wpu.nu

Skillnad mellan versioner av "Sida:Ann-1999-09-13-JA25000-00 SOU 1999 88 Del 2 GRK Granskningskommissionens betänkande.pdf/150"

Från wpu.nu

 
Sidinnehåll (som ska inkluderas):Sidinnehåll (som ska inkluderas):
Rad 15: Rad 15:
 
I så fall borde det ha beaktats att smärtorna inte hindrade honom från att bege sig hem, varvid tillståndet inte kan betraktas som ett ”medicinskt alibi”.
 
I så fall borde det ha beaktats att smärtorna inte hindrade honom från att bege sig hem, varvid tillståndet inte kan betraktas som ett ”medicinskt alibi”.
  
I alibifrågan väger de personer, som besökte polisman A i dennes hem under mordkvällen tyngre. Dessa personer hördes som framgått inte
+
I alibifrågan väger de personer, som besökte polisman A i dennes hem under mordkvällen tyngre.  
  
förrän 1993, vilket betyder att den inledande utredningen måste anses
+
Dessa personer hördes som framgått inte förrän 1993, vilket betyder att den inledande utredningen måste anses summarisk.
  
summarisk.
+
Polisman A borde alltså ha gjorts till föremål för mer ingående utredningsåtgärder från början.
  
Polisman A borde alltså ha gjorts till föremål för mer ingående
+
Det som sedermera gjorts, har gjorts för sent.
  
utredningsåtgärder från början. Det som sedermera gjorts, har gjorts för
+
Polisman B.
  
sent.
+
Det finns, förutom de ovan nämnda, inga tips eller uppslag som kopplar samman polisman B med mordet eller på annat sätt för in honom i utredningen.
  
Polisman B. Det finns, förutom de ovan nämnda, inga tips eller uppslag
+
De tips som förekommit har ingen utredningsbar substans.
  
som kopplar samman polisman B med mordet eller på annat sätt för in
+
Det finns emellertid anledning att fråga sig om inte en person, som avsatt den typ av spår i skilda internutredningar som polisman B har gjort, borde ha blivit föremål för en viss kontroll.
  
honom i utredningen. De tips som förekommit har ingen utredningsbar
+
PU:s förhållningssätt synes visa i hur hög grad utredningsarbetet i denna del varit reaktivt, dvs. drivet av impulser utifrån, i stället för proaktivt, dvs. initierat av egen analys och efterforskning.
  
substans. Det finns emellertid anledning att fråga sig om inte en person,
+
Polisman C.
  
som avsatt den typ av spår i skilda internutredningar som polisman B
+
Utredningen visade att polisman C har alibi för mordtillfället.
  
har gjort, borde ha blivit föremål för en viss kontroll. PU:s förhåll-
+
Hans Smith & Wesson .357 Magnum är provskjuten; inget tyder på att den använts som mordvapen.  
  
ningssätt synes visa i hur hög grad utredningsarbetet i denna del varit
+
Vad gäller den typen av hårddata får polisman C anses färdigutredd och utesluten som gärningsman.
  
reaktivt, dvs. drivet av impulser utifrån, i stället för proaktivt, dvs.
+
Ingångstipsen är också tunna; någon direkt koppling till mordet föreligger inte i något av dem.  
  
initierat av egen analys och efterforskning.
+
Det finns således ingenting som kan knyta polisman C till brottet och föranleda utredningsåtgärder av det skälet.
  
Polisman C. Utredningen visade att polisman C har alibi för mordtill-
 
  
fället. Hans Smith & Wesson .357 Magnum är provskjuten; inget tyder
+
”Buss 43” och utpekandet av polisman D.
  
att den använts som mordvapen. Vad gäller den typen av hårddata
+
Utredningens resultat synes vara att bussföraren och Lars K åkt med samma buss och att iakttagelser som därvid gjorts i och för sig kan vara intressanta med tanke på plats och tidpunkt.
  
får polisman C anses färdigutredd och utesluten som gärningsman. In-
+
Utredningen var utförlig och tog betydande resurser i anspråk.
  
gångstipsen är också tunna; någon direkt koppling till mordet föreligger
+
Bägge uppgiftslämnarna tillförde utredningen mycket material.
 
 
inte i något av dem. Det finns således ingenting som kan knyta polis-
 
 
 
man C till brottet och föranleda utredningsåtgärder av det skälet.
 
 
 
”Buss 43” och utpekandet av polisman D. Utredningens resultat synes
 
 
 
vara att bussföraren och Lars K åkt med samma buss och att iakt-
 
 
 
tagelser som därvid gjorts i och för sig kan vara intressanta med tanke
 
 
 
på plats och tidpunkt. Utredningen var utförlig och tog betydande
 
 
 
resurser i anspråk. Bägge uppgiftslämnarna tillförde utredningen
 
 
 
mycket material.
 

Nuvarande version från 26 december 2023 kl. 08.06

Den här sidan har inte korrekturlästs


SOU 1999-88 sid. 420 Polisspåret

inte kunde vara gärningsman.

Den första anteckningen från säkerhetsavdelningen tyder på att det informellt hade gjorts förfrågningar angående polisman A och att uppgifterna om hans sjukhusvistelse då hade kommit fram.

Promemorian från 1996 i säkerhetspolisens material visar att fler efterforskningsåtgärder än vad som framgår av PU-materialet företogs. Dess innehåll reser dock vissa frågor.

Det finns sålunda skäl att fråga sig när besöket av hela piketgruppen vid polisman A:s sjukbädd kan ha ägt rum.

Om det verkligen var den 28 februari, måste det ha varit innan A begärde att få bli utskriven.

I så fall borde det ha beaktats att smärtorna inte hindrade honom från att bege sig hem, varvid tillståndet inte kan betraktas som ett ”medicinskt alibi”.

I alibifrågan väger de personer, som besökte polisman A i dennes hem under mordkvällen tyngre.

Dessa personer hördes som framgått inte förrän 1993, vilket betyder att den inledande utredningen måste anses summarisk.

Polisman A borde alltså ha gjorts till föremål för mer ingående utredningsåtgärder från början.

Det som sedermera gjorts, har gjorts för sent.

Polisman B.

Det finns, förutom de ovan nämnda, inga tips eller uppslag som kopplar samman polisman B med mordet eller på annat sätt för in honom i utredningen.

De tips som förekommit har ingen utredningsbar substans.

Det finns emellertid anledning att fråga sig om inte en person, som avsatt den typ av spår i skilda internutredningar som polisman B har gjort, borde ha blivit föremål för en viss kontroll.

PU:s förhållningssätt synes visa i hur hög grad utredningsarbetet i denna del varit reaktivt, dvs. drivet av impulser utifrån, i stället för proaktivt, dvs. initierat av egen analys och efterforskning.

Polisman C.

Utredningen visade att polisman C har alibi för mordtillfället.

Hans Smith & Wesson .357 Magnum är provskjuten; inget tyder på att den använts som mordvapen.

Vad gäller den typen av hårddata får polisman C anses färdigutredd och utesluten som gärningsman.

Ingångstipsen är också tunna; någon direkt koppling till mordet föreligger inte i något av dem.

Det finns således ingenting som kan knyta polisman C till brottet och föranleda utredningsåtgärder av det skälet.


”Buss 43” och utpekandet av polisman D.

Utredningens resultat synes vara att bussföraren och Lars K åkt med samma buss och att iakttagelser som därvid gjorts i och för sig kan vara intressanta med tanke på plats och tidpunkt.

Utredningen var utförlig och tog betydande resurser i anspråk.

Bägge uppgiftslämnarna tillförde utredningen mycket material.