wpu.nu

Skillnad mellan versioner av "Sida:Ann-1999-09-13-JA25000-00 SOU 1999 88 Del 2 GRK Granskningskommissionens betänkande.pdf/183"

Från wpu.nu

(Auto Google Cloud Vision OCR (mopocr2.py))
 
 
(8 mellanliggande versioner av samma användare visas inte)
Sidans statusSidans status
-
Ej korrekturläst
+
Korrekturläst
Sidinnehåll (som ska inkluderas):Sidinnehåll (som ska inkluderas):
Rad 1: Rad 1:
listan. Efter det att Heine H återvänt till Sverige fick han besök av en
+
listan.
  
man, Gericke, chef för den sydafrikanska legationen i Stockholm. Även
+
Efter det att {{Maskat|Text=[[Heine Hüman]]}} återvänt till Sverige fick han besök av en man, [[Gericke]], chef för den sydafrikanska legationen i Stockholm.
  
denne försökte förmå Heine H att samarbeta. Gericke skulle också vid
+
Även denne försökte förmå {{Maskat|Text=[[Heine Hüman]]}} att samarbeta. [[Gericke]] skulle också vid flera tillfällen ha försökt förmå {{Maskat|Text=[[Heine Hüman]]}} att ta emot nattgäster i sin bostad.
  
flera tillfällen ha försökt förmå Heine H att ta emot nattgäster i sin
+
Anledningen till att Sydafrika försökte värva {{Maskat|Text=[[Heine Hüman]]}} trodde han var dels att Sydafrika hoppades att han hade försvarshemligheter som han kunde avslöja, dels att han i Sydafrika hade ett arv om en miljon kr, som han inte räknade med att kunna få ut.
  
bostad. Anledningen till att Sydafrika försökte värva Heine H trodde
+
I protokollet över sammanträffandet har avslutningsvis antecknats:
  
han var dels att Sydafrika hoppades att han hade försvarshemligheter
+
{{Maskat|Text=[[Heine Hüman]]}} gjorde ett lugnt och sansat intryck på oss. Viss oro att det skulle hända honom eller familjen något fanns. Hans berättelse kom rakt upp och ner och han gjorde inte några ansträngningar för att bli betrodd.
  
som han kunde avslöja, dels att han i Sydafrika hade ett arv om en
+
I maj 1988 kontaktade {{Maskat|Text=[[Heine Hüman]]}} säkerhetspolisen i Uppsala. Han lämnade med vissa kompletteringar i stort sett samma uppgifter som 1986.
  
miljon kr, som han inte räknade med att kunna få ut. I protokollet över
+
Av förhörsprotokollet framgår att {{Maskat|Text=[[Heine Hüman]]}}, som flyttat till Sverige 1976 från Sydafrika, var gift med en svensk kvinna och att paret bodde i på en mindre ort,{{Maskat|Text=(Björklinge)}} där {{Maskat|Text=[[Heine Hüman]]}} också drev en verkstad.
  
sammanträffandet har avslutningsvis antecknats:
+
Han förtydligade uppgiften om nattgäster och berättade att han sex dagar före mordet {{Maskat|Text=({{Tid|1986-02-20}})}} på [[Olof Palme]] fått ett anonymt telefonsamtal med en förfrågan om han kunde erbjuda en sängplats åt en sydafrikansk medborgare. För kort tid sedan hade han fått ett liknande samtal.
  
Heine H gjorde ett lugnt och sansat intryck oss. Viss oro att det skulle
+
Detta hade skett {{Maskat|Text=({{Tid|1988-03-26}})}}tre dagar före mordet en ANC-ledamot [[Dulcie September|{{Maskat|Text=(Dulcie September)}}]] i Paris.
  
hända honom eller familjen något fanns. Hans berättelse kom rakt upp och
+
{{Maskat|Text=[[Heine Hüman]]}} påstod vidare att en namngiven kvinnlig tjänsteman på UD,{{RB}} som tjänstgjort vid ambassaden i Kapstaden, lämnat ut uppgifter om SIDA som Griebenawer fått tag på.
 +
Kvinnan skulle ha haft en intim kontakt med en säkerhetspolis.
  
ner och han gjorde inte några ansträngningar för att bli betrodd.
+
{{Maskat|Text=[[Heine Hüman]]}} berättade också att han regelbundet
 +
haft besök i sin verkstad av folk från ryska ambassaden, Sydafrikanska legationen, etc.
  
I maj 1988 kontaktade Heine H säkerhetspolisen i Uppsala. Han
+
På fråga varför han valt att lämna uppgifterna just nu svarade han att han för några dagar sedan såg ”[[Sten Andersson]] och tre negrer på TV”, vilket gjort honom orolig.
  
lämnade med vissa kompletteringar i stort sett samma uppgifter som
+
I januari 1990 fick PU in ett tips, där uppgiftslämnaren refererade
 +
till en artikel i Aftonbladet och undrade om man kollat den person som under tiden januari 1986 – juni 1988 haft en verkstad på den ort där {{Maskat|Text=[[Heine Hüman]]}} bodde.
  
1986. Av förhörsprotokollet framgår att Heine H, som flyttat till
+
Därefter synes PU ha ställt en fråga till [[säkerhetspolisen]] om {{Maskat|Text=[[Heine Hüman]]}}, eftersom det i februari samma år inkom en promemoria därifrån.
  
Sverige 1976 från Sydafrika, var gift med en svensk kvinna och att
+
Där redogjordes för {{Maskat|Text=[[Heine Hüman]]}} och dennes kontakter med polis, svenska och utländska ambassader, SIDA, m.fl.
  
paret bodde i på en mindre ort, där Heine H också drev en verkstad.
+
Promemorian avslutas med konstaterandet att {{Maskat|Text=[[Heine Hüman]]}}:s uppgifter inte är trovärdiga och att denne med största sannolikhet måste klassificeras som underrättelsesvindlare.
 
 
Han förtydligade uppgiften om nattgäster och berättade att han sex
 
 
 
dagar före mordet på Olof Palme fått ett anonymt telefonsamtal med en
 
 
 
förfrågan om han kunde erbjuda en sängplats åt en sydafrikansk
 
 
 
medborgare. För kort tid sedan hade han fått ett liknande samtal. Detta
 
 
 
hade skett tre dagar före mordet på en ANC-ledamot i Paris. Heine H
 
 
 
påstod vidare att en namngiven kvinnlig tjänsteman på UD, som
 
 
 
tjänstgjort vid ambassaden i Kapstaden, lämnat ut uppgifter om SIDA
 
 
 
som Griebenawer fått tag på. Kvinnan skulle ha haft en intim kontakt
 
 
 
med en säkerhetspolis. Heine H berättade också att han regelbundet
 
 
 
haft besök i sin verkstad av folk från ryska ambassaden, sydafrikanska
 
 
 
legationen, etc. På fråga varför han valt att lämna uppgifterna just nu
 
 
 
svarade han att han för några dagar sedan såg ”Sten Andersson och tre
 
 
 
negrer på TV”, vilket gjort honom orolig.
 
 
 
I januari 1990 fick PU in ett tips, där uppgiftslämnaren refererade
 
 
 
till en artikel i Aftonbladet och undrade om man kollat den person som
 
 
 
under tiden januari 1986 – juni 1988 haft en verkstad på den ort där
 
 
 
Heine H bodde.
 
 
 
Därefter synes PU ha ställt en fråga till säkerhetspolisen om Heine
 
 
 
H, eftersom det i februari samma år inkom en promemoria därifrån. Där
 
 
 
redogjordes för Heine H och dennes kontakter med polis, svenska och
 
 
 
utländska ambassader, SIDA, m.fl. Promemorian avslutas med
 
 
 
konstaterandet att Heine H:s uppgifter inte är trovärdiga och att denne
 
 
 
med största sannolikhet måste klassificeras som underrättelsesvindlare.
 

Nuvarande version från 30 juli 2022 kl. 06.19

Den här sidan har korrekturlästs


listan.

Efter det att  Heine Hüman  återvänt till Sverige fick han besök av en man, Gericke, chef för den sydafrikanska legationen i Stockholm.

Även denne försökte förmå  Heine Hüman  att samarbeta. Gericke skulle också vid flera tillfällen ha försökt förmå  Heine Hüman  att ta emot nattgäster i sin bostad.

Anledningen till att Sydafrika försökte värva  Heine Hüman  trodde han var dels att Sydafrika hoppades att han hade försvarshemligheter som han kunde avslöja, dels att han i Sydafrika hade ett arv om en miljon kr, som han inte räknade med att kunna få ut.

I protokollet över sammanträffandet har avslutningsvis antecknats:

 Heine Hüman  gjorde ett lugnt och sansat intryck på oss. Viss oro att det skulle hända honom eller familjen något fanns. Hans berättelse kom rakt upp och ner och han gjorde inte några ansträngningar för att bli betrodd.

I maj 1988 kontaktade  Heine Hüman  säkerhetspolisen i Uppsala. Han lämnade med vissa kompletteringar i stort sett samma uppgifter som 1986.

Av förhörsprotokollet framgår att  Heine Hüman , som flyttat till Sverige 1976 från Sydafrika, var gift med en svensk kvinna och att paret bodde i på en mindre ort, (Björklinge)  där  Heine Hüman  också drev en verkstad.

Han förtydligade uppgiften om nattgäster och berättade att han sex dagar före mordet  (1986-02-20 ) Olof Palme fått ett anonymt telefonsamtal med en förfrågan om han kunde erbjuda en sängplats åt en sydafrikansk medborgare. För kort tid sedan hade han fått ett liknande samtal.

Detta hade skett  (1988-03-26 ) tre dagar före mordet på en ANC-ledamot  (Dulcie September)  i Paris.

 Heine Hüman  påstod vidare att en namngiven kvinnlig tjänsteman på UD,Referens behövs som tjänstgjort vid ambassaden i Kapstaden, lämnat ut uppgifter om SIDA som Griebenawer fått tag på. Kvinnan skulle ha haft en intim kontakt med en säkerhetspolis.

 Heine Hüman  berättade också att han regelbundet haft besök i sin verkstad av folk från ryska ambassaden, Sydafrikanska legationen, etc.

På fråga varför han valt att lämna uppgifterna just nu svarade han att han för några dagar sedan såg ”Sten Andersson och tre negrer på TV”, vilket gjort honom orolig.

I januari 1990 fick PU in ett tips, där uppgiftslämnaren refererade till en artikel i Aftonbladet och undrade om man kollat den person som under tiden januari 1986 – juni 1988 haft en verkstad på den ort där  Heine Hüman  bodde.

Därefter synes PU ha ställt en fråga till säkerhetspolisen om  Heine Hüman , eftersom det i februari samma år inkom en promemoria därifrån.

Där redogjordes för  Heine Hüman  och dennes kontakter med polis, svenska och utländska ambassader, SIDA, m.fl.

Promemorian avslutas med konstaterandet att  Heine Hüman :s uppgifter inte är trovärdiga och att denne med största sannolikhet måste klassificeras som underrättelsesvindlare.