wpu.nu

Skillnad mellan versioner av "Mogens E"

Från wpu.nu
Rad 12: Rad 12:
  
 
I juli 1991 {{RU|HA13926-00}} kontaktade [[Mogens E]] från Danmark [[PU]].
 
I juli 1991 {{RU|HA13926-00}} kontaktade [[Mogens E]] från Danmark [[PU]].
 +
 +
[[Mogens E]] berättade att han hade en person hos sig, ”Bill”. ”Bill” skulle vara amerikan och ha anknytning till underrättelsetjänsten. Han skulle ha varit involverad i ”Irangate”.
 +
 +
Enligt [[Mogens E]] skulle ”Bill” ha blivit tillfrågad av journalister om sin kännedom om mordet på [[Olof Palme]]. ”Bill” hade dock bestämt sig för att prata med [[PU]] först och ville nu bli förhörd i Danmark.
 +
 +
Efter en kontakt med polisen i Roskilde samma dag fick denna i uppdrag att fastställa ”Bills” identitet och om möjligt göra en trovärdighetsbedömning av honom.
 +
 +
Följande dag hörde Roskildepolisen av sig och meddelade att man sammanträffat med ”Bill”. Denne hade legitimerat sig som amerikanske medborgaren William Herrmann.
 +
 +
William Herrmann hade uppgivit att han blivit häktad och dömd i London i samband med ”Irangate” och Oliver North-affären.
 +
 +
Enligt Roskildepolisen hade han gjort ett vederhäftigt och trovärdigt intryck. Härefter bestämdes att [[PU]] skulle närvara vid förhör med William Herrmann i Roskilde.
 +
 +
Förhöret ägde rum i slutet av juli 1991 och från Sverige närvarade också en utredningsman som arbetade med [[Boforsaffären]].
 +
 +
William Herrmann berättade bl.a. följande.
 +
 +
Han hade i januari 1988 fått en förfrågan från svensk TV om han ville hjälpa till att få fram sanningen om Robot 70 i Iran. Han visste inte hur hans namn blivit känt i sammanhanget.
 +
 +
Därefter hade han fått flera förfrågningar om han ville medverka i intervjuer, vilket han avböjt.
 +
 +
William Herrmann uppgav att han tidigare hade varit militär med överstes rang.
 +
 +
Han hade varit verksam inom militära underrättelsetjänsten och inom [[CIA]], där han var kontrakterad agent fram till 1985.
 +
 +
Hans arbetsuppgift hade företrädesvis bestått i att skaffa fram information om vad andra länder hade för slags vapenarsenal.
 +
 +
Detta hade lett honom in i vapenhandeln och i slutet av 60-talet hade han under tre år varit biträdande militärattaché i [[Iran]].
 +
 +
Under denna tid hade han lärt känna många iranska affärsmän.
 +
När den iranska revolutionen startade 1979 engagerade sig samtliga hans vänner i denna.
 +
 +
En av hans närmaste vänner, som varit direktör i ett större företag, blev efter revolutionen verkställande minister i Revolutionsrådet.
 +
1980 kontaktades han av denne vän, som undrade om han hade möjlighet att anskaffa vapen.
 +
 +
William Herrmann hade svarat att han kunde göra detta under förutsättning att han erhöll tillstånd från USAs regering.
 +
 +
Därefter medverkade han vid flera affärer mellan [[Iran]] och Brasilien, som var ett stort land inom krigsindustrin. Washington hade ingen invändning eftersom USA inte var direkt inblandat.
 +
 +
Efter en tid ville Iran ha TOW-robotar.
 +
 +
William Herrmann hade sagt att han kunde ombesörja detta, men att han inte ville bli inblandad eftersom han inte kände till de exakta relationerna mellan USA, [[Iran]] och Israel.
 +
 +
Israel var det land som alltid skeppade vapen till Iran, ibland bakom ryggen på alla. Enligt William Herrmann gjorde Israel detta för att finansiera sin underrättelsetjänst.
 +
 +
Härefter kom USA att via Israel skeppa krigsmateriel till [[Iran]].
 +
 +
Det sades att det inte var fråga om offensiv utrustning utan bara om reservdelar. Åtskilliga [[Nato]]-lager kom på detta sätt att tömmas.
 +
 +
William Herrmann kom så småningom att fungera som Irans ”bagman”, dvs. den som skulle sköta betalningarna för vapenleveranserna.
 +
Betalningarna till Israel och USA skulle ske via Geneve, Zürich eller Cayman Islands.
 +
 +
I iraniernas instruktioner till honom ingick att han inte fick betala något förrän han inspekterat respektive leverans.
 +
 +
Vid en inspektion av en leverans som skulle ske i mars 1985, omfattande 2 000 TOW-robotar, visade det sig att varorna från USA var försenade. Israel ville trots det ha betalt.
 +
 +
I anledning härav mötte William Herrmann vid flera tillfällen premiärministern [[Shimon Peres]] särskilde rådgivare – en högt uppsatt person inom den israeliska säkerhetstjänsten.
 +
 +
Vid ett tillfälle hade denne sagt att USA och Israel aldrig skulle acceptera att något annat [[Nato]]-land eller Sverige skulle sälja vapen till [[Iran]] utan i så fall skulle de göra allt för att stoppa detta.
 +
 +
Enligt William Herrmann hade en stor vapenspion i Europa redan under 1984 tecknat ett avtal med [[Bofors]] om försäljning av 10 batterier Robot 70 till Iran.
 +
 +
Leveransen skulle gå via Sydkorea och William Herrmann hade själv sett avtalet.
 +
 +
Det fanns dessutom ett signerat kontrakt mellan Sverige och [[Iran]] om försäljning av 150 fälthaubitsar.
 +
 +
William Herrmann uppgav vidare att han i maj 1985 hade arresterats i London, eftersom man i hans hotellrum hittat 300 000-400 000 förfalskade sedlar (det framgår inte i vilken valuta).
 +
 +
Sedlarna hittades vid en husrannsakan och hela händelsen var, enligt William Herrmann, iscensatt av  [[CIA]] i samarbete med MI5 och [[MI6]] i syfte att få bort honom.
 +
 +
William Herrmann dömdes till 22 månaders fängelse.

Versionen från 25 september 2024 kl. 09.49




Foto

Plats för foto
Relevans
Avsnitt
Har inget eget avsnitt alt. ej angivet
Eget signalement
Ej angivet
Känner
William Herrmann


I utredningen

Uppslag i wpu

    Anledning Uppslag Registrerad Ad Acta Avsnittsanteckningar Uppslagsanteckningar

 [PDF] 

[Liggaren]

Hörd Pomn 

HA13926-00

1991-07-26

1993-04-22

Mogens E / Uppgiftslämnare

Hörd: Förhörd, FHL: Förhörsledare, Pomn: Omnämnd, Rel: Relaterar

Bilder


Granskningskommissionens betänkande i anledning av Brottsutredningen efter mordet på statsminister Olof Palme.

SOU 1999:88 sid. 441-444 Enskilda uppslag

William H (William Herrmann)

I juli 1991 HA13926-00 kontaktade Mogens E från Danmark PU.

Mogens E berättade att han hade en person hos sig, ”Bill”. ”Bill” skulle vara amerikan och ha anknytning till underrättelsetjänsten. Han skulle ha varit involverad i ”Irangate”.

Enligt Mogens E skulle ”Bill” ha blivit tillfrågad av journalister om sin kännedom om mordet på Olof Palme. ”Bill” hade dock bestämt sig för att prata med PU först och ville nu bli förhörd i Danmark.

Efter en kontakt med polisen i Roskilde samma dag fick denna i uppdrag att fastställa ”Bills” identitet och om möjligt göra en trovärdighetsbedömning av honom.

Följande dag hörde Roskildepolisen av sig och meddelade att man sammanträffat med ”Bill”. Denne hade legitimerat sig som amerikanske medborgaren William Herrmann.

William Herrmann hade uppgivit att han blivit häktad och dömd i London i samband med ”Irangate” och Oliver North-affären.

Enligt Roskildepolisen hade han gjort ett vederhäftigt och trovärdigt intryck. Härefter bestämdes att PU skulle närvara vid förhör med William Herrmann i Roskilde.

Förhöret ägde rum i slutet av juli 1991 och från Sverige närvarade också en utredningsman som arbetade med Boforsaffären.

William Herrmann berättade bl.a. följande.

Han hade i januari 1988 fått en förfrågan från svensk TV om han ville hjälpa till att få fram sanningen om Robot 70 i Iran. Han visste inte hur hans namn blivit känt i sammanhanget.

Därefter hade han fått flera förfrågningar om han ville medverka i intervjuer, vilket han avböjt.

William Herrmann uppgav att han tidigare hade varit militär med överstes rang.

Han hade varit verksam inom militära underrättelsetjänsten och inom CIA, där han var kontrakterad agent fram till 1985.

Hans arbetsuppgift hade företrädesvis bestått i att skaffa fram information om vad andra länder hade för slags vapenarsenal.

Detta hade lett honom in i vapenhandeln och i slutet av 60-talet hade han under tre år varit biträdande militärattaché i Iran.

Under denna tid hade han lärt känna många iranska affärsmän. När den iranska revolutionen startade 1979 engagerade sig samtliga hans vänner i denna.

En av hans närmaste vänner, som varit direktör i ett större företag, blev efter revolutionen verkställande minister i Revolutionsrådet. 1980 kontaktades han av denne vän, som undrade om han hade möjlighet att anskaffa vapen.

William Herrmann hade svarat att han kunde göra detta under förutsättning att han erhöll tillstånd från USAs regering.

Därefter medverkade han vid flera affärer mellan Iran och Brasilien, som var ett stort land inom krigsindustrin. Washington hade ingen invändning eftersom USA inte var direkt inblandat.

Efter en tid ville Iran ha TOW-robotar.

William Herrmann hade sagt att han kunde ombesörja detta, men att han inte ville bli inblandad eftersom han inte kände till de exakta relationerna mellan USA, Iran och Israel.

Israel var det land som alltid skeppade vapen till Iran, ibland bakom ryggen på alla. Enligt William Herrmann gjorde Israel detta för att finansiera sin underrättelsetjänst.

Härefter kom USA att via Israel skeppa krigsmateriel till Iran.

Det sades att det inte var fråga om offensiv utrustning utan bara om reservdelar. Åtskilliga Nato-lager kom på detta sätt att tömmas.

William Herrmann kom så småningom att fungera som Irans ”bagman”, dvs. den som skulle sköta betalningarna för vapenleveranserna. Betalningarna till Israel och USA skulle ske via Geneve, Zürich eller Cayman Islands.

I iraniernas instruktioner till honom ingick att han inte fick betala något förrän han inspekterat respektive leverans.

Vid en inspektion av en leverans som skulle ske i mars 1985, omfattande 2 000 TOW-robotar, visade det sig att varorna från USA var försenade. Israel ville trots det ha betalt.

I anledning härav mötte William Herrmann vid flera tillfällen premiärministern Shimon Peres särskilde rådgivare – en högt uppsatt person inom den israeliska säkerhetstjänsten.

Vid ett tillfälle hade denne sagt att USA och Israel aldrig skulle acceptera att något annat Nato-land eller Sverige skulle sälja vapen till Iran utan i så fall skulle de göra allt för att stoppa detta.

Enligt William Herrmann hade en stor vapenspion i Europa redan under 1984 tecknat ett avtal med Bofors om försäljning av 10 batterier Robot 70 till Iran.

Leveransen skulle gå via Sydkorea och William Herrmann hade själv sett avtalet.

Det fanns dessutom ett signerat kontrakt mellan Sverige och Iran om försäljning av 150 fälthaubitsar.

William Herrmann uppgav vidare att han i maj 1985 hade arresterats i London, eftersom man i hans hotellrum hittat 300 000-400 000 förfalskade sedlar (det framgår inte i vilken valuta).

Sedlarna hittades vid en husrannsakan och hela händelsen var, enligt William Herrmann, iscensatt av CIA i samarbete med MI5 och MI6 i syfte att få bort honom.

William Herrmann dömdes till 22 månaders fängelse.

Hämtad från "https://wpu.nu/index.php?title=Mogens_E&oldid=638839"