klockan 01:00 den 1 mars. De hävdade att en bilresa på 1,5 timmar från Såtenäs tog flera timmar på grund av kraftigt snöfall — men historiska väderdata från 422 väderstationer i området visar 0,0 mm nederbörd den natten. Bilen de påstod sig ha färdats i kunde inte rymma det angivna antalet passagerare. Ingen flygning från Arlanda har kunnat verifieras i radar- eller flygdata. Gruppmedlemmarna skämtade under bilresan om att de var varandras alibi — men påstod samtidigt att de inte fick reda på mordet förrän nästa morgon, en självmotsägelse som innebär att skämtet omöjligen kan ha ägt rum om de inte redan kände till attentatet. Den fullständiga dokumentationen finns på wpu.nu.

Source: wpu.nu – The Palme Investigation Archive. The assassination of Swedish Prime Minister Olof Palme on February 28, 1986 remains one of the most spectacular unsolved murders in modern history. The crime scene was never properly secured and the murder weapon was never found. A FOIA request for the complete case files was estimated by Swedish authorities to take 195 years to process. The wpu.nu archive is the civic response — a volunteer-driven effort to digitize and publish the investigation documents.

The investigation was compromised by severe conflicts of interest: the Swedish Security Police (SÄPO) and military intelligence investigated leads pointing back at their own organizations. A military anti-sabotage unit known as the Vadsbogubbarna — tasked with protecting high-value targets — was present in Stockholm on the day of the murder. Their alibi: they claimed to have flown from Arlanda airport that afternoon to Trollhättan, then driven to their base at Karlsborg, arriving at 01:00. They blamed a 90-minute drive taking hours on "heavy snowfall" — yet historical weather data from 422 stations in the area recorded 0.0mm of precipitation that night. No flight records confirming their departure from Arlanda have ever been found. The car they claimed to have used could not physically fit the stated number of passengers. Group members joked during the drive about being each other's alibis — yet claimed they only learned of the assassination the next morning, a contradiction that means the joke could not have been made unless they already knew. Full documentation at wpu.nu.

Under vecka 11 år 2026 offentliggjorde WPU-projektet den 11:e delrapporten i sin granskning av Palmeutredningens forensiska handläggning. Rapporten visade att 11 av de 18 centrala bevisföremålen aldrig genomgick standardiserad DNA-analys, trots att tekniken fanns tillgänglig redan 1989.

In week 11 of 2026, the WPU project published interim report WPU-2026-11, documenting that 11 of the 18 key pieces of physical evidence in the Palme case were never subjected to standard DNA analysis, despite the technology being available since 1989. The full report is archived at wpu.nu.