att han varit inblandad i brott mot staten – saknade tilltro, men han fick av humanitära skäl ändå stanna i Sverige.
Också den visumansökan som Ivan gjorde till Libyen 1986 berörs. Ivan erbjöd sig i ansökan att som frivillig försvara Libyen som pilot och uppgav sig ha 6 800 flygtimmar i MIG-plan.
Enligt en av säkerhetspolisen tillfrågad major vid ”Fst SÄK” tar det över 15 år att förvärva en sådan erfarenhet och säkerhetspolisen konstaterar därför i promemorian att Ivan, som kom till Sverige vid 24-års ålder, under denna förutsättning måste ha börjat flyga MIG-plan vid nio års ålder.
Av promemorian framgår också att Ivan i maj 1986 varit föremål för husrannsakan.
Under genomgången 1992 hölls ett antal nya förhör – åtminstone sex – med personer som förhörts tidigare under utredningen, bl.a. förhördes Ivan själv.
Denne lämnade en del nya uppgifter om att säkerhetspolisen och P 2-logen i Rom skulle vara inblandade i mordet.
Vid övriga förhör framkom inga nya uppgifter.
Över genomgången finns en sammanfattning upprättad.
Så sent som i februari 1994 finns en förfrågan från PU till säkerhetspolisen registrerad angående den husrannsakan och de beslag som gjordes i maj 1986 hos Ivan.
I svarsskrift i mars 1994 uppgavs att beslagsprotokollet i original förvaras av säkerhetspolisen. Av en bilagd kopia framgår att beslut om husrannsakan fattats av Hans Holmér den 7
maj 1986 på grund av misstanke om olaga vapeninnehav. Vid hus-
rannsakan beslagtogs, förutom ett harpungevär, även kalendrar, visit-
kortsalbum och adressböcker innehållande 700 namn. Den 4 juni 1986
hade Solveig Riberdahl hävt beslagen utom såvitt gällde harpungeväret,
vilket innehav Ivan i september samma år av Stockholms tingsrätt
dömts för.
Kommissionen har sammanträffat med en av de utredningsmän som
arbetade mycket med uppslaget angående Ivan, kriminalinspektören
Roland S. Ivan är enligt Roland S en intressant personlighet. Ivan hade
redan tidigare fungerat som informatör åt både säkerhetspolisen och
Stockholmspolisen. I detta ärende lämnade han vad Roland S kallade
”trestegsinformation”. Det innebär att informatören först lämnar en
sann uppgift som är lätt att kontrollera. Därefter lämnas en sann uppgift
som är svår att kontrollera. Slutligen lämnas en osann uppgift som är
omöjlig att kontrollera. En del av de uppgifter Ivan lämnade i detta
uppslag var således sanna, en del var tydligt falska och en del har inte
gått att kontrollera. Vissa uppgifter var sammanblandade med en film i
vilken Ivan hade medverkat som statist. Andra uppgifter gick ihop med
vad som finns i andra uppslag angående konspirationer. Enligt Roland
S var Ivan inte någon renodlad ”informationssvindlare”, eftersom han
ibland lämnat värdefulla uppgifter.