skap som inte presenterades för Mauno Luukas
Mauno Luukas berättar på att han inte kan komma ihåg någon detalj från den fastighet som bodde i.
Han kommer ej ihåg någon butik eller reklamskylt eller annan omständighet som gör att man kan sluta sig till viss del av gatan.
Mauno Luukas säger att han är säker på att Stora Nygatan är aktuell gata men kan på intet sätt redogöra för var på gatan bodde.
Mauno Luukas vill dock minnas att det var ganska nära till T-banestationen på
vill icke gå in på att det kan ha varit på som bodde på ej heller någon annan gata.
Mauno Luukas anser det meningslöst att vandra efter eftersom han ändock inget minns.
Klockan 13:50 förflyttar oss till Rikskriminalens lokaler.
Mauno Luukas uppger på frågor att han ringt till polisen i Stockholm fredagen efter mordet och berättat om mannen med kommunikationsradion på Adolf Fredriks kyrkogata.
Polisen som tog emot meddelandet sade att möjligen följande måndag skulle en förhörsledare kontakta Mauno Luukas för att få ett detaljerat förhör om saken.
Mauno Luukas väntade till torsdagen veckan därpå och ringde då själv igen till polisen i Stockholm och relaterade vad han sett.
Därefter hörde Mauno Luukas ej av polisen i ärendet.
Någon tid efter han ringt andra gången till polisen hade det mognat fram för Mauno Luukas vem mannen med walkie-talkien på Adolf Fredrik Kyrkogata var.
Mauno Luukas hade någon gång under tiden han bodde i Stockholm, åren 1980-1984, sett ett par poliser släpa ett par gripna på marken till en piketbuss i Kungsträdgården.
Den ene av poliserna liknade Mauno Luukas vän väldigt mycket till utseendet.
Någon tid senare såg Mauno Luukas polismannen igen och då på i Stockholm.
Mauno Luukas var då säker på att det var den grymme polisman han tidigare sett i Kungsträdgården.
Mauno Luukas kunde nu ett par veckor efter det han sett mannen på Adolf Fredriks kyrkogata komma till klarhet att det var "kungsträdsgårdspolisen" som han såg på Adolf Fredriks Kyrkogata.
Mauno Luukas grundar sin identifiering på att han liknar kamraten och att han själv iakttagit hans utseende noga i samband med händelsen i Kungsträdgården.
Mauno Luukas väntade på att polisen skulle höra av sig men inget hände.
Någon gång under hösten 1986, möjligen i november eller december ringde Mauno Luukas till tidningen Arbetet med anledning av att en redaktör tagit upp det s k polisspåret och angripit Stockholmspolisen för att spåret ej följdes upp på önskvärt sätt.