Uppslag i samma avsnitt:
Avsnitt
Löp.nr
RIKSKRIMINALPOLISEN Utredningsenheten
I 16029-3.A
مریز کالا
[MA]
[MASKATMA]
Protokoll fört vid förhör med f.d vapenhandlaren MÖLLERGREN, Sven OVE Johan f. [MASKATMASKA] [MASKAT]
[M] [MASKATMA] Möllergren är halvt sjukpensionerad och saknar fast anställning, men säger att han brukar vara verksam vid Stockholms Lack-center AB, Repslagargatan 17, Stockholm, tfn 08-6407620. Förhöret hållet i rikskriminalpolisens lokaler Polhemsgatan 30, Stockholm, torsdagen den 7 december 1995 med början kl. 12.10. Förhörsledare: Krinsp Jan-Åke Andersson Förhörsvittne: Ej tillgängligt
Ove Möllergren har innan förhöret underrättats om att han dels ska höras i sin egenskap av tidigare vapenhandlare och vapentekniker om vapen av typ revolver kaliber 357 Magnum, dels också om sin egen inställning till socialdemokraterna och Olof Palme samt vad han själv gjorde eller befann sig den 28 februari 1986, således då mordet på Olof Palme inträffade.
Han har vidare informerats om att förhöret med honom ingår i förundersökningen kring mordet på Olof Palme. Framledes i förhöret kommer han att omnämnas vid sitt tilltalsnamn Ove.
Beträffande den egna vapenhandeln uppger Ove att han startade denna
Had
12
Avsnitt
Löp.nr
RIKSKRIMINALPOLISEN Utredningsenheten
I 16029-3.A
مریز کالا
[MA]
[MASKATMA]
Protokoll fört vid förhör med f.d vapenhandlaren MÖLLERGREN, Sven OVE Johan f. [MASKATMASKA] [MASKAT]
[M] [MASKATMA] Möllergren är halvt sjukpensionerad och saknar fast anställning, men säger att han brukar vara verksam vid Stockholms Lack-center AB, Repslagargatan 17, Stockholm, tfn 08-6407620. Förhöret hållet i rikskriminalpolisens lokaler Polhemsgatan 30, Stockholm, torsdagen den 7 december 1995 med början kl. 12.10. Förhörsledare: Krinsp Jan-Åke Andersson Förhörsvittne: Ej tillgängligt
Ove Möllergren har innan förhöret underrättats om att han dels ska höras i sin egenskap av tidigare vapenhandlare och vapentekniker om vapen av typ revolver kaliber 357 Magnum, dels också om sin egen inställning till socialdemokraterna och Olof Palme samt vad han själv gjorde eller befann sig den 28 februari 1986, således då mordet på Olof Palme inträffade.
Han har vidare informerats om att förhöret med honom ingår i förundersökningen kring mordet på Olof Palme. Framledes i förhöret kommer han att omnämnas vid sitt tilltalsnamn Ove.
Beträffande den egna vapenhandeln uppger Ove att han startade denna
Had
12
och fick tillstånd för den troligen 1987. Ove säger troligen då han vid förhörstillfället inte har tillgång till de handlingar som utvisar detta, men säger att det går att ta reda på. I vart fall uppger Ove att han inte hade någon vapenhandel vid tiden för mordet på Olof Palme. Vapenhandeln drev han fram till 1993 och hela tiden under namnet Howaprodukter och under bostadsadressen, som då var Sandstensvägen 97 i Haninge.
Som vapenhandlare ägnade han sig åt försäljning och reparationer av alla vapentyper, både vad gäller jakt som enhandsvapen. I viss utsträckning kom han också själv att importera vapen, men endast efter att kunden beställt något hos honom. I vapenhandeln sålde han också revolvrar i kaliber 357 Magnum, men dessa tog han också hem efter att någon kund hade gjort någon beställning. Han uppger därvid att han dels tog hem vapnen från generalagenterna i Sverige, men att han också själv efter kontakter tog hem från grossister i USA. Vid alla sådana här tillfällen så tulldekla-rerades vapen, enligt Ove.
Ove tillfrågas om han kan minnas huruvida något speciellt vapen, och då av den vapentyp som ovan omnämnts, således 357 Magnum, passerat genom honom, antingen före eller efter mordet på Olof Palme. Som ovan framgår så innehade Ove inte någon vapenhandel före eller vid tiden för mordet, varför han inte då hade någon
verksamhet i denna del. Däremot omnämner han en sådan revolver, Porin vilken han köpte in och då av en tidigare polisman vid namn Karl D215184 Östling. Denna revolver inköpte han från Östling och dennes firma H.FL
vid jultiden 1988. Ove sålde därefter detta vapen till en person i Sundsvall. Detta vapen var av fabrikat Smith&Wesson, rostfri i sina metalldelar. Piplängden på vapnet var som Ove minns det vid förhörstillfället, högst fyra tum. Ove uppger också, att såsom han minns det i dag, var det något speciellt med det här vapnet, varför han tog kontakt med generalagenten för Smith&Wesson i Sverige, vapenhandeln Lexne i Stockholm. Han kan i dag inte med exakthet säga vad det var som var ifrågasatt med vapnet, om det var pipan eller trumman. Han kan inte heller i dag med säkerhets säga huruvida det var någon del av en revolver i kaliber 38 som var utbytt eller viceversa. Eftersom det aktuella vapnet hade gått genom olika händer
och fick tillstånd för den troligen 1987. Ove säger troligen då han vid förhörstillfället inte har tillgång till de handlingar som utvisar detta, men säger att det går att ta reda på. I vart fall uppger Ove att han inte hade någon vapenhandel vid tiden för mordet på Olof Palme. Vapenhandeln drev han fram till 1993 och hela tiden under namnet Howaprodukter och under bostadsadressen, som då var Sandstensvägen 97 i Haninge.
Som vapenhandlare ägnade han sig åt försäljning och reparationer av alla vapentyper, både vad gäller jakt som enhandsvapen. I viss utsträckning kom han också själv att importera vapen, men endast efter att kunden beställt något hos honom. I vapenhandeln sålde han också revolvrar i kaliber 357 Magnum, men dessa tog han också hem efter att någon kund hade gjort någon beställning. Han uppger därvid att han dels tog hem vapnen från generalagenterna i Sverige, men att han också själv efter kontakter tog hem från grossister i USA. Vid alla sådana här tillfällen så tulldekla-rerades vapen, enligt Ove.
Ove tillfrågas om han kan minnas huruvida något speciellt vapen, och då av den vapentyp som ovan omnämnts, således 357 Magnum, passerat genom honom, antingen före eller efter mordet på Olof Palme. Som ovan framgår så innehade Ove inte någon vapenhandel före eller vid tiden för mordet, varför han inte då hade någon
verksamhet i denna del. Däremot omnämner han en sådan revolver, Porin vilken han köpte in och då av en tidigare polisman vid namn Karl D215184 Östling. Denna revolver inköpte han från Östling och dennes firma H.FL
vid jultiden 1988. Ove sålde därefter detta vapen till en person i Sundsvall. Detta vapen var av fabrikat Smith&Wesson, rostfri i sina metalldelar. Piplängden på vapnet var som Ove minns det vid förhörstillfället, högst fyra tum. Ove uppger också, att såsom han minns det i dag, var det något speciellt med det här vapnet, varför han tog kontakt med generalagenten för Smith&Wesson i Sverige, vapenhandeln Lexne i Stockholm. Han kan i dag inte med exakthet säga vad det var som var ifrågasatt med vapnet, om det var pipan eller trumman. Han kan inte heller i dag med säkerhets säga huruvida det var någon del av en revolver i kaliber 38 som var utbytt eller viceversa. Eftersom det aktuella vapnet hade gått genom olika händer
från vapenhandlaren Lexne till det att Ove visade upp vapnet hos denne, så ville inte Lexne befatta sig med vapnet.
I det är sammanhanget så berättar Ove också att han beträffande detta vapen har mer eller mindre trakasserats en journalist vid namn Búrgnäs.
Ove kan inte uppge att han har fått något vapen i sin handel som har varit mer anmärkningsvärt än något annat, utan uppger att det har passerat många vapen genom åren och han har två stycken fulla handlarböcker vad gäller handel med just vapen. Dessa har han lämnat till polismyndigheten i Handen efter det att han upphörde med verksamheten 1993.
Ove tillfrågas om han själv har byggt om några revolvrar av kaliber 38 till en motsvarande i kaliber 357 Magnum. Han uppger att han aldrig har gjort detta, men säger att möjligheten att göra så finns. Dock ska man ha i åtanke att 38:an har en betydligt svagare stomme, vilket kan orsaka olyckor vid hanteringen. Enligt Ove finns det över huvud taget ingen anledning till att göra en sådan ombyggnad.
Ove upplyses om att det till utredningen inkommit en uppgift som säger att han eventuellt skulle ha erhållit mordvapnet tre dagar före mordet på Olof Palme. Ove uppger att uppgiften måste vara helt grundlös och han förstår inte vad den kan komma från. Han uppger dock att efter det han själv blev inblandad i en historia 1993, då vissa av hans vapen hade kommit till användning vid rån i södra Sverige, så är han inte längre förvånad över någonting som berättas om honom. Han bedyrar dock att han aldrig har fått något sådant vapen som uppgiften gör gällande.
Han tillfrågas också om han har bytt någon detalj eller gjort någon förändring av någon 357:a på någon kunds uppdrag efter mordet på Olof Palme. Han uppger att han inte har haft något sådant arbete att utföra, frånsett en eventuellt avtyckarjustering, vilket inte alls var ovanligt förekommande. Dock mindre vanligt beträffande revolvern i klaiber 357 Magnum. Han har inget minne av att någon kund haft
från vapenhandlaren Lexne till det att Ove visade upp vapnet hos denne, så ville inte Lexne befatta sig med vapnet.
I det är sammanhanget så berättar Ove också att han beträffande detta vapen har mer eller mindre trakasserats en journalist vid namn Búrgnäs.
Ove kan inte uppge att han har fått något vapen i sin handel som har varit mer anmärkningsvärt än något annat, utan uppger att det har passerat många vapen genom åren och han har två stycken fulla handlarböcker vad gäller handel med just vapen. Dessa har han lämnat till polismyndigheten i Handen efter det att han upphörde med verksamheten 1993.
Ove tillfrågas om han själv har byggt om några revolvrar av kaliber 38 till en motsvarande i kaliber 357 Magnum. Han uppger att han aldrig har gjort detta, men säger att möjligheten att göra så finns. Dock ska man ha i åtanke att 38:an har en betydligt svagare stomme, vilket kan orsaka olyckor vid hanteringen. Enligt Ove finns det över huvud taget ingen anledning till att göra en sådan ombyggnad.
Ove upplyses om att det till utredningen inkommit en uppgift som säger att han eventuellt skulle ha erhållit mordvapnet tre dagar före mordet på Olof Palme. Ove uppger att uppgiften måste vara helt grundlös och han förstår inte vad den kan komma från. Han uppger dock att efter det han själv blev inblandad i en historia 1993, då vissa av hans vapen hade kommit till användning vid rån i södra Sverige, så är han inte längre förvånad över någonting som berättas om honom. Han bedyrar dock att han aldrig har fått något sådant vapen som uppgiften gör gällande.
Han tillfrågas också om han har bytt någon detalj eller gjort någon förändring av någon 357:a på någon kunds uppdrag efter mordet på Olof Palme. Han uppger att han inte har haft något sådant arbete att utföra, frånsett en eventuellt avtyckarjustering, vilket inte alls var ovanligt förekommande. Dock mindre vanligt beträffande revolvern i klaiber 357 Magnum. Han har inget minne av att någon kund haft
någon speciell önskan beträffande något vapen.
Vad avser den tidigare i förhöret.omnämnda uppgiften att han själv importerade och tog hem vapen från grossister i USA, så började denna först omkring 1989 och 1990. Dessförinnan hade Ove tagit hem olika vapen genom olika generalagenter i Sverige.
Ove tillfrågas också om han har hört något från någon, och då något speciellt med anknytning till mordet på Olof Palme. Ove uppger att han aldrig har hört något sådant och skulle han fått höra något som var av värde för utredningen av mordet, skulle han ha lämnat dessa uppgifter till polisen.
Vid tiden för mordet på Olof Palme var Ove medlem i Handens. pistolskytteklubb och han vill minnas att han hade varit medlem under cirka ett års tid. Det enda vapen han innehade vid tiden för mordet var en pistol av fabrikat Walter GSP, kaliber 22, vilken även kunde skiftas till kaliber 32. Senare kom han att köpa en revolver, fabrikat Smith&Wesson, kaliber 44 Magnum. Detta vapen erhöll dock en trumsprängning och hans licenser på ifrågavarande vapentyp låg länge vilande innan han skaffade sig en ny revolver i motsvarande kaliber, men då en Ruger Red Hawk. Vapnet inköpte han hos Lars Yngve Ekström i Hägersten.
Pomn
14103 M.FL
I det här sammanhanget tillfrågas Ove om han själv känner till eller kom i kontakt med en ammunitionstyp benämnd Winchester Western 357 Magnum Metal Piercing. Ove uppger att han hanterade och kom i kontakt med ett stort antal patrontyper, men han kan inte erinra sig att han har sett eller kommit i kontakt med den efterfrågade. Varken som handlare eller skytt. I Handens pistolskytteklubb var han ansvarig för klubbens vapen och ammunition i samband med deras tävlingar och Handens pistolskytteklubb ägde en revolver Smith&Wesson, kaliber 357 Magnum vid tiden för mordet på Olof Palme. Denne revolver är sedan tidigare inlämnad till polisen för provskjutning.
Vid förhörstillfället så förevisas Ove en patron av den efterfrågade och han uppger därvid att han aldrig har sett denna eller kommit i
någon speciell önskan beträffande något vapen.
Vad avser den tidigare i förhöret.omnämnda uppgiften att han själv importerade och tog hem vapen från grossister i USA, så började denna först omkring 1989 och 1990. Dessförinnan hade Ove tagit hem olika vapen genom olika generalagenter i Sverige.
Ove tillfrågas också om han har hört något från någon, och då något speciellt med anknytning till mordet på Olof Palme. Ove uppger att han aldrig har hört något sådant och skulle han fått höra något som var av värde för utredningen av mordet, skulle han ha lämnat dessa uppgifter till polisen.
Vid tiden för mordet på Olof Palme var Ove medlem i Handens. pistolskytteklubb och han vill minnas att han hade varit medlem under cirka ett års tid. Det enda vapen han innehade vid tiden för mordet var en pistol av fabrikat Walter GSP, kaliber 22, vilken även kunde skiftas till kaliber 32. Senare kom han att köpa en revolver, fabrikat Smith&Wesson, kaliber 44 Magnum. Detta vapen erhöll dock en trumsprängning och hans licenser på ifrågavarande vapentyp låg länge vilande innan han skaffade sig en ny revolver i motsvarande kaliber, men då en Ruger Red Hawk. Vapnet inköpte han hos Lars Yngve Ekström i Hägersten.
Pomn
14103 M.FL
I det här sammanhanget tillfrågas Ove om han själv känner till eller kom i kontakt med en ammunitionstyp benämnd Winchester Western 357 Magnum Metal Piercing. Ove uppger att han hanterade och kom i kontakt med ett stort antal patrontyper, men han kan inte erinra sig att han har sett eller kommit i kontakt med den efterfrågade. Varken som handlare eller skytt. I Handens pistolskytteklubb var han ansvarig för klubbens vapen och ammunition i samband med deras tävlingar och Handens pistolskytteklubb ägde en revolver Smith&Wesson, kaliber 357 Magnum vid tiden för mordet på Olof Palme. Denne revolver är sedan tidigare inlämnad till polisen för provskjutning.
Vid förhörstillfället så förevisas Ove en patron av den efterfrågade och han uppger därvid att han aldrig har sett denna eller kommit i
kontakt med den.
På fråga om hans egen inställning till socialdemokraterna och Olof Palme, så uppger Ove att han inte haft någon speciell politisk uppfattning över huvud taget, men däremot så har han uppskattat Olof Palme som politiker och person. Han säger sig också ha röstat på partiet. Ove uppger att han fick intrycket av Olof Palme såsom en person som kunde ta tag i det hela, som han uttrycker det. Han är dock, som nyss nämnts, och har inte heller varit särskilt politiskt intresserad.
Tillfrågad om han vid något tillfälle har uttryckt "Olof Palme skulle ha en kula i pannan, så jävla dum som han är", svarar Ove att han inte kan minnas att han skulle ha sagt något sådant. Har han sagt något liknande det nu omnämnda, ska det i så fall ha varit i samband med något fylleslag, enligt Ove. Detta utesluter han inte, men har det sagts, så har det endast varit att munnen har glappat och det har inte haft någon verklig substans. Han uppger i det sammanhanget också att han säkerligen inte kan vara ensam som har sagt något dumt eller förklenande om Olof Palme och socialdemokraterna. Han återkommer till att han tyckte att Olof Palme var en bra politiker, som han uppfattade. Han uppger också i samband härmed att han aldrig skulle komma på tanken att säga något som det sägs han har sagt, då han varit nykter.
Vid tiden för mordet på Olof Palme, så bodde han tillsammans med sin hustru [MASKA] och deras två söner på Sandstensvägen, antingen nr 85 eller 97. Ove kan vid förhörstillfället inte erinra sig vilken av dessa lägenheter han bodde i just då. Nr. 85 var en tvåvåningsfastighet med hyreslägenheter och nr. 97 var en fristående villa som också var hyresbostad.
Han tillfrågas om han känner någon person vid namn Arne Horndal. Ove uppger att han inte kan minnas namnet eller placera detta. Möjligen, säger Ove, kan han ha hört namnet men han kan inte placera det i något sammanhang. De som bodde på Sandstensvägen 85 innan han själv kom att flytta dit, var en familj som hade skilt sig och
kontakt med den.
På fråga om hans egen inställning till socialdemokraterna och Olof Palme, så uppger Ove att han inte haft någon speciell politisk uppfattning över huvud taget, men däremot så har han uppskattat Olof Palme som politiker och person. Han säger sig också ha röstat på partiet. Ove uppger att han fick intrycket av Olof Palme såsom en person som kunde ta tag i det hela, som han uttrycker det. Han är dock, som nyss nämnts, och har inte heller varit särskilt politiskt intresserad.
Tillfrågad om han vid något tillfälle har uttryckt "Olof Palme skulle ha en kula i pannan, så jävla dum som han är", svarar Ove att han inte kan minnas att han skulle ha sagt något sådant. Har han sagt något liknande det nu omnämnda, ska det i så fall ha varit i samband med något fylleslag, enligt Ove. Detta utesluter han inte, men har det sagts, så har det endast varit att munnen har glappat och det har inte haft någon verklig substans. Han uppger i det sammanhanget också att han säkerligen inte kan vara ensam som har sagt något dumt eller förklenande om Olof Palme och socialdemokraterna. Han återkommer till att han tyckte att Olof Palme var en bra politiker, som han uppfattade. Han uppger också i samband härmed att han aldrig skulle komma på tanken att säga något som det sägs han har sagt, då han varit nykter.
Vid tiden för mordet på Olof Palme, så bodde han tillsammans med sin hustru [MASKA] och deras två söner på Sandstensvägen, antingen nr 85 eller 97. Ove kan vid förhörstillfället inte erinra sig vilken av dessa lägenheter han bodde i just då. Nr. 85 var en tvåvåningsfastighet med hyreslägenheter och nr. 97 var en fristående villa som också var hyresbostad.
Han tillfrågas om han känner någon person vid namn Arne Horndal. Ove uppger att han inte kan minnas namnet eller placera detta. Möjligen, säger Ove, kan han ha hört namnet men han kan inte placera det i något sammanhang. De som bodde på Sandstensvägen 85 innan han själv kom att flytta dit, var en familj som hade skilt sig och
mannen bor fortfarande kvar i området, dock på ett lägre nummer på gatan. Ove kan inte minnas namnet på personen. Den person som bott i huset nr. 97 innan han själv kom dit med sin familj, var en person som hade någon bilbärgningsfirma. Ove kan inte heller vid förhörstillfället minnas namnet på denne, men säger att det var en äldre man vilken under andra världskriget körde de s.k. vita bussarna ner till Tyskland bl.a i Röda Korsets regi.
På fråga om han har haft något arbete åt Electrolux, svarar Ove att han inte haft detta. Han tillfrågas då om han uttryckt eller berättat för någon att han skulle ha något arbete för Electrolux värd någon miljon. Ove svarar att så aldrig varit fallet och finner uppgiften helt galen.
Vidare tillfrågas han om han haft någon bil av fabrikat Porsche. Ove uppger härvid att han själv aldrig haft någon sådan, men däremot har hans ena son haft detta. Sonen hade en Porsche fram till för tre, fyra år sedan och hade då innehaft bilen under cirka ett års tid. Det var sonen själv som hade köpt bilen för 120.000 kronor och han sålde den senare för 75.000 kronor. Enligt Ove var den äldre och ombyggd. Sonen hade inte erhållit någon ekonomisk hjälp av familjen i samband med köpet, utan fick stå för detta själv. Möjligen, säger Ove, erhöll sonen någon hjälp med lån från sin arbetsplats.
Om sig själv berättar Ove vidare, att han i samband med racebåtstävling, vilken sport han tidigare ägnat sig åt, bröt nacken. Detta inträffade i samband med en tävling 1979. I samband därmed blev han totalförlamad, men har efterhand återfått rörligheten frånsett viss stelhet i nacken och att vänster arm är orörlig. Han kan inte lyfta vänster arm, men han har rörlighet i handens fingrar. Utöver dessa bestående skador så har han också kronisk värk.
Slutligen tillfrågas Ove om han i dag kan erinra sig eller komma ihåg vad han gjorde eller befann sig vid tiden för mordet på Olof Palme, således den 28 februari 1986. Ove kan inte med säkerhet erinra sig var han befann sig just när mordet inträffade, men håller det för troligt att han var hemma med familjen under adressen [MASKATMA] [MASKATMASKATMASK], vilken fastighet det nu var han då bodde i. Han
mannen bor fortfarande kvar i området, dock på ett lägre nummer på gatan. Ove kan inte minnas namnet på personen. Den person som bott i huset nr. 97 innan han själv kom dit med sin familj, var en person som hade någon bilbärgningsfirma. Ove kan inte heller vid förhörstillfället minnas namnet på denne, men säger att det var en äldre man vilken under andra världskriget körde de s.k. vita bussarna ner till Tyskland bl.a i Röda Korsets regi.
På fråga om han har haft något arbete åt Electrolux, svarar Ove att han inte haft detta. Han tillfrågas då om han uttryckt eller berättat för någon att han skulle ha något arbete för Electrolux värd någon miljon. Ove svarar att så aldrig varit fallet och finner uppgiften helt galen.
Vidare tillfrågas han om han haft någon bil av fabrikat Porsche. Ove uppger härvid att han själv aldrig haft någon sådan, men däremot har hans ena son haft detta. Sonen hade en Porsche fram till för tre, fyra år sedan och hade då innehaft bilen under cirka ett års tid. Det var sonen själv som hade köpt bilen för 120.000 kronor och han sålde den senare för 75.000 kronor. Enligt Ove var den äldre och ombyggd. Sonen hade inte erhållit någon ekonomisk hjälp av familjen i samband med köpet, utan fick stå för detta själv. Möjligen, säger Ove, erhöll sonen någon hjälp med lån från sin arbetsplats.
Om sig själv berättar Ove vidare, att han i samband med racebåtstävling, vilken sport han tidigare ägnat sig åt, bröt nacken. Detta inträffade i samband med en tävling 1979. I samband därmed blev han totalförlamad, men har efterhand återfått rörligheten frånsett viss stelhet i nacken och att vänster arm är orörlig. Han kan inte lyfta vänster arm, men han har rörlighet i handens fingrar. Utöver dessa bestående skador så har han också kronisk värk.
Slutligen tillfrågas Ove om han i dag kan erinra sig eller komma ihåg vad han gjorde eller befann sig vid tiden för mordet på Olof Palme, således den 28 februari 1986. Ove kan inte med säkerhet erinra sig var han befann sig just när mordet inträffade, men håller det för troligt att han var hemma med familjen under adressen [MASKATMA] [MASKATMASKATMASK], vilken fastighet det nu var han då bodde i. Han
hörde talas om mordet på radion på morgonen den 1 mars 1986 och då i bostaden tillsammans med sin hustru och deras två barn. Av den anledningen så drar han slutsatsen att han också varit hemma under kvällen och natten.
Ove uppger också i det sammanhanget att familjen skulle åka till någon plats norr om Stockholm på lördagen och efter att ha hört uppgiften om mordet på Olof Palme, så tänkte man åka via Sveavägen för att titta på platsen i samband med att man skulle åka norr om Stockholm. Sveavägen var dock avstängd vid Kungsgatan, varför de inte kunde åka denna väg. Ove kan inte i dag med exakthet minnas var han skulle tillsammans med familjen på förmiddagen, mer än att det var någonstans norr om Stockholm.
Förhöret indikterat på band och i närvaro av Ove Möllergren och jag frågar dej direkt Ove om förhöret är rätt återgivet såsom du har berättat det för mej. O: Jo, det är rätt återgivet. F: Önskar då få bandet återuppspelat för dej? O: Nej.
Förhöret avslutat kl. 1346.
Stockholm som ovan
Jan-Åke Andersson, krinsp
951208/GT
hörde talas om mordet på radion på morgonen den 1 mars 1986 och då i bostaden tillsammans med sin hustru och deras två barn. Av den anledningen så drar han slutsatsen att han också varit hemma under kvällen och natten.
Ove uppger också i det sammanhanget att familjen skulle åka till någon plats norr om Stockholm på lördagen och efter att ha hört uppgiften om mordet på Olof Palme, så tänkte man åka via Sveavägen för att titta på platsen i samband med att man skulle åka norr om Stockholm. Sveavägen var dock avstängd vid Kungsgatan, varför de inte kunde åka denna väg. Ove kan inte i dag med exakthet minnas var han skulle tillsammans med familjen på förmiddagen, mer än att det var någonstans norr om Stockholm.
Förhöret indikterat på band och i närvaro av Ove Möllergren och jag frågar dej direkt Ove om förhöret är rätt återgivet såsom du har berättat det för mej. O: Jo, det är rätt återgivet. F: Önskar då få bandet återuppspelat för dej? O: Nej.
Förhöret avslutat kl. 1346.
Stockholm som ovan
Jan-Åke Andersson, krinsp
951208/GT
