DNA i forensiken

Bakgrund

DNA är en mycket lång molekyl som finns i cellkärnan i nästan varje cell. Röda blodkroppar saknar DNA. På grund av DNA:ts längd packas det på ett mycket kompakt och komplicerat sätt till kromosomer.

Kromosomerna finns parvis, där en kommer från varje förälder. Varje gång en cell skall delas lindas DNA:t upp och kopieras. Kopiorna dras sedan åt var sitt håll i cellen för att det skall hamna en kopia i varje cell.

Trots att maskineriet som sköter kopieringen är mycket noggrant, tex finns ett enzym som korrekturläser kopiorna, sker det ibland kopieringsfel, sk mutationer.

Beroende på var i DNA:t mutationen hamnar får den olika betydelse.

Om den hamnar på ett viktigt stället, som tex i en regleringssekvens eller en sekvens som kodar för ett enzym som är viktigt i tex transkriptionen, kommer cellen snart dö.

Hamnar den på andra ställen kan det leda till sjukdomar.

Vissa ställen på DNA-strängarna har mycket liten funktion, och där kan mutationen leva kvar utan att ha någon nämnvärd funktion.

Detta medför att vissa sektioner av DNA-sekvensen har mycket högre variabilitet. Det är dessa sektioner som används för att identifiera personer via DNA.

Många processer i cellen kräver att DNAt klipps upp, bla för att försvara sig mot invaderande DNA. För detta finns det molekyler som klipper DNA-strängen. De är sekvensspecifika och klipper endast om de känner igen en viss DNA-sekvens, på ca 3-6 baspar. Med hjälp av ett antal restriktionsenzymer som känner igen olika sekvenser kan man då alltså klippa upp DNA:t i bitar, vars längd helt beror på var enzymerna hittar sina sekvenser i DNA:t. Med hjälp av elektrofores kan man sen separera DNA-strängar av olika längder, och på så sätt få ett "fingeravtryck" som är specifikt för en person.

mtDNA

Det finns också en mycket mindre uppsättning DNA i mitokondrierna. Mitokondrier är små "organ", s.k. organeller i cellen. Deras uppgift är att förse cellen med energi i en form cellen kan använda. Eftersom mitokondrierna är förhållandevis stora får de bara plats i kvinnliga könsceller, och ärvs således endast på mödernet. Detta gör att man kan få ut annan information om bla släkter och förfäder.

Genetisk Genealogi (DNA-Släktforskning)

https://sv.wikipedia.org/wiki/DNA-sl%C3%A4ktforskning
En ny metod för att spåra brottslingar utifrån ett DNA-prov är familjesökning. Detta används när man har ett DNA-spår som kan knytas till brottet, men man har inte någon matchning i Polisens register. Då använder man DNA-baserade släktforskningsdatabaser där man söker efter matchningar på DNA:t. Man hittar förmodligen inte den eftersökte, men troligen fyrmänningar (bryllingar) eller femmänningar. Då tar man dessa personer och släktforskar bakåt på dem. Eftersom varje person har två föräldrar får man då ett släktträd som blir större och större ju längre bak i tiden man går. Till slut kommer matchningarnas släktträd att gå ihop (eftersom de är avlägset släkt). Om då två matchningar har samma förfäder bör den eftersökta personen också stamma från samma person. Undantaget är om matchningarna är för nära släkt med varandra, så att man inte kommer tillräckligt långt tillbaka i tiden för att den söktes förfäder inkluderas. Detta bör man dock se i förväg genom att de matchade personernas DNA är mer likt varandras än de är likt den eftersöktes DNA.

När man har identifierat en förfader går man sedan framåt i tiden för att utröna vilka av dess ättlingar är den eftersökte. Det kommer förmodligen vara hundratals om inte tusentals ättlingar. Ett sätt att avgränsa antalet är att jämföra med vad som är känt i utredningen, tex ålder, medborgarskap, hemvist eller kön. Ett annat sätt att avgränsa är att få DNA-prov från nu levande släktingar och på det sättet bekräfta eller avfärda en gren i släktträdet. DNA:t kan också ge vissa indikationer på personliga egenskaper, tex kön, möjligen också ögonfärg, hårfärg, anlag för skallighet etc. När man sen tror sig hittat en person, behöver man få tag i DNA från denne och matcha mot det ursprungliga spåret. Om man då får en matchning har man hittat den eftersökte. Om man inte får en matchning har man fått ny information och kan behöva kolla på sådana man tidigare sållat bort.

I Sverige användes denna teknik för att lösa dubbelmordet i Linköping som pilotprojekt. Efter den succén kommer det nu göras samma sak på ett antal andra kalla fall. Mer internationellt känt är fallet med "Golden State Killer" som också löstes på detta sätt.

I Palmeutredningen

• D7512-10 SKL DNA LCL-tekniken ?
• I7551-00 Ringenvapnet verkar gett förhoppningar om att hitta DNA
• E63-28 Försök att få tag i DNA från Stig Engström genom att eftersöka brev han skickat (och slickat igen).