wpu.nu

Skillnad mellan versioner av "Sida:Ann-1999-09-13-JA25000-00 SOU 1999 88 Del 2 GRK Granskningskommissionens betänkande.pdf/91"

Från wpu.nu

(Auto Google Cloud Vision OCR (mopocr2.py))
 
 
(2 mellanliggande versioner av samma användare visas inte)
Sidans statusSidans status
-
Ej korrekturläst
+
Korrekturläst
Sidinnehåll (som ska inkluderas):Sidinnehåll (som ska inkluderas):
Rad 1: Rad 1:
Ytterligare nästan ett och ett halvt år senare, i september 1988, upp-
+
Ytterligare nästan ett och ett halvt år senare, i september 1988, upprättades ett spaningsuppslag över tipset.
  
rättades ett spaningsuppslag över tipset. Polismannen, född 1934,
+
Polismannen, född 1934, bosatt och tjänstgörande i Göteborg, identifierades, viss efterforskning rörande hans person synes också ha gjorts.
  
bosatt och tjänstgörande i Göteborg, identifierades, viss efterforskning
+
Det antecknades vidare i uppslaget att säkerhetspolisen inte haft några upplysningar som knyter samman polismannen med [[EAP]].
  
rörande hans person synes också ha gjorts. Det antecknades vidare i
+
I oktober 1988 gjordes en slagning, inget anmärkningsvärt framkom.
  
uppslaget att säkerhetspolisen inte haft några upplysningar som knyter
+
Ännu ett år senare inhämtades uppgifter om polismannen från en polischef i Göteborg.
  
samman polismannen med EAP. I oktober 1988 gjordes en slagning,
+
Det framkom att polismannen hade genomgått vidareutbildning i Stockholm vid tiden för mordet.  
  
inget anmärkningsvärt framkom.
+
Vissa karaktärsupplysningar lämnades också.
  
Ännu ett år senare inhämtades uppgifter om polismannen från en
+
I februari 1990, dvs. nästan tre år efter det att tipset inkom, hölls förhör med polismannen.
  
polischef i Göteborg. Det framkom att polismannen hade genomgått
+
Han fick lämna upplysningar om var han befann sig vid tiden för mordet (han kunde inte presentera något alibi) och, efter att ha konfronterats med uppgiften om samröre med [[EAP]], om sin politiska hemvist.
  
vidareutbildning i Stockholm vid tiden för mordet. Vissa karaktärs-
+
I det hänseendet uppgav han att han en gång för länge sedan gått med i Högerpartiet och att detta hängt kvar, utan att han för den skull var någon hängiven anhängare till Moderata samlingspartiet.
  
upplysningar lämnades också.
+
Inledningsvis har tipset uppenbarligen bedömts som värdelöst, en bedömning som knappast kunnat föranleda kritik om den fått kvarstå.
  
I februari 1990, dvs. nästan tre år efter det att tipset inkom, hölls
+
PU:s inventering – ”processande” – av materialet synes sedan ha lett till utredning.
  
förhör med polismannen. Han fick lämna upplysningar om var han
+
Å ena sidan kan utredningen inte klandras för att den strävat efter att vända varje sten i sökandet efter en lösning.
  
befann sig vid tiden för mordet (han kunde inte presentera något alibi)
+
Å andra sidan ter sig åtgärderna som i detta fall pliktskyldiga och senfärdiga.<sup>(45)</sup>
  
och, efter att ha konfronterats med uppgiften om samröre med EAP, om
+
Samtidigt måste man ha förståelse för att uppslagen är närmast oräkneliga till antalet och att det tagit tid för utredningen att nå fram till uppslag som med fog prioriterats lågt.
  
sin politiska hemvist. I det hänseendet uppgav han att han en gång för
+
I bedömningen måste emellertid också vägas in hur den som varit föremål för utredningsåtgärderna uppfattat och upplevt dem.
  
länge sedan gått med i Högerpartiet och att detta hängt kvar, utan att
+
Integritets- och rättssäkerhetsaspekter får inte glömmas bort.
  
han för den skull var någon hängiven anhängare till Moderata sam-
 
  
lingspartiet.
 
  
Inledningsvis har tipset uppenbarligen bedömts som värdelöst, en
+
'''Ärende 5'''
  
bedömning som knappast kunnat föranleda kritik om den fått kvarstå.
+
Ett exempel på ett polisärende som enbart utgår från likhet med fantombilden utgör följande uppslag.
  
PU:s inventering – ”processande” – av materialet synes sedan ha lett
+
En namngiven polisman utpekades i ett tips från slutet av mars 1986 av en person, som ansåg att polismannen var lik fantombilden. Det
  
till utredning. Å ena sidan kan utredningen inte klandras för att den
 
  
strävat efter att vända varje sten i sökandet efter en lösning. Å andra
+
== ==
 
+
(45) I samband med att PU granskat vårt utredningsmaterial har apropå detta uppslag påpekats att fördröjningen under den tid PU var sysselsatt med utredningen mot [[Christer Pettersson|Christer P]] får anses naturlig, eftersom personalen då var mycket hårt arbetsbelastad.
sidan ter sig åtgärderna som i detta fall pliktskyldiga och senfärdiga.45
 
 
 
Samtidigt måste man ha förståelse för att uppslagen är närmast
 
 
 
oräkneliga till antalet och att det tagit tid för utredningen att nå fram till
 
 
 
uppslag som med fog prioriterats lågt. I bedömningen måste emellertid
 
 
 
också vägas in hur den som varit föremål för utredningsåtgärderna
 
 
 
uppfattat och upplevt dem. Integritets- och rättssäkerhetsaspekter får
 
 
 
inte glömmas bort.
 
 
 
Ärende 5
 
 
 
Ett exempel på ett polisärende som enbart utgår från likhet med
 
 
 
fantombilden utgör följande uppslag.
 
 
 
En namngiven polisman utpekades i ett tips från slutet av mars 1986
 
 
 
av en person, som ansåg att polismannen var lik fantombilden. Det
 
 
 
45 I samband med att PU granskat vårt utredningsmaterial har apropå detta upp-
 
 
 
slag påpekats att fördröjningen under den tid PU var sysselsatt med utred-
 
 
 
ningen mot Christer P får anses naturlig, eftersom personalen då var mycket
 
 
 
hårt arbetsbelastad.
 

Nuvarande version från 27 februari 2022 kl. 15.09

Den här sidan har korrekturlästs


Ytterligare nästan ett och ett halvt år senare, i september 1988, upprättades ett spaningsuppslag över tipset.

Polismannen, född 1934, bosatt och tjänstgörande i Göteborg, identifierades, viss efterforskning rörande hans person synes också ha gjorts.

Det antecknades vidare i uppslaget att säkerhetspolisen inte haft några upplysningar som knyter samman polismannen med EAP.

I oktober 1988 gjordes en slagning, inget anmärkningsvärt framkom.

Ännu ett år senare inhämtades uppgifter om polismannen från en polischef i Göteborg.

Det framkom att polismannen hade genomgått vidareutbildning i Stockholm vid tiden för mordet.

Vissa karaktärsupplysningar lämnades också.

I februari 1990, dvs. nästan tre år efter det att tipset inkom, hölls förhör med polismannen.

Han fick lämna upplysningar om var han befann sig vid tiden för mordet (han kunde inte presentera något alibi) och, efter att ha konfronterats med uppgiften om samröre med EAP, om sin politiska hemvist.

I det hänseendet uppgav han att han en gång för länge sedan gått med i Högerpartiet och att detta hängt kvar, utan att han för den skull var någon hängiven anhängare till Moderata samlingspartiet.

Inledningsvis har tipset uppenbarligen bedömts som värdelöst, en bedömning som knappast kunnat föranleda kritik om den fått kvarstå.

PU:s inventering – ”processande” – av materialet synes sedan ha lett till utredning.

Å ena sidan kan utredningen inte klandras för att den strävat efter att vända varje sten i sökandet efter en lösning.

Å andra sidan ter sig åtgärderna som i detta fall pliktskyldiga och senfärdiga.(45)

Samtidigt måste man ha förståelse för att uppslagen är närmast oräkneliga till antalet och att det tagit tid för utredningen att nå fram till uppslag som med fog prioriterats lågt.

I bedömningen måste emellertid också vägas in hur den som varit föremål för utredningsåtgärderna uppfattat och upplevt dem.

Integritets- och rättssäkerhetsaspekter får inte glömmas bort.


Ärende 5

Ett exempel på ett polisärende som enbart utgår från likhet med fantombilden utgör följande uppslag.

En namngiven polisman utpekades i ett tips från slutet av mars 1986 av en person, som ansåg att polismannen var lik fantombilden. Det


(45) I samband med att PU granskat vårt utredningsmaterial har apropå detta uppslag påpekats att fördröjningen under den tid PU var sysselsatt med utredningen mot Christer P får anses naturlig, eftersom personalen då var mycket hårt arbetsbelastad.