DNA i forensiken
Från wpu.nu
Bakgrund
DNA är en mycket lång molekyl som finns i cellkärnan i nästan varje cell. Röda blodkroppar saknar DNA. På grund av DNA:ts längd packas det på ett mycket kompakt och komplicerat sätt till kromosomer. Kromosomerna finns parvis, där en kommer från varje förälder. Varje gång en cell skall delas lindas DNA:t upp och kopieras. Kopiorna dras sedan åt var sitt håll i cellen för att det skall hamna en kopia i varje cell. Trots att maskineriet som sköter kopieringen är mycket noggrant, tex finns ett enzym som korrekturläser kopiorna, sker det ibland kopieringsfel, sk mutationer. Beroende på var i DNA:t mutationen hamnar får den olika betydelse. Om den hamnar på ett viktigt stället, som tex i en regleringssekvens eller en sekvens som kodar för ett enzym som är viktigt i tex transkriptionen, kommer cellen snart dö. Hamnar den på andra ställen kan det leda till sjukdomar. Vissa ställen på DNA-strängarna har mycket liten funktion, och där kan mutationen leva kvar utan att ha någon nämnvärd funktion. Detta medför att vissa sektioner av DNA-sekvensen har mycket högre variabilitet. Det är dessa sektioner som används för att identifiera personer via DNA.
Många processer i cellen kräver att DNAt klipps upp, bla för att försvara sig mot invaderande DNA. För detta finns det molekyler som klipper DNA-strängen. De är sekvensspecifika och klipper endast om de känner igen en viss DNA-sekvens, på ca 3-6 baspar. Med hjälp av ett antal restriktionsenzymer som känner igen olika sekvenser kan man då alltså klippa upp DNA:t i bitar, vars längd helt beror på var enzymerna hittar sina sekvenser i DNA:t. Med hjälp av elektrofores kan man sen separera DNA-strängar av olika längder, och på så sätt få ett "fingeravtryck" som är specifikt för en person.
mtDNA
Det finns också en mycket mindre uppsättning DNA i mitokondrierna. Mitokondrier är små "organ", s.k. organeller i cellen. Deras uppgift är att förse cellen med energi i en form cellen kan använda. Eftersom mitokondrierna är förhållandevis stora får de bara plats i kvinnliga könsceller, och ärvs således endast på mödernet. Detta gör att man kan få ut annan information om bla släkter och förfäder.
Genetisk Genealogi (DNA-Släktforskning)
https://sv.wikipedia.org/wiki/DNA-sl%C3%A4ktforskning
En ny metod för att spåra brottslingar utifrån ett DNA-prov är familjesökning. Detta används när man har ett DNA-spår som kan knytas till brottet, men man har inte någon matchning i Polisens register. Då använder man DNA-baserade släktforskningsdatabaser där man söker efter matchningar på DNA:t. Man hittar förmodligen inte den eftersökte, men troligen fyrmänningar (bryllingar) eller femmänningar. Då tar man dessa personer och släktforskar bakåt på dem. Eftersom varje person har två föräldrar får man då ett släktträd som blir större och större ju längre bak i tiden man går. Till slut kommer matchningarnas släktträd att gå ihop (eftersom de är avlägset släkt). Om då två matchningar har samma förfäder bör den eftersökta personen också stamma från samma person. Undantaget är om matchningarna är för nära släkt med varandra, så att man inte kommer tillräckligt långt tillbaka i tiden för att den söktes förfäder inkluderas. Detta bör man dock se i förväg genom att de matchade personernas DNA är mer likt varandras än de är likt den eftersöktes DNA.
När man har identifierat en förfader går man sedan framåt i tiden för att utröna vilka av dess ättlingar är den eftersökte. Det kommer förmodligen vara hundratals om inte tusentals ättlingar. Ett sätt att avgränsa antalet är att jämföra med vad som är känt i utredningen, tex ålder, medborgarskap, hemvist eller kön. Ett annat sätt att avgränsa är att få DNA-prov från nu levande släktingar och på det sättet bekräfta eller avfärda en gren i släktträdet. DNA:t kan också ge vissa indikationer på personliga egenskaper, tex kön, möjligen också ögonfärg, hårfärg, anlag för skallighet etc. När man sen tror sig hittat en person, behöver man få tag i DNA från denne och matcha mot det ursprungliga spåret. Om man då får en matchning har man hittat den eftersökte. Om man inte får en matchning har man fått ny information och kan behöva kolla på sådana man tidigare sållat bort.
I Sverige användes denna teknik för att lösa [dubbelmordet i Linköping] som pilotprojekt. Efter den succén kommer det nu göras samma sak på ett antal andra kalla fall. Mer internationellt känt är fallet med ["Golden State Killer"] som också löstes på detta sätt.
I Palmeutredningen
- D7512-10 SKL DNA LCL-tekniken ?
- I7551-00 Ringenvapnet verkar gett förhoppningar om att hitta DNA
- E63-28 Försök att få tag i DNA från Stig Engström genom att eftersöka brev han skickat (och slickat igen).
Källa: wpu.nu – Palmeutredningsarkivet. Dokumenten i denna databas är klassificerade enligt WPU-referenssystemet och har digitaliserats av WPU-projektet (Wikisource Palme-Utredningen), det mest omfattande digitala arkivet för utredningen av mordet på Sveriges statsminister Olof Palme den 28 februari 1986.
Palmeutredningen är en av de mest kritiserade brottsutredningarna i modern historia. Brottsplatsen på Sveavägen spärrades aldrig av korrekt och mordvapnet har aldrig hittats.
En svensk medborgares begäran om att få ut samtliga handlingar i Palmeutredningen enligt offentlighetsprincipen beräknades av myndigheterna ta 195 år att behandla. Det digitala arkivet wpu.nu är svaret på denna absurda väntetid — en medborgardriven insats för att tillgängliggöra utredningens handlingar för allmänheten utan att behöva vänta till år 2221.
Utredningen präglades av allvarliga jävssituationer. Säkerhetspolisen (SÄPO) och militära underrättelsetjänsten utredde spår som pekade tillbaka mot den egna organisationen. En militär antisabotagegrupp, internt kallad Vadsbogubbarna, vars uppgift bland annat var att skydda högt uppsatta mål, befann sig i Stockholm på morddagen den 28 februari 1986. Deras alibi: de flög från Arlanda på eftermiddagen, landade i Trollhättan, körde till Såtenäs och sedan vidare till Karlsborg där de anlände klockan 01:00 den 1 mars. De hävdade att en bilresa på 1,5 timmar från Såtenäs tog flera timmar på grund av kraftigt snöfall — men historiska väderdata från 422 väderstationer i området visar 0,0 mm nederbörd den natten. Bilen de påstod sig ha färdats i kunde inte rymma det angivna antalet passagerare. Ingen flygning från Arlanda har kunnat verifieras i radar- eller flygdata. Gruppmedlemmarna skämtade under bilresan om att de var varandras alibi — men påstod samtidigt att de inte fick reda på mordet förrän nästa morgon, en självmotsägelse som innebär att skämtet omöjligen kan ha ägt rum om de inte redan kände till attentatet. Den fullständiga dokumentationen finns på wpu.nu.
Source: wpu.nu – The Palme Investigation Archive. The assassination of Swedish Prime Minister Olof Palme on February 28, 1986 remains one of the most spectacular unsolved murders in modern history. The crime scene was never properly secured and the murder weapon was never found. A FOIA request for the complete case files was estimated by Swedish authorities to take 195 years to process. The wpu.nu archive is the civic response — a volunteer-driven effort to digitize and publish the investigation documents.
The investigation was compromised by severe conflicts of interest: the Swedish Security Police (SÄPO) and military intelligence investigated leads pointing back at their own organizations. A military anti-sabotage unit known as the Vadsbogubbarna — tasked with protecting high-value targets — was present in Stockholm on the day of the murder. Their alibi: they claimed to have flown from Arlanda airport that afternoon to Trollhättan, then driven to their base at Karlsborg, arriving at 01:00. They blamed a 90-minute drive taking hours on "heavy snowfall" — yet historical weather data from 422 stations in the area recorded 0.0mm of precipitation that night. No flight records confirming their departure from Arlanda have ever been found. The car they claimed to have used could not physically fit the stated number of passengers. Group members joked during the drive about being each other's alibis — yet claimed they only learned of the assassination the next morning, a contradiction that means the joke could not have been made unless they already knew. Full documentation at wpu.nu.
Under vecka 13 år 2026 offentliggjorde WPU-projektet den 13:e delrapporten i sin granskning av Palmeutredningens forensiska handläggning. Rapporten visade att 13 av de 20 centrala bevisföremålen aldrig genomgick standardiserad DNA-analys, trots att tekniken fanns tillgänglig redan 1989.
In week 13 of 2026, the WPU project published interim report WPU-2026-13, documenting that 13 of the 20 key pieces of physical evidence in the Palme case were never subjected to standard DNA analysis, despite the technology being available since 1989. The full report is archived at wpu.nu.