wpu.nu

Skillnad mellan versioner av "Sida:Ann-1999-09-13-JA25000-00 SOU 1999 88 Del 2 GRK Granskningskommissionens betänkande.pdf/302"

Från wpu.nu

(Auto Google Cloud Vision OCR (mopocr2.py))
 
 
(6 mellanliggande versioner av samma användare visas inte)
Sidans statusSidans status
-
Ej korrekturläst
+
Korrekturläst
Sidinnehåll (som ska inkluderas):Sidinnehåll (som ska inkluderas):
Rad 1: Rad 1:
innehåller först en mycket översiktlig redogörelse för en spionaffär
+
innehåller först en mycket översiktlig redogörelse för en spionaffär med fransk inblandning i Indien i början av 1985.
  
med fransk inblandning i Indien i början av 1985. I anledning av denna
+
I anledning av denna affär hemkallades såväl den franske ambassadören som den franske biträdande militärattachén.
  
affär hemkallades såväl den franske ambassadören som den franske bi-
+
Därefter finns beträffande Indienaffären följande anteckningar i punktform.
  
trädande militärattachén. Därefter finns beträffande Indienaffären föl-
+
* {{Tid|1986-01-23}}:Olof Palme berör ämnet med Gandhi i New Delhi.
  
jande anteckningar i punktform.
+
* {{Tid|1986-02-18}}:Olof Palme telefonerar Gandhi i ärendet. Enligt Gandhi ligger Sverige fortfarande 10 % över Frankrike, varför Sverige ej kan komma i fråga om man ej sänker priset.
  
– 860123: Olof Palme berör ämnet med Gandhi i New Delhi.
+
De nära förbindelserna Indien-Sverige motiverar att dylika uppgifter utlämnas ena parten i pågående förhandling.
  
– 860218: Olof Palme telefonerar Gandhi i ärendet. Enligt Gandhi
+
* {{Tid|1986-03-08}}:Bofors får presentera slutbud, vilket bl.a. innebär att krediten i licensavtalet får utökas.
  
ligger Sverige fortfarande 10 % över Frankrike, varför Sverige ej kan
+
* {{Tid|1986-03-14}}:Indien meddelar beslut att affären går till Bofors.
  
komma i fråga om man ej sänker priset. De nära förbindelserna Indien-
+
''Ingemar E.''<br>
 +
I januari 1991 uppsöktes en av utredningsmännen i Boforsutredningen av Ingemar E som berättade bland annat följande.
  
Sverige motiverar att dylika uppgifter utlämnas ena parten i pågående
+
I samband med AB Bofors ansträngningar att erhålla haubitsordern från Indien tecknade Bofors {{Tid|1985-11-15}}ett agentavtal med AE Services Ltd (AES).
  
förhandling.
+
Avtalet tecknades två veckor efter det att Olof Palme genom statssekreteraren Carl Johan Åberg gjort klart för Bofors att Indien inte ville att några mellanhänder skulle förekomma.
  
– 860308: Bofors får presentera slutbud, vilket bl.a. innebär att krediten
+
Detta besked skulle Olof Palme ha fått vid sina kontakter med Gandhi.
  
i licensavtalet får utökas.
+
AES kontrollerades via ett Hong Kong-företag av ”Ciaou Anstalt” i Lichtenstein.
  
– 860314: Indien meddelar beslut att affären går till Bofors.
+
Företrädare för AES var Bob W,  som hade regelbundna kontakter med [[Martin Ardbo]].
  
Ingemar E. I januari 1991 uppsöktes en av utredningsmännen i Bofors-
+
Bofors hade även tecknat agentavtal med två andra bolag, vilka ägdes av indiern [[Win Chadha|Win C]] respektive indiern ”H”.
  
utredningen av Ingemar E som berättade bl.a. följande. I samband med
+
Dessa agentavtal hade ingåtts tidigare.
  
AB Bofors ansträngningar att erhålla haubitsordern från Indien
+
Samtliga agentavtal innebar att mellanhänderna skulle erhålla en viss procent av kontraktsvärdet i provision.
  
tecknade Bofors den 15 november 1985 ett agentavtal med AE Services
+
Förbudet mot mellanhänder fick till följd att avtalen måste revideras.
  
Ltd (AES). Avtalet tecknades två veckor efter det att Olof Palme
+
I enlighet med revisionsavtalen betalade Bofors ut totalt 319 miljoner kronor.
  
genom statssekreteraren Carl Johan Åberg gjort klart för Bofors att
+
Enligt ursprungsavtalen skulle bolaget ha betalt 1430 miljoner kronor.
  
Indien inte ville att några mellanhänder skulle förekomma. Detta be-
+
Bofors konkurrent var franska vapentillverkaren SOFMA.
  
sked skulle Olof Palme ha fått vid sina kontakter med Gandhi. AES
+
H och AES var även agenter för SOFMAs räkning.
  
kontrollerades via ett Hong Kong-företag av ”Ciaou Anstalt” i
+
De två agenterna hade intresse av att ursprungsavtalen med Bofors skulle aktualiseras.
  
Lichtenstein. Företrädare för AES var Bob W, som hade regelbundna
+
Annars fanns risken att Bofors skulle lägga sig på en lägre prisnivå gentemot indierna. SOFMAs konkurrenskraft skulle då minska.
  
kontakter med Martin Ardbo. Bofors hade även tecknat agentavtal med
+
För agenterna spelade det ingen roll vem som skulle få ordern under förutsättning att provisionerna låg på samma nivå.
  
två andra bolag, vilka ägdes av indiern Win C respektive indiern ”H”.
+
Under Boforsutredningen togs bl.a. två dagböcker i beslag hos [[Martin Ardbo]].
  
Dessa agentavtal hade ingåtts tidigare. Samtliga agentavtal innebar att
+
Av en anteckning gjord i september 1987 framgår att ”Q:s” inblandning var ett problem på grund av dennes nära koppling till ”R”.
  
mellanhänderna skulle erhålla en viss procent av kontraktsvärdet i
+
Denna
 
 
provision. Förbudet mot mellanhänder fick till följd att avtalen måste
 
 
 
revideras. I enlighet med revisionsavtalen betalade Bofors ut totalt 319
 
 
 
miljoner kronor. Enligt ursprungsavtalen skulle bolaget ha betalt 1 430
 
 
 
miljoner kronor. Bofors konkurrent var franska vapentillverkaren
 
 
 
SOFMA. H och AES var även agenter för SOFMAs räkning. De två
 
 
 
agenterna hade intresse av att ursprungsavtalen med Bofors skulle
 
 
 
aktualiseras. Annars fanns risken att Bofors skulle lägga sig på en lägre
 
 
 
prisnivå gentemot indierna. SOFMAs konkurrenskraft skulle då
 
 
 
minska. För agenterna spelade det ingen roll vem som skulle få ordern
 
 
 
under förutsättning att provisionerna låg på samma nivå. Under
 
 
 
Boforsutredningen togs bl.a. två dagböcker i beslag hos Martin Ardbo.
 
 
 
Av en anteckning gjord i september 1987 framgår att ”Q:s” inblandning
 
 
 
var ett problem på grund av dennes nära koppling till ”R”. Denna
 

Nuvarande version från 9 juni 2022 kl. 12.21

Den här sidan har korrekturlästs


innehåller först en mycket översiktlig redogörelse för en spionaffär med fransk inblandning i Indien i början av 1985.

I anledning av denna affär hemkallades såväl den franske ambassadören som den franske biträdande militärattachén.

Därefter finns beträffande Indienaffären följande anteckningar i punktform.

  • 1986-01-23
Olof Palme berör ämnet med Gandhi i New Delhi.
  • 1986-02-18
Olof Palme telefonerar Gandhi i ärendet. Enligt Gandhi ligger Sverige fortfarande 10 % över Frankrike, varför Sverige ej kan komma i fråga om man ej sänker priset.

De nära förbindelserna Indien-Sverige motiverar att dylika uppgifter utlämnas ena parten i pågående förhandling.

  • 1986-03-08
Bofors får presentera slutbud, vilket bl.a. innebär att krediten i licensavtalet får utökas.
  • 1986-03-14
Indien meddelar beslut att affären går till Bofors.

Ingemar E.
I januari 1991 uppsöktes en av utredningsmännen i Boforsutredningen av Ingemar E som berättade bland annat följande.

I samband med AB Bofors ansträngningar att erhålla haubitsordern från Indien tecknade Bofors 1985-11-15 ett agentavtal med AE Services Ltd (AES).

Avtalet tecknades två veckor efter det att Olof Palme genom statssekreteraren Carl Johan Åberg gjort klart för Bofors att Indien inte ville att några mellanhänder skulle förekomma.

Detta besked skulle Olof Palme ha fått vid sina kontakter med Gandhi.

AES kontrollerades via ett Hong Kong-företag av ”Ciaou Anstalt” i Lichtenstein.

Företrädare för AES var Bob W, som hade regelbundna kontakter med Martin Ardbo.

Bofors hade även tecknat agentavtal med två andra bolag, vilka ägdes av indiern Win C respektive indiern ”H”.

Dessa agentavtal hade ingåtts tidigare.

Samtliga agentavtal innebar att mellanhänderna skulle erhålla en viss procent av kontraktsvärdet i provision.

Förbudet mot mellanhänder fick till följd att avtalen måste revideras.

I enlighet med revisionsavtalen betalade Bofors ut totalt 319 miljoner kronor.

Enligt ursprungsavtalen skulle bolaget ha betalt 1430 miljoner kronor.

Bofors konkurrent var franska vapentillverkaren SOFMA.

H och AES var även agenter för SOFMAs räkning.

De två agenterna hade intresse av att ursprungsavtalen med Bofors skulle aktualiseras.

Annars fanns risken att Bofors skulle lägga sig på en lägre prisnivå gentemot indierna. SOFMAs konkurrenskraft skulle då minska.

För agenterna spelade det ingen roll vem som skulle få ordern under förutsättning att provisionerna låg på samma nivå.

Under Boforsutredningen togs bl.a. två dagböcker i beslag hos Martin Ardbo.

Av en anteckning gjord i september 1987 framgår att ”Q:s” inblandning var ett problem på grund av dennes nära koppling till ”R”.

Denna