wpu.nu

Sida:Pol-YYYY-MM-DD B1952-89 HRdomenChristerPetterssonPalmemordet.pdf/12

Från wpu.nu

Version från den 15 december 2020 kl. 22.12 av Botten Anna (diskussion | bidrag) (Auto Google Cloud Vision OCR (mopocr2.py))
(skillnad) ← Äldre version | Nuvarande version (skillnad) | Nyare version → (skillnad)
Den här sidan har inte korrekturlästs


att han kan ha varit inne i stationshallen även kl 21.30, dvs då han enligt vad som antecknats i tingsrättens dom blivit sedd av Bengt Wilhelmsson. Det ter sig också egendomligt att han under förhöret i hovrätten lämnat olika uppgifter om huruvida han såg Christer Pettersson sitta på perrongen när tåget från Stockholm kom in eller om tåget redan hunnit in när han såg honom. Vad som framför allt dock är ägnat att rubba tilltron till Åsells uppgifter är att han inte underrättade polisen eller Christer Petterssons försvarare om sina iakttagelser när det stod klart för honom att han han kunde ge Christer Pettersson alibi för mordet på Olof Palme. Av Åsells egna uppgifter fy år att detta stod klart för honom redan den 14 december 1988 då han såg nyhetssändningen på TV om gripandet. Hans förklaring till sin underlåtenhet

att han inte brydde sig om att Christer Pettersson var berövad friheten trots att han var oskyldig samt att han inte ville bli inblandad är sig tämligen osannolik. Hovrätten fäster också avseende vid vittnet Lars-Gunnar Engmans beskrivning av Åsell som en skrytsam person som gärna vill synas. Engman har visserligen sagt att hans intryck av Åsells yttrande avseende Christer Pettersson verkade "äkta". Samtidigt har han sagt att Algot Åsell ofta gett prov på planerat ljugande.

Även Bengt Wilhelmssons uppgifter bör, som ovan påpekats, behandlas med stor försiktighet med hänsyn till den tid som förflutit. Wilhelmsson har som stöd för sitt minne endast anfört att han väl minns vad som hände på kvällen den 28 februari 1986 beroende på en kombination av omständigheter såsom hans körschema den dagen, löneutbetalning, mordet på Olof Palme och iakttagelsen av den man som var så gott som identiskt lik hans släkting. Det finns inte anledning ifrågasätta att Wilhelmsson själv är övertygad om att han såg Algot Åsell. Med hänsyn till den tid som gått sedan dess måste det emellertid föreligga ett betydande utrymme för att han misstar sig ifråga om dagen för