Okänd sida i liggaren
Uppslag i samma avsnitt:
Protokoll över förhör med Nilsson, JAN Charles, -
,
Bor , Solna, .
Anställd: Limousine Service i Stockholm, 08-22 22 81.
Förhöret hållet på kriminal avdelningens , tisdagen 1986-04-08 13:00
.
Förhörsledare: Kriminalinspektör Lars Jonsson utan tillgång till förhörsvittne.
Nilsson hörs med anledning av vittnesuppgifter i mordet Olof Palme 1986-02-28
.
Nilsson berättade att han den aktuella fredagskvällen tjänstgjorde chaufför åt Limousine Service.
Någon gång kring 23:10
, anlände han med den bil som han för kvällen körde till restaurang Aladdin på Barnhusgatan.
Han hade påbörjat sin tjänstgöring klockan 23:00
.
På Barnhusgatan utanför Aladdin blev han en kort stund vittne till bråk mellan en taxichaufför och en kund.
Anledningen till att han sökte sig till utanför Aladdin, var för att prata med den där tjänstgörande vakten, en liten kille vars namn Nilsson inte känner till.
Denne vakt frågade efter en stund Nilsson om Nilsson var villig att köra fyra stycken yngre flickor i 20-års åldern, troligtvis thailändskor i vart fall var dom asiater, fyra kortväxta, mörka flickor, till restaurang King Creole på Kungsgatan.
De fyra flickorna tog plats i Nilssons bil, varefter Nilsson körde Barnhusgatan fram till Drottninggatan, Drottninggatan vidare fram till Tunnelgatan.
Tunnelgatan körde han sedan österut fram till korsningen med Sveavägen.
Förhörsledare - F
J Nilsson - N
F: Nilsson, vill du berätta med egna ord? Vilken bil körde du den här kvällen?
Jan Nilsson: Jag körde en svart Mercedes 300.
Protokoll över förhör med Nilsson, JAN Charles, -
,
Bor , Solna, .
Anställd: Limousine Service i Stockholm, 08-22 22 81.
Förhöret hållet på kriminal avdelningens , tisdagen 1986-04-08 13:00
.
Förhörsledare: Kriminalinspektör Lars Jonsson utan tillgång till förhörsvittne.
Nilsson hörs med anledning av vittnesuppgifter i mordet Olof Palme 1986-02-28
.
Nilsson berättade att han den aktuella fredagskvällen tjänstgjorde chaufför åt Limousine Service.
Någon gång kring 23:10
, anlände han med den bil som han för kvällen körde till restaurang Aladdin på Barnhusgatan.
Han hade påbörjat sin tjänstgöring klockan 23:00
.
På Barnhusgatan utanför Aladdin blev han en kort stund vittne till bråk mellan en taxichaufför och en kund.
Anledningen till att han sökte sig till utanför Aladdin, var för att prata med den där tjänstgörande vakten, en liten kille vars namn Nilsson inte känner till.
Denne vakt frågade efter en stund Nilsson om Nilsson var villig att köra fyra stycken yngre flickor i 20-års åldern, troligtvis thailändskor i vart fall var dom asiater, fyra kortväxta, mörka flickor, till restaurang King Creole på Kungsgatan.
De fyra flickorna tog plats i Nilssons bil, varefter Nilsson körde Barnhusgatan fram till Drottninggatan, Drottninggatan vidare fram till Tunnelgatan.
Tunnelgatan körde han sedan österut fram till korsningen med Sveavägen.
Förhörsledare - F
J Nilsson - N
F: Nilsson, vill du berätta med egna ord? Vilken bil körde du den här kvällen?
Jan Nilsson: Jag körde en svart Mercedes 300.
F: Nej.
N: Jag visste inte alls vad som hade hänt.
F: Nej. Sedan berättar du att du lämnar då av dom här flickorna nere på Kungsgatan vid King Creole, ja. Och därefter så beger du dig tillbaka samma väg Kungsgatan upp och Sveavägen och kör då förbi den här platsen och du iakttar då polis som har kommit dit.
Du frågar också några vad som har inträffat. Dom här du träffar, var träffar du dom någonstans?
N: Jag träffar dom på, om vi säger, mitt emot ingången till-, det finns en affär där som säljer penslar och allt sånt där, jag vet inte vad den heter nu.
F: Dekorima?
N: Ja, jag tror den heter Dekorima. Mitt emot ungefär deras port, då stannar jag liksom till då, då frågar jag vad som hade hänt. Och det var nån som hade blivit skjuten. Mer fick jag inte reda på.
Sen tittar jag bak och ser att ur bussen kliver-, polisbussen kliver en kille som är väldigt blodig i mun-.
F: Mm.
N: Det visste jag-, jag tänkte han var inblandad i nåt. Det har varit bråk eller jag visste ju inte alls vad som hade hänt.
F: Nej. Dom här som du frågar, kan du beskriva dom?
N: Åh, ja, en var ljus utav dom.
F: Hur många är det?
N: Ja, två pojkar. Och vad dom hade för bil, det var ju-, stod ju en massa bilar då framför en-.
F: Ja.
N: Två, tre bilar, så det kan jag inte svara på. En ljus kille.
F: Ja. Var dom nyktra och- ?
N: Dom var nyktra och skötsamma, så dom var-, Det var helt-, dom hade-, jag tror dom hade kommit med bil i samma veva.
F: Ja. Dom hade kommit med bil dit kanske.
N: Ja.
F: Ja. Sedan fortsätter du, säger du, Sveavägen norrut och sedan viker du in Tegnérgatan och kör den gatan österut varpå du vid korsningen Tegnérgatan & Luntmakargatan iakttar en person som kommer, alltså på Luntmakargatan och går på den östra trottoaren, Luntmakargatan norrut i närheten av korsningen med Tegnérgatan.
N: Mm.
F: Nej.
N: Jag visste inte alls vad som hade hänt.
F: Nej. Sedan berättar du att du lämnar då av dom här flickorna nere på Kungsgatan vid King Creole, ja. Och därefter så beger du dig tillbaka samma väg Kungsgatan upp och Sveavägen och kör då förbi den här platsen och du iakttar då polis som har kommit dit.
Du frågar också några vad som har inträffat. Dom här du träffar, var träffar du dom någonstans?
N: Jag träffar dom på, om vi säger, mitt emot ingången till-, det finns en affär där som säljer penslar och allt sånt där, jag vet inte vad den heter nu.
F: Dekorima?
N: Ja, jag tror den heter Dekorima. Mitt emot ungefär deras port, då stannar jag liksom till då, då frågar jag vad som hade hänt. Och det var nån som hade blivit skjuten. Mer fick jag inte reda på.
Sen tittar jag bak och ser att ur bussen kliver-, polisbussen kliver en kille som är väldigt blodig i mun-.
F: Mm.
N: Det visste jag-, jag tänkte han var inblandad i nåt. Det har varit bråk eller jag visste ju inte alls vad som hade hänt.
F: Nej. Dom här som du frågar, kan du beskriva dom?
N: Åh, ja, en var ljus utav dom.
F: Hur många är det?
N: Ja, två pojkar. Och vad dom hade för bil, det var ju-, stod ju en massa bilar då framför en-.
F: Ja.
N: Två, tre bilar, så det kan jag inte svara på. En ljus kille.
F: Ja. Var dom nyktra och- ?
N: Dom var nyktra och skötsamma, så dom var-, Det var helt-, dom hade-, jag tror dom hade kommit med bil i samma veva.
F: Ja. Dom hade kommit med bil dit kanske.
N: Ja.
F: Ja. Sedan fortsätter du, säger du, Sveavägen norrut och sedan viker du in Tegnérgatan och kör den gatan österut varpå du vid korsningen Tegnérgatan & Luntmakargatan iakttar en person som kommer, alltså på Luntmakargatan och går på den östra trottoaren, Luntmakargatan norrut i närheten av korsningen med Tegnérgatan.
N: Mm.
F: Kan du beskriva den personen?
N: Nej. Jag såg bara att han var mörkklädd, mest troligt,
F: Hur gammal är han?
N: Kring trettio. Mörkklädd, går väldigt lugnt, jäktar inte, ingenting. Kommer från riktningen Tunnelgatan, om vi ser det därifrån.
F: Mm.
N: Går mot Tegnérgatan alltså. Jag upptäckte honom ungefär vid Arbetsförmedlingen. Tittar på honom bara snabbt, tänkte inte-, jag såg inte alls en-, jag kan inte svara, en så-, mörkhårig, kan jag säga, så mycket kan jag säga att han var.
F: Mm.
N: Men tänker inte på det som är genom att jag-.
F: Nej.
N: Åker fram då - .
F: Men han promenerade i lugn takt?
N: Promenerade i lugn takt mot Tegnérgatan.
F: Ja. Du såg inte vad han hade för kläder på sig?
N: Hade han en mörk jacka, ganska kort. Och mörka byxor, men mera-. Jag reflekterar inte för mer än mörkhårig, det var allt jag reflektera sen fortsatte jag. Jag tänkte inte på honom alls utan jag bara tänkte att jag skulle åka baksidan och titta vad som har hänt.
F: Du körde alltså in på Luntmakargatan?
N: Jag körde in på Luntmakargatan-.
F: Och körde den söderut sedan?
N: Nej, jag körde den då söderut så jag kommer upp för backen och sen åkte jag ner till Sveavägen igen.
F: Jaha. Du körde alltså Luntmakargatan ända fram till Tunnelgatan?
N: Ja. ......... Tunnelgatan.
F: Och körde precis förbi mordplatsen alltså?
N: Jae-,
F: Eller körde du till Apelbergsgatan?
N: Jag körde-.
F: Ja, då måste du ha kört till Apelbergsgatan.
N: Uppför backen där och sen körde jag ner-.
F: Ja.
N: Inte där mordet är, utan det var bortanför där. Jag kommer-.
F: Nej, nej, det går nämligen inte och köra tvärgatan där.
F: Kan du beskriva den personen?
N: Nej. Jag såg bara att han var mörkklädd, mest troligt,
F: Hur gammal är han?
N: Kring trettio. Mörkklädd, går väldigt lugnt, jäktar inte, ingenting. Kommer från riktningen Tunnelgatan, om vi ser det därifrån.
F: Mm.
N: Går mot Tegnérgatan alltså. Jag upptäckte honom ungefär vid Arbetsförmedlingen. Tittar på honom bara snabbt, tänkte inte-, jag såg inte alls en-, jag kan inte svara, en så-, mörkhårig, kan jag säga, så mycket kan jag säga att han var.
F: Mm.
N: Men tänker inte på det som är genom att jag-.
F: Nej.
N: Åker fram då - .
F: Men han promenerade i lugn takt?
N: Promenerade i lugn takt mot Tegnérgatan.
F: Ja. Du såg inte vad han hade för kläder på sig?
N: Hade han en mörk jacka, ganska kort. Och mörka byxor, men mera-. Jag reflekterar inte för mer än mörkhårig, det var allt jag reflektera sen fortsatte jag. Jag tänkte inte på honom alls utan jag bara tänkte att jag skulle åka baksidan och titta vad som har hänt.
F: Du körde alltså in på Luntmakargatan?
N: Jag körde in på Luntmakargatan-.
F: Och körde den söderut sedan?
N: Nej, jag körde den då söderut så jag kommer upp för backen och sen åkte jag ner till Sveavägen igen.
F: Jaha. Du körde alltså Luntmakargatan ända fram till Tunnelgatan?
N: Ja. ......... Tunnelgatan.
F: Och körde precis förbi mordplatsen alltså?
N: Jae-,
F: Eller körde du till Apelbergsgatan?
N: Jag körde-.
F: Ja, då måste du ha kört till Apelbergsgatan.
N: Uppför backen där och sen körde jag ner-.
F: Ja.
N: Inte där mordet är, utan det var bortanför där. Jag kommer-.
F: Nej, nej, det går nämligen inte och köra tvärgatan där.
N: Nej, just det, utan-.
F: Ja.
N: Men jag såg ingenting av-. Det var här-.
F: Inga speciella iakttagelser av personer eller-?
N: Nej, ingenting alls.
F: Bilar eller några som betedde sig egendomligt?
N: Nej. Sen då svängde jag ner då Kungsgatan-. Jag tar Sveavägen - Kungsgatan och går ner till en klubb som heter Embassy.
F: Mm.
N: Men jag reflektera' inte på nåt-, nånting ovanligt när jag kör efter gatan baki där. Ingenting alls. Utan det enda jag- .
F: Vilken väg kör du till Embassy?
N: Jag kör då när jag kommer nerför backen tar jag vänster Sveavägen och så Kungsgatan och så förbi Stureplan och så till Embassy.
F: Mm. Och du la inte märke till någon person som uppträdde anmärkningsvärt? Sprang eller hade bråttom på något sätt?
N: Nej, det gjorde jag inte.
F: Nej. Och om vi går tillbaka till Sveavägen & Tunnelgatan förutom den här taxin som gör en U-sväng och dessa flickor och dom här som du har tidigare berättat om, såg du någon annan människa i närheten? Någon annan som du la märke till?
N: Nej. Jag såg den här damen som sitter nedböjd då borta vid gallret där.
F: Vad var det för en dam?
N: Det jag inte vet-, eller kvinna. Jag vet-.
F: ....det var en kvinna?
N: Det var en kvinna, det svär jag på. Och hon sitter nedböjd vid gallret.
F: Ja. Är det samma kvinna som befinner sig vid mannen som ligger?
N: Nej, det är en annan kvinna.
F: Ja.
N: Hon som befinner sig vid mannen, hon håller på med nå hjärtmassage eller nånting, för jag ser hon trycker på bröstet.
F: Mm.
N: Utan det-. Jag såg även en kvinna som finns-, som har böjt sig ner-.
F: Kan du beskriva dom här?
N: Nej, det går så fort så jag kan inte.
N: Nej, just det, utan-.
F: Ja.
N: Men jag såg ingenting av-. Det var här-.
F: Inga speciella iakttagelser av personer eller-?
N: Nej, ingenting alls.
F: Bilar eller några som betedde sig egendomligt?
N: Nej. Sen då svängde jag ner då Kungsgatan-. Jag tar Sveavägen - Kungsgatan och går ner till en klubb som heter Embassy.
F: Mm.
N: Men jag reflektera' inte på nåt-, nånting ovanligt när jag kör efter gatan baki där. Ingenting alls. Utan det enda jag- .
F: Vilken väg kör du till Embassy?
N: Jag kör då när jag kommer nerför backen tar jag vänster Sveavägen och så Kungsgatan och så förbi Stureplan och så till Embassy.
F: Mm. Och du la inte märke till någon person som uppträdde anmärkningsvärt? Sprang eller hade bråttom på något sätt?
N: Nej, det gjorde jag inte.
F: Nej. Och om vi går tillbaka till Sveavägen & Tunnelgatan förutom den här taxin som gör en U-sväng och dessa flickor och dom här som du har tidigare berättat om, såg du någon annan människa i närheten? Någon annan som du la märke till?
N: Nej. Jag såg den här damen som sitter nedböjd då borta vid gallret där.
F: Vad var det för en dam?
N: Det jag inte vet-, eller kvinna. Jag vet-.
F: ....det var en kvinna?
N: Det var en kvinna, det svär jag på. Och hon sitter nedböjd vid gallret.
F: Ja. Är det samma kvinna som befinner sig vid mannen som ligger?
N: Nej, det är en annan kvinna.
F: Ja.
N: Hon som befinner sig vid mannen, hon håller på med nå hjärtmassage eller nånting, för jag ser hon trycker på bröstet.
F: Mm.
N: Utan det-. Jag såg även en kvinna som finns-, som har böjt sig ner-.
F: Kan du beskriva dom här?
N: Nej, det går så fort så jag kan inte.
F: Är det en alltså som gör hjärtmassagge -?
N: Mm.
F: Och någon annan som har böjt sig ner på huk?
N: Ja, också är det-.
F: Eller bredvid den som ligger?
N: Ja, det är två stycken bredvid den som ligger .
F: Ja.
N: Och en tredje kvinna sitter vid-, eller står-, eller hukar sig ner borta vid-, vad heter det? Gallret.
F: Gallret. Vid tunnelbanenedgången?
N: Ja. Det är bara ett par meter eller kanske en och en halv meter, två meter från platsen. Det är vad jag ser.
F: Ja.
N: Och så ser jag han som springer iväg, men jag ser aldrig taxikillen. Han är helt borta. J ag ser inte honom.
F Nej. Kan du beskriva dom här kvinnorna? Åldersmässigt? Eller verkar dom lika gamla?
N: Nej, dom är-, nej, dom här två som stod-, kring tjugo år ungefär, dom stod invid framme vid han-.
F: Vid han som ligger på marken?
N: Ja.
F: Och den andra kvinnan?
N: Ja, hon kan också ha varit i den åldern, hon kan också ha varit äldre , för jag såg inte, du vet hon var böjd ner. Jag tänkte ju inte . . . . . . . . .
F: Nej. Nej, nej.
N: Kan inte svara på det.
F: Du kan inte beskriva dom närmare?
N: Nej, inte-, jag har inte-.
F: Hörde du att skott avlossades?
N: Nej.
F: Det gjorde du inte?
N: Nej.
F: Får jag fråga, på Tunnelgatan när du färdades, så att säga, Tunnelgatan österut i riktning mot Sveavägen innan du kom fram till korsningen med Sveavägen, gjorde du där iakttagelser av någon person/personer eller bilar typ att man hade bråttom eller att man betedde sig på något anmärkningsvärt sätt?
F: Är det en alltså som gör hjärtmassagge -?
N: Mm.
F: Och någon annan som har böjt sig ner på huk?
N: Ja, också är det-.
F: Eller bredvid den som ligger?
N: Ja, det är två stycken bredvid den som ligger .
F: Ja.
N: Och en tredje kvinna sitter vid-, eller står-, eller hukar sig ner borta vid-, vad heter det? Gallret.
F: Gallret. Vid tunnelbanenedgången?
N: Ja. Det är bara ett par meter eller kanske en och en halv meter, två meter från platsen. Det är vad jag ser.
F: Ja.
N: Och så ser jag han som springer iväg, men jag ser aldrig taxikillen. Han är helt borta. J ag ser inte honom.
F Nej. Kan du beskriva dom här kvinnorna? Åldersmässigt? Eller verkar dom lika gamla?
N: Nej, dom är-, nej, dom här två som stod-, kring tjugo år ungefär, dom stod invid framme vid han-.
F: Vid han som ligger på marken?
N: Ja.
F: Och den andra kvinnan?
N: Ja, hon kan också ha varit i den åldern, hon kan också ha varit äldre , för jag såg inte, du vet hon var böjd ner. Jag tänkte ju inte . . . . . . . . .
F: Nej. Nej, nej.
N: Kan inte svara på det.
F: Du kan inte beskriva dom närmare?
N: Nej, inte-, jag har inte-.
F: Hörde du att skott avlossades?
N: Nej.
F: Det gjorde du inte?
N: Nej.
F: Får jag fråga, på Tunnelgatan när du färdades, så att säga, Tunnelgatan österut i riktning mot Sveavägen innan du kom fram till korsningen med Sveavägen, gjorde du där iakttagelser av någon person/personer eller bilar typ att man hade bråttom eller att man betedde sig på något anmärkningsvärt sätt?
N: Nej. Jag kom-, jag vet-, alltså jag var-, för mig att det var folk på Drottninggatan, men att dom betedde sig nåt underligt eller nåt speciellt, det har jag ingen som helst aning om eller har jag uppmärksammat.
Att det fanns folk där, det kan jag ju säga, men att vilka-, hur dom såg ut eller det är jag helt borta.
F: Ja. Och på Tunnelgatan , var det något speciellt där? Någon som du la märke till strax innan du gjorde dom här reflektionerna?
N: Nej, inte-. Nej. Nej, men det beror på en sak till, vi hade ju haft det här bråket som vi hade sett utanför Aladdin -.
F: Mm.
N: Eller bråket, utan en taxikille skulle ha betalt för sin resa.
Det där satt ju flickorna och prata med.
- - - - - - Telefonsignal.
F: Ja, du berättade-. Vi gjorde ett kort avbrott här och du berättade om det här bråket med taxin som skulle ha betalt för någon körning.
N: Och man börja ju-, flickorna och prata om det åt mig. Dom prata faktiskt svenska med mig om det här, så att-.
F: Ja.
N: Och man satt och resonera om det så man tänkte ju inte på vad som hände runt omkring allt.
F: Ja, men flickorna som du hade med dig, du vet inte vad dom heter?
N: Nej.
F: Såg dom några-, gjorde dom några iakttagelser här i anslutning till mordet på Olof Palme?
N Ja, dom såg ju att han blödde.
F: Ja, Ja. Men -.
N: Och att det här som jag berättat om-, dom såg att den här karln som sprang iväg, det vet jag ju inte.
Utan dom såg-, för dom såg ju karln som ligger på marken och det visste ju inte vem det var eller nåt sånt utan man såg bara karln som ligger på marken va.
Och dom tyckte att det är hemskt då när stan-, blir bara värre och värre för vi kommer ifrån ett ställe där det var lite bråk och så kommer vi dit där det har varit något annat som har hänt. Resonera vi om.
F: Fällde dom några speciella kommentarer kring det här som ni nu fick se här vid Sveavägen & Tunnelgatan?
N: Nej. Jag kom-, jag vet-, alltså jag var-, för mig att det var folk på Drottninggatan, men att dom betedde sig nåt underligt eller nåt speciellt, det har jag ingen som helst aning om eller har jag uppmärksammat.
Att det fanns folk där, det kan jag ju säga, men att vilka-, hur dom såg ut eller det är jag helt borta.
F: Ja. Och på Tunnelgatan , var det något speciellt där? Någon som du la märke till strax innan du gjorde dom här reflektionerna?
N: Nej, inte-. Nej. Nej, men det beror på en sak till, vi hade ju haft det här bråket som vi hade sett utanför Aladdin -.
F: Mm.
N: Eller bråket, utan en taxikille skulle ha betalt för sin resa.
Det där satt ju flickorna och prata med.
- - - - - - Telefonsignal.
F: Ja, du berättade-. Vi gjorde ett kort avbrott här och du berättade om det här bråket med taxin som skulle ha betalt för någon körning.
N: Och man börja ju-, flickorna och prata om det åt mig. Dom prata faktiskt svenska med mig om det här, så att-.
F: Ja.
N: Och man satt och resonera om det så man tänkte ju inte på vad som hände runt omkring allt.
F: Ja, men flickorna som du hade med dig, du vet inte vad dom heter?
N: Nej.
F: Såg dom några-, gjorde dom några iakttagelser här i anslutning till mordet på Olof Palme?
N Ja, dom såg ju att han blödde.
F: Ja, Ja. Men -.
N: Och att det här som jag berättat om-, dom såg att den här karln som sprang iväg, det vet jag ju inte.
Utan dom såg-, för dom såg ju karln som ligger på marken och det visste ju inte vem det var eller nåt sånt utan man såg bara karln som ligger på marken va.
Och dom tyckte att det är hemskt då när stan-, blir bara värre och värre för vi kommer ifrån ett ställe där det var lite bråk och så kommer vi dit där det har varit något annat som har hänt. Resonera vi om.
F: Fällde dom några speciella kommentarer kring det här som ni nu fick se här vid Sveavägen & Tunnelgatan?
N: Nej, det var väl ingen direkt kommentarer inte, utan dom pratade sinsemellan på ett språk som inte jag kan. Och vad dom sen sa, det vet jag ju inte, utan jag tog ju upp mikrofonen då när jag såg karln där blöda och hjärtmassage där-.
F: Det var den du hade i bilen?
N: Ja.
F: Var du ur din bil vid någ-?
N: Nej, i bilen för att jag har mikrofon till våran operatör.
F: Ja.
N: Och jag sa ju åt honom att;
- Nu har dom väl skjutit eller det har hänt en olycka på".
Och mer pratade inte jag och operatören mer än det var ett par timmar efteråt när jag kommer till jobbet.
Då säger operatören att;
- Vet du vem dom har skjutit
- "Nej", säger jag, för då visste jag ingenting.
- "Jo, dom har skjutit Olof Palme, så jag tycker vi ska ta och ringa polisen så får du åka dit och berätta vad du såg."
För han hörde ju det.
F: Mm.
N: Och tack vare då min operatör så kom jag i kontakt med er.
F: Mm. Får jag fråga, gjorde du tidigare på kvällen eller efter den här händelsen några iakttagelser av någon person, hörde någon som pratade om det här typ att man kände till vad som hade inträffat?
N: Nej, det var-. Jag hörde ingen nämna vad som hade inträffat förrän jag får besked av min operatör. Jag visste ingenting.
F: Nej.
N: Och han hade fått reda på det i radion.
F: Ja, men du visste väl när du passerade platsen strax efter att du hade varit på King Creole att någon hade blivit skjuten?
N: Ja, men vem det var, menar jag.
F: Jasså, det visste du inte?
N: Nej, visste jag ingenting förrän flera timmar efteråt när jag fick reda på att det var Olof Palme -.
F: Ja.
N. Att jag skulle åka in till kriminalen.
F: Mm. får jag fråga dig avslutningsvis, la du märke till någon person med en walkie-talkie antingen när du körde på Tunnelgatan eller kommit på Sveavägen eller någon annanstans i omgivningar där du framförde din bil?
N: Nej, det var väl ingen direkt kommentarer inte, utan dom pratade sinsemellan på ett språk som inte jag kan. Och vad dom sen sa, det vet jag ju inte, utan jag tog ju upp mikrofonen då när jag såg karln där blöda och hjärtmassage där-.
F: Det var den du hade i bilen?
N: Ja.
F: Var du ur din bil vid någ-?
N: Nej, i bilen för att jag har mikrofon till våran operatör.
F: Ja.
N: Och jag sa ju åt honom att;
- Nu har dom väl skjutit eller det har hänt en olycka på".
Och mer pratade inte jag och operatören mer än det var ett par timmar efteråt när jag kommer till jobbet.
Då säger operatören att;
- Vet du vem dom har skjutit
- "Nej", säger jag, för då visste jag ingenting.
- "Jo, dom har skjutit Olof Palme, så jag tycker vi ska ta och ringa polisen så får du åka dit och berätta vad du såg."
För han hörde ju det.
F: Mm.
N: Och tack vare då min operatör så kom jag i kontakt med er.
F: Mm. Får jag fråga, gjorde du tidigare på kvällen eller efter den här händelsen några iakttagelser av någon person, hörde någon som pratade om det här typ att man kände till vad som hade inträffat?
N: Nej, det var-. Jag hörde ingen nämna vad som hade inträffat förrän jag får besked av min operatör. Jag visste ingenting.
F: Nej.
N: Och han hade fått reda på det i radion.
F: Ja, men du visste väl när du passerade platsen strax efter att du hade varit på King Creole att någon hade blivit skjuten?
N: Ja, men vem det var, menar jag.
F: Jasså, det visste du inte?
N: Nej, visste jag ingenting förrän flera timmar efteråt när jag fick reda på att det var Olof Palme -.
F: Ja.
N. Att jag skulle åka in till kriminalen.
F: Mm. får jag fråga dig avslutningsvis, la du märke till någon person med en walkie-talkie antingen när du körde på Tunnelgatan eller kommit på Sveavägen eller någon annanstans i omgivningar där du framförde din bil?
Jan Nilsson: Nej, inte jag har inte nån som helst aning om det eller
sett där .. . .. . . . . . . . . ..
F: Okej. Har du något ytterligare du vill tillägga annars så
slutar vi?
Jan Nilsson: Neej, det är väl vad jag har sett. Jag vet ju inte vad det
har med det här och göra och vem personen ifråga var som sprang iväg.
F: Nej.
Jan Nilsson: Jag vet inte alls.
F: Du vet ingenting ytterligare?
Jan Nilsson: Nej.
F: Okej. Då avslutar vi förhöret klockan 13:35
Stockholm som ovan
(Namnteckning)
Lars Jonsson
Dokumentid: 86-04-10 U G-8/4510
Jan Nilsson: Nej, inte jag har inte nån som helst aning om det eller
sett där .. . .. . . . . . . . . ..
F: Okej. Har du något ytterligare du vill tillägga annars så
slutar vi?
Jan Nilsson: Neej, det är väl vad jag har sett. Jag vet ju inte vad det
har med det här och göra och vem personen ifråga var som sprang iväg.
F: Nej.
Jan Nilsson: Jag vet inte alls.
F: Du vet ingenting ytterligare?
Jan Nilsson: Nej.
F: Okej. Då avslutar vi förhöret klockan 13:35
Stockholm som ovan
(Namnteckning)
Lars Jonsson
Dokumentid: 86-04-10 U G-8/4510
F: Ja. Du kanske vet registreringsnumret?
Jan Nilsson: Nej, jag kan inte det, men det går och kontrollera via min firma.
F: Ja. Kan du säga vid vilken tid du kom fram till korsningen Tunnelgatan & Sveavägen?
Jan Nilsson: Ja, som jag sa tidigare, kör 23.21
till 23:25
, nånting däremellan.
Kan-, ja, 23:23
. Jag kan inte säga exakt för jag titta ju inte på klockan eller nåt sånt.
F: Nej.
Jan Nilsson: Men jag vet att när jag kom fram, just före när jag kom fram till ljusen på Sveavägen när jag kommer Tunnelgatan på väg upp till Sveavägen, så ser jag en taxi kör en U-sväng. Jag ser två flickor kommer springande. Att någonting hade hänt,det visste jag.
F: Mm.
Jan Nilsson: Det såg man på situationen, men var, det visste jag ju inte.
F: Var det rött trafikljus där på Tunnelgatan när du kommer fram?
Jan Nilsson: Jag fick rött trafikljus när jag kommer fram . Om det var grönt före jag kom fram, det kan jag inte svara på-.
F: Nej.
Jan Nilsson: Men jag fick rött när jag kom fram.
F: Hade du någon bil framför dig eller på sidan-?
Jan Nilsson: Nej. Ingen bil framför och ingen på sidan. Jag var den enda bilen så-. Om det fanns någon bak-, det kan vara möjligt.
Men det tänker man inte på, utan jag var den första bilen kom upp på ljuset där.
F: Så det första du ser, det är en taxi som företar en U-sväng på Sveavägen? Är det så?
Jan Nilsson: Ja. Ja. Den uppfattningen fick jag att han tog en U-sväng.
F: Ja.
Jan Nilsson: Jag är inte säker men jag fick den uppfattningen.
F: Var kom den taxin ifrån?
Jan Nilsson: Ja, hållet Odengatan - Sveavägen, in mot Sergel-.
F: Den körde in mot stan?
Jan Nilsson: Ja, in mot Kungsgatan alltså, från Odengatan sett på Sveavägen.
F: Ja. Flickorna som du såg, var kom dom i från?
Jan Nilsson: Dom kom springande, men var ifrån dom kom, det såg jag aldrig. Jag såg bara att två flickor kom springande. Dom kom springande som om vi säger från platsen när jag ser ifrån Tunnelgatan så
F: Ja. Du kanske vet registreringsnumret?
Jan Nilsson: Nej, jag kan inte det, men det går och kontrollera via min firma.
F: Ja. Kan du säga vid vilken tid du kom fram till korsningen Tunnelgatan & Sveavägen?
Jan Nilsson: Ja, som jag sa tidigare, kör 23.21
till 23:25
, nånting däremellan.
Kan-, ja, 23:23
. Jag kan inte säga exakt för jag titta ju inte på klockan eller nåt sånt.
F: Nej.
Jan Nilsson: Men jag vet att när jag kom fram, just före när jag kom fram till ljusen på Sveavägen när jag kommer Tunnelgatan på väg upp till Sveavägen, så ser jag en taxi kör en U-sväng. Jag ser två flickor kommer springande. Att någonting hade hänt,det visste jag.
F: Mm.
Jan Nilsson: Det såg man på situationen, men var, det visste jag ju inte.
F: Var det rött trafikljus där på Tunnelgatan när du kommer fram?
Jan Nilsson: Jag fick rött trafikljus när jag kommer fram . Om det var grönt före jag kom fram, det kan jag inte svara på-.
F: Nej.
Jan Nilsson: Men jag fick rött när jag kom fram.
F: Hade du någon bil framför dig eller på sidan-?
Jan Nilsson: Nej. Ingen bil framför och ingen på sidan. Jag var den enda bilen så-. Om det fanns någon bak-, det kan vara möjligt.
Men det tänker man inte på, utan jag var den första bilen kom upp på ljuset där.
F: Så det första du ser, det är en taxi som företar en U-sväng på Sveavägen? Är det så?
Jan Nilsson: Ja. Ja. Den uppfattningen fick jag att han tog en U-sväng.
F: Ja.
Jan Nilsson: Jag är inte säker men jag fick den uppfattningen.
F: Var kom den taxin ifrån?
Jan Nilsson: Ja, hållet Odengatan - Sveavägen, in mot Sergel-.
F: Den körde in mot stan?
Jan Nilsson: Ja, in mot Kungsgatan alltså, från Odengatan sett på Sveavägen.
F: Ja. Flickorna som du såg, var kom dom i från?
Jan Nilsson: Dom kom springande, men var ifrån dom kom, det såg jag aldrig. Jag såg bara att två flickor kom springande. Dom kom springande som om vi säger från platsen när jag ser ifrån Tunnelgatan så
Jan Nilsson: blir det på vänster sida.
F: Mm. Vart sprang dom?
Jan Nilsson: Dom sprang fram till någonting som inte jag såg just när jag står vid Tunnelgatan genom att jag har taxin framför mig.
Men när jag svänger sen Sveavägen och tittar-, för då titta jag vad som hade hänt, då ser jag en man ligga och blör otroligt.
F: Du kör alltså sedan när ljuset har slagit om till grönt ut på Sveavägen?
Jan Nilsson: Ja, bytte fil där och går in på innerfilen på Sveavägen för att ta mig in till Kungsgatan.
F: Jaha. Och då ser du hur en man ligger någonstans?
Jan Nilsson: Jag ser en man ligger framför taxin alltså och blör väldigt mycket. Och jag ser att ena flickan håller på-, jag uppfattade det som hjärtmassage.
F: Mm.
Jan Nilsson: Och att det var en flicka som stod bredvid och att en annan,tredje kvinna i det hela stod borta vid grindar-, det är såna här-, vad ska jag säga-, för-, ser ut som grindar nästan, för när man går ner till tunnelbana n i hörnet där.
F: Mm.
Jan Nilsson: Och hon böjer sig ner. Men var för och sånt där, det kan jag inte svara på. Det var enda uppfattning. Sen ser jag en människa som springer iväg. Det var den uppfattningen fick jag.
Om det är en människa . . . . ... i sammanhanget, vet jag ju inte.
F: Varåt sprang den människan?
Jan Nilsson: In i gränden där, Tunnelgatan.
F: När gjorde du den observationen?
Jan Nilsson: När jag stå-, har svängt in på Sveavägen och tittar vad som händer, då ser jag att en som springer iväg med en jacka som jag har lite svårt för och förklara sist jag var här. Men nu ser jag, det är precis samma färg som du har på västen.
F: Det är alltså en-, vad ska man säga-, brun-, ljusbrun.
Jan Nilsson: Ja, ljusbrun jacka, ja.
F: Ja.
Jan Nilsson: Jag tänkte väl inte dess mer än att jag tog upp min mikrofon och säger till min operatör att, Nu har dom väl skjutit eller skadat någon på Sveavägen - Kungsgatan", sa jag, för att jag tänkte inte på det här med exakta-. Mer prata' vi inte om det.
Jan Nilsson: blir det på vänster sida.
F: Mm. Vart sprang dom?
Jan Nilsson: Dom sprang fram till någonting som inte jag såg just när jag står vid Tunnelgatan genom att jag har taxin framför mig.
Men när jag svänger sen Sveavägen och tittar-, för då titta jag vad som hade hänt, då ser jag en man ligga och blör otroligt.
F: Du kör alltså sedan när ljuset har slagit om till grönt ut på Sveavägen?
Jan Nilsson: Ja, bytte fil där och går in på innerfilen på Sveavägen för att ta mig in till Kungsgatan.
F: Jaha. Och då ser du hur en man ligger någonstans?
Jan Nilsson: Jag ser en man ligger framför taxin alltså och blör väldigt mycket. Och jag ser att ena flickan håller på-, jag uppfattade det som hjärtmassage.
F: Mm.
Jan Nilsson: Och att det var en flicka som stod bredvid och att en annan,tredje kvinna i det hela stod borta vid grindar-, det är såna här-, vad ska jag säga-, för-, ser ut som grindar nästan, för när man går ner till tunnelbana n i hörnet där.
F: Mm.
Jan Nilsson: Och hon böjer sig ner. Men var för och sånt där, det kan jag inte svara på. Det var enda uppfattning. Sen ser jag en människa som springer iväg. Det var den uppfattningen fick jag.
Om det är en människa . . . . ... i sammanhanget, vet jag ju inte.
F: Varåt sprang den människan?
Jan Nilsson: In i gränden där, Tunnelgatan.
F: När gjorde du den observationen?
Jan Nilsson: När jag stå-, har svängt in på Sveavägen och tittar vad som händer, då ser jag att en som springer iväg med en jacka som jag har lite svårt för och förklara sist jag var här. Men nu ser jag, det är precis samma färg som du har på västen.
F: Det är alltså en-, vad ska man säga-, brun-, ljusbrun.
Jan Nilsson: Ja, ljusbrun jacka, ja.
F: Ja.
Jan Nilsson: Jag tänkte väl inte dess mer än att jag tog upp min mikrofon och säger till min operatör att, Nu har dom väl skjutit eller skadat någon på Sveavägen - Kungsgatan", sa jag, för att jag tänkte inte på det här med exakta-. Mer prata' vi inte om det.
Jan Nilsson: Så lämna' jag mina passagerare på King Creole, får betalt, och åker tillbaks.
Och jag stannar till då, då kommer två pojkar och jag fråga' vad som hade hänt.
Och då sa dom att det är en som har blivit skjuten.
Jag visste inte nå' mera än att då fortsatte jag och åka, jag tänkte inte på-, hade ju ingen aning vem det var eller nåt sånt. Då fortsatte jag och åka. Och då tar jag in till-, vad heter det-, Tegnérgatan, tror jag det heter, till höger.
F: Från Sveavägen?
Jan Nilsson: Från Sveavägen. Och när jag kommer tillbaks efter att jag har lämnat dom på King Creole, då var polisen redan på plats. Och då när jag frågade killarna vem det-, vad som hade hänt, sa dom att en hade blivit skjuten. Jag såg en kille-.
F: Vilka killar frågade du då?
Jan Nilsson: Det var två stycken som kom därifrån som hade bilen parkerad lite längre bort som hade också varit och titta på det här.
F: På Sveavägen?
Jan Nilsson: Ja.
F: Ja.
Jan Nilsson: Och då såg jag att det kom en kille ut från polisbilen-, från polisbussen som var alldeles blodig i ansiktet. Och jag tänkte att vad har hänt nu?
Har han fått-? Har det varit slagsmål eller nånting?
Men mer visste jag inte. Sen fortsatte jag.
Efteråt fick jag ju reda på att det är nog den killen som har försökt och göra mun mot mun metoden.
F: Mm.
Jan Nilsson: Sen körde jag-.
F: Tegnérgatan.
Jan Nilsson: Tegnérgatan höger. Sen tar jag första till höger igen.
F: Mm. Luntmakargatan?
Jan Nilsson: Ja, bak-, i Sveavägen.
F: Mm. Parallellt med Sveavägen?
Jan Nilsson: Ja.
F: Ja.
Jan Nilsson: För jag tänkte att jag åker sakta och tittar om det skulle vara nåt speciellt där bak i-.
F: Mm.
Jan Nilsson: Nyfiken som man kanske är.
Jan Nilsson: Så lämna' jag mina passagerare på King Creole, får betalt, och åker tillbaks.
Och jag stannar till då, då kommer två pojkar och jag fråga' vad som hade hänt.
Och då sa dom att det är en som har blivit skjuten.
Jag visste inte nå' mera än att då fortsatte jag och åka, jag tänkte inte på-, hade ju ingen aning vem det var eller nåt sånt. Då fortsatte jag och åka. Och då tar jag in till-, vad heter det-, Tegnérgatan, tror jag det heter, till höger.
F: Från Sveavägen?
Jan Nilsson: Från Sveavägen. Och när jag kommer tillbaks efter att jag har lämnat dom på King Creole, då var polisen redan på plats. Och då när jag frågade killarna vem det-, vad som hade hänt, sa dom att en hade blivit skjuten. Jag såg en kille-.
F: Vilka killar frågade du då?
Jan Nilsson: Det var två stycken som kom därifrån som hade bilen parkerad lite längre bort som hade också varit och titta på det här.
F: På Sveavägen?
Jan Nilsson: Ja.
F: Ja.
Jan Nilsson: Och då såg jag att det kom en kille ut från polisbilen-, från polisbussen som var alldeles blodig i ansiktet. Och jag tänkte att vad har hänt nu?
Har han fått-? Har det varit slagsmål eller nånting?
Men mer visste jag inte. Sen fortsatte jag.
Efteråt fick jag ju reda på att det är nog den killen som har försökt och göra mun mot mun metoden.
F: Mm.
Jan Nilsson: Sen körde jag-.
F: Tegnérgatan.
Jan Nilsson: Tegnérgatan höger. Sen tar jag första till höger igen.
F: Mm. Luntmakargatan?
Jan Nilsson: Ja, bak-, i Sveavägen.
F: Mm. Parallellt med Sveavägen?
Jan Nilsson: Ja.
F: Ja.
Jan Nilsson: För jag tänkte att jag åker sakta och tittar om det skulle vara nåt speciellt där bak i-.
F: Mm.
Jan Nilsson: Nyfiken som man kanske är.
F: Ja.
Jan Nilsson: Och sen kom väl jag på någonting som jag inte har sagt i rapporten åt er.
F: Mm.
Jan Nilsson: Jag möter en kille, mörkklädd precis när jag svänger in den gatan. Men han gick, han verkar inte
ha bråttom från det då- Han verkar komma från det hållet, om vi säger från -, hållet-.
F: Från Tunnelgatan?
Jan Nilsson: Tunnelgatan-hållet. Fast jag möter honom Tegnérgatan i korsningen just där.
F: Korsningen Tegnérgatan & Luntmakargatan?
Jan Nilsson: Ja. Men jag reagera inte på honom för att polisen var ju redan på plats och allting. Jag tänkte inte så långt. Men jag ser att det kom en mörk kille med-.
F: Var kom han och gick?
Jan Nilsson: Han kom och gick på högra sidan av-, när jag svänger in va. På-, ja, vänster sida, blir det
min, kommer han gående.
F: Ja , på högra sidan av Luntmakargatan ... ... ...?
Jan Nilsson: Ja, Om man tar det från stan sett. Ifrån Kungsgatan sett är det högra sidan. När jag svänger på -.
F: Mm. Det blir alltså på den östra trottoaren på Luntmakargatan i anslutning eller i närheten av
korsningen med Tegnérgatan?
Jan Nilsson: Ja.
F: Då förstår jag. Vid Arbetsförmedlingen eller vad-?
Jan Nilsson: Ungefär vid Arbetsförmedlingen där.
F: Ja. Där går han alltså i riktnin g-?
Jan Nilsson: Mot Tegnérgatan.
F: Tegnérgatan.
N. Den vägen.
F: Det vill säga Luntmakargatan norrut.
N: Och han verkar inte ha bråttom, han verkar komma precis ifrån hållet-.
F: Hur mycket är klockan då?
N: 23:35
.
F: Ungefär?
N: Ja, 23:35
cirka. För det tog inte så många minuter för mig och åka och lämna av dom på King Creol. Sen gjorde jag ett så kollosalt snabbt uppehåll där bara fråga vad som hade hänt. Fick
reda på att det var någon som var skjuten och såg en kille som
F: Ja.
Jan Nilsson: Och sen kom väl jag på någonting som jag inte har sagt i rapporten åt er.
F: Mm.
Jan Nilsson: Jag möter en kille, mörkklädd precis när jag svänger in den gatan. Men han gick, han verkar inte
ha bråttom från det då- Han verkar komma från det hållet, om vi säger från -, hållet-.
F: Från Tunnelgatan?
Jan Nilsson: Tunnelgatan-hållet. Fast jag möter honom Tegnérgatan i korsningen just där.
F: Korsningen Tegnérgatan & Luntmakargatan?
Jan Nilsson: Ja. Men jag reagera inte på honom för att polisen var ju redan på plats och allting. Jag tänkte inte så långt. Men jag ser att det kom en mörk kille med-.
F: Var kom han och gick?
Jan Nilsson: Han kom och gick på högra sidan av-, när jag svänger in va. På-, ja, vänster sida, blir det
min, kommer han gående.
F: Ja , på högra sidan av Luntmakargatan ... ... ...?
Jan Nilsson: Ja, Om man tar det från stan sett. Ifrån Kungsgatan sett är det högra sidan. När jag svänger på -.
F: Mm. Det blir alltså på den östra trottoaren på Luntmakargatan i anslutning eller i närheten av
korsningen med Tegnérgatan?
Jan Nilsson: Ja.
F: Då förstår jag. Vid Arbetsförmedlingen eller vad-?
Jan Nilsson: Ungefär vid Arbetsförmedlingen där.
F: Ja. Där går han alltså i riktnin g-?
Jan Nilsson: Mot Tegnérgatan.
F: Tegnérgatan.
N. Den vägen.
F: Det vill säga Luntmakargatan norrut.
N: Och han verkar inte ha bråttom, han verkar komma precis ifrån hållet-.
F: Hur mycket är klockan då?
N: 23:35
.
F: Ungefär?
N: Ja, 23:35
cirka. För det tog inte så många minuter för mig och åka och lämna av dom på King Creol. Sen gjorde jag ett så kollosalt snabbt uppehåll där bara fråga vad som hade hänt. Fick
reda på att det var någon som var skjuten och såg en kille som
Jan Nilsson: hade väldigt mycket blod i mun.
F: Mm.
Jan Nilsson: Och sen åkte jag.
F: Ja. Ska vi börja med att du försöker och beskriva den person som du uppfattade springa från platsen där den här ligger och blöder ur sin mun. Ska vi börja med den personen ? Hur-, var åt springer han, för det första?
Jan Nilsson: Han springer in -, om vi säger från Sveavägen & Tunnelgatan upp mot -, vad blir det? Det blir Malmskillnadsgatan, den vägen uppåt.
F: Ja. Ja. Han springer Tunnelgatan österut alltså?
Jan Nilsson: Ja.
F: Och det är efter att du har sett att en taxi har kommit dit, efter att du har sett att flickorna har kommit dit va'?
Jan Nilsson: I samma veva som jag ser att flickorna håller på med hjärtmassage. Hur lång tid det där emellan dom springer och jag ser att han sticker, det går så fort för mig, Jag kan inte förklara exakt minuter-.
F: Får jag bara fråga, är det före eller är det efter att dom har kommit fram dit?
Jan Nilsson: Han-. Vad jag uppfatta de så sprang-, for han iväg samtidigt som dom kom fram-.
F: Jaha.
Jan Nilsson: Till patienten-, eller till människan som ligger där.
F: Jasså.
Jan Nilsson: Just när dom kommer fram tycker jag han sticker i väg. Och jag reagera väl inte att-.
F: Är det så alltså?
Jan Nilsson: Jag får den uppfattningen att när dom är just framme vid-, och börjar med hjärtmassagen här, jag ser att dom börjar med hjärtmassage, jag ser att det blöder va ·-.
F: Mm.
Jan Nilsson: Då ser jag han sticker i väg. Och det-, jag får den ..... nu stack han va.
F: Mm. Men dess förinnan hade du alltså lagt märke till hur taxin gör U-svängen -.
Jan Nilsson: Mm.
F: Du har sett två flickor som beger sig dit-.
Jan Nilsson: Ja.
F: Och hur dom påbörjar-, Men sen sa du att du såg en man springa.
Jan Nilsson: hade väldigt mycket blod i mun.
F: Mm.
Jan Nilsson: Och sen åkte jag.
F: Ja. Ska vi börja med att du försöker och beskriva den person som du uppfattade springa från platsen där den här ligger och blöder ur sin mun. Ska vi börja med den personen ? Hur-, var åt springer han, för det första?
Jan Nilsson: Han springer in -, om vi säger från Sveavägen & Tunnelgatan upp mot -, vad blir det? Det blir Malmskillnadsgatan, den vägen uppåt.
F: Ja. Ja. Han springer Tunnelgatan österut alltså?
Jan Nilsson: Ja.
F: Och det är efter att du har sett att en taxi har kommit dit, efter att du har sett att flickorna har kommit dit va'?
Jan Nilsson: I samma veva som jag ser att flickorna håller på med hjärtmassage. Hur lång tid det där emellan dom springer och jag ser att han sticker, det går så fort för mig, Jag kan inte förklara exakt minuter-.
F: Får jag bara fråga, är det före eller är det efter att dom har kommit fram dit?
Jan Nilsson: Han-. Vad jag uppfatta de så sprang-, for han iväg samtidigt som dom kom fram-.
F: Jaha.
Jan Nilsson: Till patienten-, eller till människan som ligger där.
F: Jasså.
Jan Nilsson: Just när dom kommer fram tycker jag han sticker i väg. Och jag reagera väl inte att-.
F: Är det så alltså?
Jan Nilsson: Jag får den uppfattningen att när dom är just framme vid-, och börjar med hjärtmassagen här, jag ser att dom börjar med hjärtmassage, jag ser att det blöder va ·-.
F: Mm.
Jan Nilsson: Då ser jag han sticker i väg. Och det-, jag får den ..... nu stack han va.
F: Mm. Men dess förinnan hade du alltså lagt märke till hur taxin gör U-svängen -.
Jan Nilsson: Mm.
F: Du har sett två flickor som beger sig dit-.
Jan Nilsson: Ja.
F: Och hur dom påbörjar-, Men sen sa du att du såg en man springa.
F: Men kan du försöka och få det här tidsmässigt riktigt? Fundera.
Vi kan stänga av lite där.
- - - - - -
Avbrott
- - - - - -
Jan Nilsson: Jag stod vid rödljusen. Ser taxibilen alltså, han har kört. Han står parkerad, jag ser inte vad som händer bak i taxin.
Jag ser att det var nå' flickor som rusar fram .
Vad dom gör bak i taxin , det är-, det vi sa-.
Jag har taxin framför mig va
Jag svänger-, första jag upptäcker här att en kvinna där borta vid den här porten, om vi säger tunnelbanenedgången, ligger hukad.
Sen ser jag två flickor, en flicka håller på med hjärtmassage-.
F: Mm.
Jan Nilsson: Jag ser inte taxikillen alls. Han finns inte med i min bild alls var han har varit eller något sådant.
Men jag ser den där flickan som nu håller på med hjärtmassage, jag ser karln som ligger, jag ser den stora blodpölen som ligger, jag ser kvinnan som sitt-, står vid räcket eller sitter vid räcket och i samma veva tittar jag ser jag en karl som springer.
F: Ja.
Jan Nilsson: Och den karln har den färg som jag sa till dig.
F: Ja. Alltså en brun-, ljusbrun jacka.
Jan Nilsson: Mm.
F: Kan du beskriva den personen vidare? Hur gammal är han?
Jan Nilsson: Det är svårt för mig och säga. Jag ser dom på så kort-, ja, som inte jag reagera men jag kan tippa han är kring trettio år.
F: Ja. Hur lång kan han vara?
Jan Nilsson: Ja, som mig. 1,80.
F: Jaha.
Jan Nilsson: Mörkhårig. Men du vet att det var så skymt där också. Jag har ljusen-. Jag fick uppfattningen att det var en utlänning av hårfärgen.
F: Varför då?
Jan Nilsson: Ja håret -, man ser att dom väldigt mörka hår, det-, man har det där. Ja, jag vet inte, jag har ju varit-, kört i så många år i yrkesmässig trafik. Jag har kört både taxi och allt.
F: Mm.
Jan Nilsson: Så jag fick det där ut-, att det var en utlänning som sprang.
F: Ja, ja. Vad kan du säga om hans kroppsbyggnad?
Jan Nilsson: Normal. Inte nåt speciellt inte, utan normal kroppsbyggnad.
F: Mm. Ja. Såg du håret på honom?
Jan Nilsson: Jag såg bak, jag såg inte ansiktet utan bak. Jag såg han hade
F: Men kan du försöka och få det här tidsmässigt riktigt? Fundera.
Vi kan stänga av lite där.
- - - - - -
Avbrott
- - - - - -
Jan Nilsson: Jag stod vid rödljusen. Ser taxibilen alltså, han har kört. Han står parkerad, jag ser inte vad som händer bak i taxin.
Jag ser att det var nå' flickor som rusar fram .
Vad dom gör bak i taxin , det är-, det vi sa-.
Jag har taxin framför mig va
Jag svänger-, första jag upptäcker här att en kvinna där borta vid den här porten, om vi säger tunnelbanenedgången, ligger hukad.
Sen ser jag två flickor, en flicka håller på med hjärtmassage-.
F: Mm.
Jan Nilsson: Jag ser inte taxikillen alls. Han finns inte med i min bild alls var han har varit eller något sådant.
Men jag ser den där flickan som nu håller på med hjärtmassage, jag ser karln som ligger, jag ser den stora blodpölen som ligger, jag ser kvinnan som sitt-, står vid räcket eller sitter vid räcket och i samma veva tittar jag ser jag en karl som springer.
F: Ja.
Jan Nilsson: Och den karln har den färg som jag sa till dig.
F: Ja. Alltså en brun-, ljusbrun jacka.
Jan Nilsson: Mm.
F: Kan du beskriva den personen vidare? Hur gammal är han?
Jan Nilsson: Det är svårt för mig och säga. Jag ser dom på så kort-, ja, som inte jag reagera men jag kan tippa han är kring trettio år.
F: Ja. Hur lång kan han vara?
Jan Nilsson: Ja, som mig. 1,80.
F: Jaha.
Jan Nilsson: Mörkhårig. Men du vet att det var så skymt där också. Jag har ljusen-. Jag fick uppfattningen att det var en utlänning av hårfärgen.
F: Varför då?
Jan Nilsson: Ja håret -, man ser att dom väldigt mörka hår, det-, man har det där. Ja, jag vet inte, jag har ju varit-, kört i så många år i yrkesmässig trafik. Jag har kört både taxi och allt.
F: Mm.
Jan Nilsson: Så jag fick det där ut-, att det var en utlänning som sprang.
F: Ja, ja. Vad kan du säga om hans kroppsbyggnad?
Jan Nilsson: Normal. Inte nåt speciellt inte, utan normal kroppsbyggnad.
F: Mm. Ja. Såg du håret på honom?
Jan Nilsson: Jag såg bak, jag såg inte ansiktet utan bak. Jag såg han hade
N: ingen mössa eller nånting, utan han var mörkhårig.
F: Jaha.
N: Och -.
F: Har du någon uppfattning om längden på håret?
N: Nej, normal längd alltså och inte allt för långt heller men normal längd.
F: Neej. Kan du säga något mera om hans hållning när han springer iväg? På vilket sätt springer han?
N: Nej, jag får den där uppfattningen att han-, jag fick den uppfattningen att han försöker följa efter någon eller någonting.
F: Du fick uppfattningen att den här personen springer efter någon?
N: Jo.
F: Varför fick du den uppfattningen?
N: Jag vet inte. Jag fick bara den uppfattningen, men det är inte säkert jag har rätt, men jag fick den uppfattningen att han -.
För att -. Ja, vad ser hon och han springer då mot -, om vi säger då mot Malmskillnadsgatan. Jag fick den uppfattningen som att jag -.
F: Hade det kommit någon polisbil när du åkte förbi?
N: Nej. Inga polisbilar var i närheten då.
F: Det såg du ingen?
N: Nej då. Det var inga-.
F: Nej.
N: . . . . . . . . . . . fanns inte en polisbil där.
N: Men vem skulle mannen vara som sprang då? Kände du igen honom?
N: Nej. Jag-, nej, jag kan inte säga genom att jag såg inget ansikte. Jag kan ingenting säga om sånt.
F: Nej. Du såg alltså inte ansiktet?
N: Nej.
F: Vad var han klädd i? Du säger någon ljusbrun jacka, vad är det för jacka?
N: Ja, nån skinnjacka av nåt slag. Jag har sett såna jackor men jag kan inte förklara-, jag har själv ingen sån. Men det är en skinnjacka, ljusbrunt alltså. Det är väl den enda uppfattningen jag fick han hade i kläder. Allt gick ju så kollosalt fort va·.
F: Mm. Hade han någonting annat? Såg du om det fanns någon halsduk eller något-?
N: Nej. Ingenting sådant såg jag.
N: ingen mössa eller nånting, utan han var mörkhårig.
F: Jaha.
N: Och -.
F: Har du någon uppfattning om längden på håret?
N: Nej, normal längd alltså och inte allt för långt heller men normal längd.
F: Neej. Kan du säga något mera om hans hållning när han springer iväg? På vilket sätt springer han?
N: Nej, jag får den där uppfattningen att han-, jag fick den uppfattningen att han försöker följa efter någon eller någonting.
F: Du fick uppfattningen att den här personen springer efter någon?
N: Jo.
F: Varför fick du den uppfattningen?
N: Jag vet inte. Jag fick bara den uppfattningen, men det är inte säkert jag har rätt, men jag fick den uppfattningen att han -.
För att -. Ja, vad ser hon och han springer då mot -, om vi säger då mot Malmskillnadsgatan. Jag fick den uppfattningen som att jag -.
F: Hade det kommit någon polisbil när du åkte förbi?
N: Nej. Inga polisbilar var i närheten då.
F: Det såg du ingen?
N: Nej då. Det var inga-.
F: Nej.
N: . . . . . . . . . . . fanns inte en polisbil där.
N: Men vem skulle mannen vara som sprang då? Kände du igen honom?
N: Nej. Jag-, nej, jag kan inte säga genom att jag såg inget ansikte. Jag kan ingenting säga om sånt.
F: Nej. Du såg alltså inte ansiktet?
N: Nej.
F: Vad var han klädd i? Du säger någon ljusbrun jacka, vad är det för jacka?
N: Ja, nån skinnjacka av nåt slag. Jag har sett såna jackor men jag kan inte förklara-, jag har själv ingen sån. Men det är en skinnjacka, ljusbrunt alltså. Det är väl den enda uppfattningen jag fick han hade i kläder. Allt gick ju så kollosalt fort va·.
F: Mm. Hade han någonting annat? Såg du om det fanns någon halsduk eller något-?
N: Nej. Ingenting sådant såg jag.
F: Speciell krage eller-?
N: Nej, ingenting sådant.
F: Ingenting?
N: Nej -. . ... . . . .
F: Den här skinnjackan , var det en sådan här med skärp eller utan skärp eller-?
N: Jag såg inte det. Det var en sån här kortare jacka.
F: Jaha.
N: Men-.
F: Midjejacka?
N: Midjejacka, ja.
F: Var den knäppt eller uppknäppt eller?
N: Det-. Jag reagera inte på det.
F: Nehej.
N: Jag kan inte svara på det-.
F: Nej. Såg du hans byxor? Vad det var för färg på dom?
N: Nej, jag kom-. Jag tänk-. Kan jag heller inte svara på-.
F: Nej.
N: Utan jag bara såg det där. Stack iväg, men mer vet jag inte.
F: Neej. Men du fick uppfattningen att den personen möjligtvis jagade efter någon annan?
N: Jag fick den uppfattningen.
F: Mm. Mm. Innebär det att du liksom la märke till honom efter att båda kvinnorna hade kommit fram dit och-?
N: Jag la märke till honom när jag på Sveavägen-, alltså för att jag såg flickorna springa då var jag på Tunnelgatan-.
F: Mm.
N: Och taxin på Tunnelgatan, utan jag märkte honom först när jag var på Sveavägen-.
F: Ja.
N: Och det innebär då att flickorna var ju framme redan och allting.
F: Mm. Och först då så springer han i 'riktninq Tunnelgatan österut.
N: Ja. Ja.
F: Ja. Då utgår du ifrån-... att det var någon som kanske sprang efter gärningsmannen? Är det så?
N: Nej, jag vet ju inte vad som hade hänt, så jag vet ju inte om det var en gärningsman eller nånting-.
F: Speciell krage eller-?
N: Nej, ingenting sådant.
F: Ingenting?
N: Nej -. . ... . . . .
F: Den här skinnjackan , var det en sådan här med skärp eller utan skärp eller-?
N: Jag såg inte det. Det var en sån här kortare jacka.
F: Jaha.
N: Men-.
F: Midjejacka?
N: Midjejacka, ja.
F: Var den knäppt eller uppknäppt eller?
N: Det-. Jag reagera inte på det.
F: Nehej.
N: Jag kan inte svara på det-.
F: Nej. Såg du hans byxor? Vad det var för färg på dom?
N: Nej, jag kom-. Jag tänk-. Kan jag heller inte svara på-.
F: Nej.
N: Utan jag bara såg det där. Stack iväg, men mer vet jag inte.
F: Neej. Men du fick uppfattningen att den personen möjligtvis jagade efter någon annan?
N: Jag fick den uppfattningen.
F: Mm. Mm. Innebär det att du liksom la märke till honom efter att båda kvinnorna hade kommit fram dit och-?
N: Jag la märke till honom när jag på Sveavägen-, alltså för att jag såg flickorna springa då var jag på Tunnelgatan-.
F: Mm.
N: Och taxin på Tunnelgatan, utan jag märkte honom först när jag var på Sveavägen-.
F: Ja.
N: Och det innebär då att flickorna var ju framme redan och allting.
F: Mm. Och först då så springer han i 'riktninq Tunnelgatan österut.
N: Ja. Ja.
F: Ja. Då utgår du ifrån-... att det var någon som kanske sprang efter gärningsmannen? Är det så?
N: Nej, jag vet ju inte vad som hade hänt, så jag vet ju inte om det var en gärningsman eller nånting-.
