| (3 mellanliggande versioner av samma användare visas inte) | |||
| Rad 2: | Rad 2: | ||
|Regdatum=1988-08-09 | |Regdatum=1988-08-09 | ||
|Adacta=1988-04-28 | |Adacta=1988-04-28 | ||
| + | |Uppslagsanteckningar=[[Televerket]] | ||
|Uppslagsanteckningar_PU=[[SÄK]] - 1988-04-13 | |Uppslagsanteckningar_PU=[[SÄK]] - 1988-04-13 | ||
| + | |NämndaPlatser=Sverige; Stockholm; Göteborg | ||
| + | |NämndaOrganisationer=Televerket; Länsalarmeringscentraler; Polismyndighet | ||
|Avsnittsbokstav=A | |Avsnittsbokstav=A | ||
|Avsnittsnummer=9486 | |Avsnittsnummer=9486 | ||
| Rad 12: | Rad 15: | ||
|Omreg=Nej | |Omreg=Nej | ||
}} | }} | ||
| − | |||
Televerkets PM av 1985-01-22 angående avlyssning av telefon
Televerket har skickat en PM utfärdad 1985-01-22.
Denna beskriver på ett lättförståeligt sätt hur det går till att obehörigt avlyssna telefontrafik.
Denna PM är insänd med anledning av uppgifter om att Olof Palmes telefon kunde ha varit avlyssnad strax före mordet.
Förteckning över televerksanställda A9486-01 med möjlighet att avlyssna telefon från sin arbetsplats, samt slagningar på dessa personer.
Slagning har följt med gulkopia.
Televerkets PM av 1985-01-22 angående avlyssning av telefon
Televerket har skickat en PM utfärdad 1985-01-22.
Denna beskriver på ett lättförståeligt sätt hur det går till att obehörigt avlyssna telefontrafik.
Denna PM är insänd med anledning av uppgifter om att Olof Palmes telefon kunde ha varit avlyssnad strax före mordet.
Förteckning över televerksanställda A9486-01 med möjlighet att avlyssna telefon från sin arbetsplats, samt slagningar på dessa personer.
Slagning har följt med gulkopia.
Nf 713 2932 PROMEMORIA 1985-01-22 sida 9 NF 84 005
6 En internationell jämförelse
Hur svårt är det att avlyssna telefonsamtal i Sverige jämfört med andra länder?
Sannolikt har vi det bäst skyddade nätet i västvärlden.
Nf 713 2932 PROMEMORIA 1985-01-22 sida 9 NF 84 005
6 En internationell jämförelse
Hur svårt är det att avlyssna telefonsamtal i Sverige jämfört med andra länder?
Sannolikt har vi det bäst skyddade nätet i västvärlden.
Nf 713 2932 PROMEMORIA 1985-01-22 sida 1 NF 84 005
Avlyssning av telefonsamtal
Avsikten med detta PM är att ge en lättförståelig men ändå tekniskt korrekt bild av hur svårt - eller lätt - det är att obehörigt avlyssna telefontrafik.
Generellt kan sägas att den tekniska utvecklingen gjort det successivt svårare att avlyssna samtal även om det idag finns bättre tekniska hjälpmedel.
1 Några definitioner
Även om denna genomgång skall göras på en lättbegriplig teknisk nivå är det nödvändigt att börja med några förenklade tekniska definitioner:
FS = Telefonstation i riksnätet
T = Telefonstation med anslutna abonnenter
K = Kopplingspunkt på abonnentledning
A = Abonnentledningar
M = Mellanortsförbindelse
R = Riksförbindelser
Nf 713 2932 PROMEMORIA 1985-01-22 sida 1 NF 84 005
Avlyssning av telefonsamtal
Avsikten med detta PM är att ge en lättförståelig men ändå tekniskt korrekt bild av hur svårt - eller lätt - det är att obehörigt avlyssna telefontrafik.
Generellt kan sägas att den tekniska utvecklingen gjort det successivt svårare att avlyssna samtal även om det idag finns bättre tekniska hjälpmedel.
1 Några definitioner
Även om denna genomgång skall göras på en lättbegriplig teknisk nivå är det nödvändigt att börja med några förenklade tekniska definitioner:
FS = Telefonstation i riksnätet
T = Telefonstation med anslutna abonnenter
K = Kopplingspunkt på abonnentledning
A = Abonnentledningar
M = Mellanortsförbindelse
R = Riksförbindelser
Nf 713 2932 PROMEMORIA 1985-01-22 sida 2 NF 84 005
2 Historik
Möjligheten att obehörigt avlyssna telefonsamtal har fascinerat människan alltsedan Bell uppfann telefonen 1876.
Under de första 50 åren fick nog abonnenterna räkna med att risken var stor att deras samtal blev avlyssnade. Växlarna var manuella och alla samtal expedierades av telefonister.
Lokalnät och mellanortsnät bestod av blanktråd på telefonstolpar eller på hustak. Kablar förekom endast i det långväga riksnätet.
Den som ville avlyssna telefonsamtal hade en jämförelsevis lätt uppgift på den tiden. Det var bara att följa tråden från abonnenten till stationen och koppla på en telefon på lämpligt ställe.
Nf 713 2932 PROMEMORIA 1985-01-22 sida 2 NF 84 005
2 Historik
Möjligheten att obehörigt avlyssna telefonsamtal har fascinerat människan alltsedan Bell uppfann telefonen 1876.
Under de första 50 åren fick nog abonnenterna räkna med att risken var stor att deras samtal blev avlyssnade. Växlarna var manuella och alla samtal expedierades av telefonister.
Lokalnät och mellanortsnät bestod av blanktråd på telefonstolpar eller på hustak. Kablar förekom endast i det långväga riksnätet.
Den som ville avlyssna telefonsamtal hade en jämförelsevis lätt uppgift på den tiden. Det var bara att följa tråden från abonnenten till stationen och koppla på en telefon på lämpligt ställe.
Nf 713 2932 PROMEMORIA 1985-01-22 sida 3 NF 84 005
Successivt blev det dock rejält mycket svårare att avlyssna samtal under den nästföljande femtioårsperioden.
Automatiska telefonstationer ersatte de manuella stationerna och telefonisterna försvann.
I lokalnäten ersattes blanktråden med kablar vilket innebar att ledningen blev åtkomlig enbart i kopplingspunkterna.
I mellanortsnätet ersattes också blanktråden av kablar i stor utsträckning.
I riksnätet introducerades bärfrekvenssystem som möjliggjorde att upp till 10 000 samtidiga samtal kan utväxlas på ett koaxialtubpar.
Efter 1976 har telenätet i stor utsträckning byggts ut med utrustning baserad på digital teknik.
Än så lange tillämpas digital teknik främst på telefonstationer och i mellanorts- och riksförbindelser.
Innan samtalet sänds ut på abonnentledningen omvandlas det således till "vanlig" analog form. I ökande grad kommer ledningen mellan telefonstationen och abonnenten att bli "digital" under nittiotalet.
3 Skyddsåtgärder och möjligheter till avlyssning i dagens telenät.
Efter den snabba historiska tillbakablicken återvänder vi till den mycket enkla nätbilden i avsnitt 1.
Vi startar från höger och kommenterar skyddsåtgärder och möjligheter till avlyssning i varje enskild nätdel.
3.1 Installationen i abonnentens lägenhet eller villa.
Installationen består av en tråd med två ledare dragen osynlig i väggrör eller spikad på golvsocklar. Vanligen ingår några jackar och en eller ett par telefoner.
I Sverige tillämpar vi en kopplingsmetod för jackarna så att man endast kan använda en telefon i taget. Avlyssning av en telefon från en annan telefon i lägenheten är inte möjlig.
Talar man med erfarna nätreparatörer så är det i lägenheten/villan som de flesta fallen av avlyssning förekommer. Ofta har någon (familjemedlem) mixtrat med jackens brytfunktion så att samtal kan avlyssnas från andra telefoner i samma lägenhet.
Ett speciellt problem är importerade pirattelefoner. Dessa kommer från länder som inte har våra sekretesskrav. Vissa pirattelefoner bryter inte bort de ovriga apparaterna i lägenheten utan samtalet kan avlyssnas i dessa.
Nf 713 2932 PROMEMORIA 1985-01-22 sida 3 NF 84 005
Successivt blev det dock rejält mycket svårare att avlyssna samtal under den nästföljande femtioårsperioden.
Automatiska telefonstationer ersatte de manuella stationerna och telefonisterna försvann.
I lokalnäten ersattes blanktråden med kablar vilket innebar att ledningen blev åtkomlig enbart i kopplingspunkterna.
I mellanortsnätet ersattes också blanktråden av kablar i stor utsträckning.
I riksnätet introducerades bärfrekvenssystem som möjliggjorde att upp till 10 000 samtidiga samtal kan utväxlas på ett koaxialtubpar.
Efter 1976 har telenätet i stor utsträckning byggts ut med utrustning baserad på digital teknik.
Än så lange tillämpas digital teknik främst på telefonstationer och i mellanorts- och riksförbindelser.
Innan samtalet sänds ut på abonnentledningen omvandlas det således till "vanlig" analog form. I ökande grad kommer ledningen mellan telefonstationen och abonnenten att bli "digital" under nittiotalet.
3 Skyddsåtgärder och möjligheter till avlyssning i dagens telenät.
Efter den snabba historiska tillbakablicken återvänder vi till den mycket enkla nätbilden i avsnitt 1.
Vi startar från höger och kommenterar skyddsåtgärder och möjligheter till avlyssning i varje enskild nätdel.
3.1 Installationen i abonnentens lägenhet eller villa.
Installationen består av en tråd med två ledare dragen osynlig i väggrör eller spikad på golvsocklar. Vanligen ingår några jackar och en eller ett par telefoner.
I Sverige tillämpar vi en kopplingsmetod för jackarna så att man endast kan använda en telefon i taget. Avlyssning av en telefon från en annan telefon i lägenheten är inte möjlig.
Talar man med erfarna nätreparatörer så är det i lägenheten/villan som de flesta fallen av avlyssning förekommer. Ofta har någon (familjemedlem) mixtrat med jackens brytfunktion så att samtal kan avlyssnas från andra telefoner i samma lägenhet.
Ett speciellt problem är importerade pirattelefoner. Dessa kommer från länder som inte har våra sekretesskrav. Vissa pirattelefoner bryter inte bort de ovriga apparaterna i lägenheten utan samtalet kan avlyssnas i dessa.
Nf 713 2932 PROMEMORIA 1985-01-22 sida 4 NF 84 005
3.2 Kanalisation
Med kanalisation avses här slitsluckor, skåp, rör, tunnlar osv för telekabel och kopplingsplintar.
Kanalisation finns i fastigheter, gator och i tunnlar under stadskärnor.
Televerket disponerar nästan undantagslöst kanalisationen själv. Endera som ägare eller som utnyttjare med ensamrätt. Kanalisationen samutnyttjas inte av andra användare, t ex centralantenn/kabelTVbolag som i många andra länder.
Detta är en av grunderna till att Televerket överhuvudtaget kan ha egna lås på slitsluckor, kopplingsskåp och andra accesspunkter.
Genom att Televerket disponerar och planerar utnyttjningen av kanalisationen erhålls en fullständig kontroll av vilka kablar som skall finnas och en viss kontroll erhålls över vilka personer som arbetar där.
3.3 Kopplingspunkter
Abonnentledningen passerar 2-4 kopplingspunkter på sin väg till telefonstationen.
Den första K-punkten finns i samma hus som abonnenten bor i (flerfamiljshus) eller i samma kvarter (villaområden).
I flerfamiljshus är kopplingspunkten ofta placerad bakom en slitslucka i trappuppgången. I villaområden återfinns den forsta kopplingspunkten uppe i en stolpe eller i en påle.
Bakom slitsluckan döljer sig en härva på 20-100 trådar anslutna till skruvplintar. Inga trådar eller skruvar är märkta.
Den andra K-punkten hittar man i ett utomhusskåp eller i ett förhyrt källarutrymme. Bakom skåpluckan döljer sig en enorm härva på något tusental trådar anslutna till skruvplintar. Inga trådar eller plintar är märkta. Grupper av plintar är märkta med ett löpnummer.
Sedan 1978 gäller att alla kopplingspunkter som kan nås utan stege eller stolpskor skall förses med lås. Detta kommer att vara helt genomfört under 1985. Televerket har närmare en miljon K-punkter.
Det bör observeras att inga märkningar/signeringar med telefonnummer eller namn finns i K-punkterna. För att veta vilka trådar som tillhör en viss abonnent måste man ha uppgifter från telesektionens nätregister. I nätregistret ar informationen färskvara. 15 - 20% ändras varje år.
Nf 713 2932 PROMEMORIA 1985-01-22 sida 4 NF 84 005
3.2 Kanalisation
Med kanalisation avses här slitsluckor, skåp, rör, tunnlar osv för telekabel och kopplingsplintar.
Kanalisation finns i fastigheter, gator och i tunnlar under stadskärnor.
Televerket disponerar nästan undantagslöst kanalisationen själv. Endera som ägare eller som utnyttjare med ensamrätt. Kanalisationen samutnyttjas inte av andra användare, t ex centralantenn/kabelTVbolag som i många andra länder.
Detta är en av grunderna till att Televerket överhuvudtaget kan ha egna lås på slitsluckor, kopplingsskåp och andra accesspunkter.
Genom att Televerket disponerar och planerar utnyttjningen av kanalisationen erhålls en fullständig kontroll av vilka kablar som skall finnas och en viss kontroll erhålls över vilka personer som arbetar där.
3.3 Kopplingspunkter
Abonnentledningen passerar 2-4 kopplingspunkter på sin väg till telefonstationen.
Den första K-punkten finns i samma hus som abonnenten bor i (flerfamiljshus) eller i samma kvarter (villaområden).
I flerfamiljshus är kopplingspunkten ofta placerad bakom en slitslucka i trappuppgången. I villaområden återfinns den forsta kopplingspunkten uppe i en stolpe eller i en påle.
Bakom slitsluckan döljer sig en härva på 20-100 trådar anslutna till skruvplintar. Inga trådar eller skruvar är märkta.
Den andra K-punkten hittar man i ett utomhusskåp eller i ett förhyrt källarutrymme. Bakom skåpluckan döljer sig en enorm härva på något tusental trådar anslutna till skruvplintar. Inga trådar eller plintar är märkta. Grupper av plintar är märkta med ett löpnummer.
Sedan 1978 gäller att alla kopplingspunkter som kan nås utan stege eller stolpskor skall förses med lås. Detta kommer att vara helt genomfört under 1985. Televerket har närmare en miljon K-punkter.
Det bör observeras att inga märkningar/signeringar med telefonnummer eller namn finns i K-punkterna. För att veta vilka trådar som tillhör en viss abonnent måste man ha uppgifter från telesektionens nätregister. I nätregistret ar informationen färskvara. 15 - 20% ändras varje år.
Nf 713 2932 PROMEMORIA 1985-01-22 sida 5 NF 84 005
Den första K-punkten utgör en viss avlyssningsrisk. En person med teknisk bakgrund kan bryta upp luckan och kanske gissa sig till vilken tråd som är ansluten till en viss lägenhet/villa. Naturligtvis under förutsättning att antalet trådar är få.
För övriga K-punkter är detta betydligt svårare. Man måste både ha uppgifter från nätregistret och ha kunskap om aktuellt numreringssystem.
3.4 Kabelbrunnar
Kabelbrunnar tillhör naturligtvis kanalisationen för telekablar. På förekommen anledning behandlas de dock här under ett eget avsnitt.
Den som varit nere i en kabelbrunn kan direkt konstatera att något mer olämpligt ställe att avlyssna telefonsamtal finns inte. En kabelbrunn kan innehålla 5-25 armtjocka blymantlade kablar utan luckor eller andra öppningar.
Hackar man hål på en kabel med yxa eller stämjärn kommer man att finna en härva med upp till 3 600 tunna koppartrådar. Att räkna ut vilka två som kommer från en viss abonnent klarar inte ens Televerket. För att lokalisera ett fel måste man mödosamt identifiera par efter par från kabelns ändpunkt.
Metoden att avlyssna samtal i kabelbrunnar förekommer bara på film.
3.5 Telefonstationer
Sista kopplingspunkten (korskoppling, KK) finns på telefonstationen.
Varje abonnentledning har en provjack som används av Televerkets personal för att mäta och lokalisera fel på abonnentledningen.
Från KK går abonnentledningen till stationsutrustningen som är gemensam för alla abonnenter inom stationens upptagningsområde. (I tätbebyggda samhällen 1 000 - 50 000 abonnenter).
I stationsutrustningen finns prov- och mätjackar för snabb felsökning.
Ibland använder Televerkets personal dessa för att lyssna om samtal pågår i en utrustning före urkopplings- eller ändringsarbete.
Vidare görs en manuell statistisk kontroll av felfrekvens och ljudkvalitet för ungefär vart 100 000:de samtal på stora stationer.
Totalt finns i Sverige 6 700 telefonstationer. Ett par hundra av dessa är bemannade helt eller delvis under dagen.
Totalt finns stationsutrustning motsvarande 6,5 miljoner nummer av nätet. 84% av dessa är av elektromekanisk typ (AGF och KV). 16% är av AXE-typ.
Nf 713 2932 PROMEMORIA 1985-01-22 sida 5 NF 84 005
Den första K-punkten utgör en viss avlyssningsrisk. En person med teknisk bakgrund kan bryta upp luckan och kanske gissa sig till vilken tråd som är ansluten till en viss lägenhet/villa. Naturligtvis under förutsättning att antalet trådar är få.
För övriga K-punkter är detta betydligt svårare. Man måste både ha uppgifter från nätregistret och ha kunskap om aktuellt numreringssystem.
3.4 Kabelbrunnar
Kabelbrunnar tillhör naturligtvis kanalisationen för telekablar. På förekommen anledning behandlas de dock här under ett eget avsnitt.
Den som varit nere i en kabelbrunn kan direkt konstatera att något mer olämpligt ställe att avlyssna telefonsamtal finns inte. En kabelbrunn kan innehålla 5-25 armtjocka blymantlade kablar utan luckor eller andra öppningar.
Hackar man hål på en kabel med yxa eller stämjärn kommer man att finna en härva med upp till 3 600 tunna koppartrådar. Att räkna ut vilka två som kommer från en viss abonnent klarar inte ens Televerket. För att lokalisera ett fel måste man mödosamt identifiera par efter par från kabelns ändpunkt.
Metoden att avlyssna samtal i kabelbrunnar förekommer bara på film.
3.5 Telefonstationer
Sista kopplingspunkten (korskoppling, KK) finns på telefonstationen.
Varje abonnentledning har en provjack som används av Televerkets personal för att mäta och lokalisera fel på abonnentledningen.
Från KK går abonnentledningen till stationsutrustningen som är gemensam för alla abonnenter inom stationens upptagningsområde. (I tätbebyggda samhällen 1 000 - 50 000 abonnenter).
I stationsutrustningen finns prov- och mätjackar för snabb felsökning.
Ibland använder Televerkets personal dessa för att lyssna om samtal pågår i en utrustning före urkopplings- eller ändringsarbete.
Vidare görs en manuell statistisk kontroll av felfrekvens och ljudkvalitet för ungefär vart 100 000:de samtal på stora stationer.
Totalt finns i Sverige 6 700 telefonstationer. Ett par hundra av dessa är bemannade helt eller delvis under dagen.
Totalt finns stationsutrustning motsvarande 6,5 miljoner nummer av nätet. 84% av dessa är av elektromekanisk typ (AGF och KV). 16% är av AXE-typ.
Nf 713 2932 PROMEMORIA 1985-01-22 sida 6 NF 84 005
I nyhetsmedia förekommer med jämna mellanrum direkt falska påståenden om ruskiga avlyssningsfunktioner i AXE-systemet.
Detta får nog tillskrivas nyhetsjournalisternas önskan att koppla ihop begreppen Televerket/AXE/avlyssning.
Sanningen är den motsatta. Inget av våra telefonstationssystem är så väl skyddat mot avlyssning som AXE.
Några exempel:
Avslutningsvis bör nämnas att alla telefonstationer naturligtvis är låsta. Inbrott är sällsynta. Möjligheten för obehörig avlyssning av telefonsamtal på stationer är mer teoretisk an praktisk.
3.6 Mellanortsnät och riksnät
Som tidigare nämnts passerar ett rikssamtal flera telefonstationer. Maximalt tio. Mellan stationerna går samtalet i kabel eller radiolänk i såväl analoga som digitala system.
All nyinvestering sker i form av digitala system. Dessa kommer att dominera i slutet av 1980-talet. Möjligheterna att avlyssna samtal minskar härigenom ytterligare.
Nf 713 2932 PROMEMORIA 1985-01-22 sida 6 NF 84 005
I nyhetsmedia förekommer med jämna mellanrum direkt falska påståenden om ruskiga avlyssningsfunktioner i AXE-systemet.
Detta får nog tillskrivas nyhetsjournalisternas önskan att koppla ihop begreppen Televerket/AXE/avlyssning.
Sanningen är den motsatta. Inget av våra telefonstationssystem är så väl skyddat mot avlyssning som AXE.
Några exempel:
Avslutningsvis bör nämnas att alla telefonstationer naturligtvis är låsta. Inbrott är sällsynta. Möjligheten för obehörig avlyssning av telefonsamtal på stationer är mer teoretisk an praktisk.
3.6 Mellanortsnät och riksnät
Som tidigare nämnts passerar ett rikssamtal flera telefonstationer. Maximalt tio. Mellan stationerna går samtalet i kabel eller radiolänk i såväl analoga som digitala system.
All nyinvestering sker i form av digitala system. Dessa kommer att dominera i slutet av 1980-talet. Möjligheterna att avlyssna samtal minskar härigenom ytterligare.
Nf 713 2932 PROMEMORIA 1985-01-22 sida 7 NF 84 005
I de fall digitala system eller analoga bärfrekvenssystem används är det inte möjligt för en privatperson att avlyssna samtal.
Ett par skäl:
3.7 Radiomedia
Radiomedia har naturligtvis den inneboende egenskapen att de lätt kan avlyssnas.
Att avlyssna radiolänkstråk är dock relativt komplicerat.
Frekvensbanden är höga och "packningstätheten" av samtal är hög.
Man kan inte använda andra radiomottagare än sådana som är konstruerade för radiolänkanvändning och av samma märke som Televerket använder på den aktuella sträckan.
Radiostrålen är så smal att mottagarna måste placeras på någon bergstopp i länksträckningen. Eftersom radiolänk bara används i riks- och mellanortsnät gäller det som sades om "höstacken" i avsnitt 3.5.
Telefonsamtal via det nordiska mobiltelefonnätet (NMT) kan dock avlyssnas med relativt enkla medel
Två radiomottagare för 450 Mhz-bandet (en per talriktning) erfordras. Samtalen som kan avlyssnas på detta sätt är dock slumpvisa och anonyma. Att avlyssna all trafik till eller från en bestämd mobil abonnent är inte möjligt.
3.8 Telefonister
Andelen samtal som kopplas av telefonister utgör naturligtvis bara en bråkdel av den totala teletrafiken. De telefonister som arbetar med förmedling av riks- och utlandssamtal har två tekniska funktioner till sin hjälp som bör nämnas i detta sammanhang.
Nf 713 2932 PROMEMORIA 1985-01-22 sida 7 NF 84 005
I de fall digitala system eller analoga bärfrekvenssystem används är det inte möjligt för en privatperson att avlyssna samtal.
Ett par skäl:
3.7 Radiomedia
Radiomedia har naturligtvis den inneboende egenskapen att de lätt kan avlyssnas.
Att avlyssna radiolänkstråk är dock relativt komplicerat.
Frekvensbanden är höga och "packningstätheten" av samtal är hög.
Man kan inte använda andra radiomottagare än sådana som är konstruerade för radiolänkanvändning och av samma märke som Televerket använder på den aktuella sträckan.
Radiostrålen är så smal att mottagarna måste placeras på någon bergstopp i länksträckningen. Eftersom radiolänk bara används i riks- och mellanortsnät gäller det som sades om "höstacken" i avsnitt 3.5.
Telefonsamtal via det nordiska mobiltelefonnätet (NMT) kan dock avlyssnas med relativt enkla medel
Två radiomottagare för 450 Mhz-bandet (en per talriktning) erfordras. Samtalen som kan avlyssnas på detta sätt är dock slumpvisa och anonyma. Att avlyssna all trafik till eller från en bestämd mobil abonnent är inte möjligt.
3.8 Telefonister
Andelen samtal som kopplas av telefonister utgör naturligtvis bara en bråkdel av den totala teletrafiken. De telefonister som arbetar med förmedling av riks- och utlandssamtal har två tekniska funktioner till sin hjälp som bör nämnas i detta sammanhang.
Nf 713 2932 PROMEMORIA 1985-01-22 sida 8 NF 84 005
Vissa personalkategorier i Televerket, exempelvis telefonister och reparatörer måste ibland lyssna på telefontrafik för att kunna utföra sitt arbete.
Den personal som kan komma i kontakt med telefontrafik har gjort en överenskommelse med televerket att inte utnyttja eller vidarebefordra eventuell information.
4 Legal avlyssning
Domstolar ålägger i vissa fall Televerket att medverka vid telefonavlyssning.
Villkoret är att misstanke om grovt brott föreligger (Minst 2 års straffarbete).
Televerket svarar för att en förbindelse temporärt ansluts mellan berörd abonnent och polismyndighet. Polisen ansvarar för avlyssningen.
5 Avlyssningsvarnare
I dagspressen förekommer ibland annonser om försäljning av avlyssningsvarnare.
Vi har undersökt en typ av märket P.O. Teknik som måste betecknas som rena geschäftet.
Orsakerna är tre.
Nf 713 2932 PROMEMORIA 1985-01-22 sida 8 NF 84 005
Vissa personalkategorier i Televerket, exempelvis telefonister och reparatörer måste ibland lyssna på telefontrafik för att kunna utföra sitt arbete.
Den personal som kan komma i kontakt med telefontrafik har gjort en överenskommelse med televerket att inte utnyttja eller vidarebefordra eventuell information.
4 Legal avlyssning
Domstolar ålägger i vissa fall Televerket att medverka vid telefonavlyssning.
Villkoret är att misstanke om grovt brott föreligger (Minst 2 års straffarbete).
Televerket svarar för att en förbindelse temporärt ansluts mellan berörd abonnent och polismyndighet. Polisen ansvarar för avlyssningen.
5 Avlyssningsvarnare
I dagspressen förekommer ibland annonser om försäljning av avlyssningsvarnare.
Vi har undersökt en typ av märket P.O. Teknik som måste betecknas som rena geschäftet.
Orsakerna är tre.
