wpu.nu

Sida:Pol-1987-10-04 1730 N2870 Förhör-Elisabeth-Ramsay om VG.pdf/14

Från wpu.nu

Den här sidan har inte korrekturlästs


Ramsay: Ja, men jag säger ju att du tvingar mig till det.


F: Nehej, jag ber dig att du ska -.

B: Nehej, vi ska- vi ska inte tvinga dig -.

Ramsay: (Ohörbart) gå härifrån utan att få listan.


B: Joho, vi ska gå utan -, vi ska inte tvinga dig till någonting.

Ramsay: Och det -.


B: Du ska inte känna dig så.

Ramsay: Men jag gör det faktiskt.


B: Nehej, men då går vi utan att tvinga dig -.

Ramsay: För -, jag kan i alla fall -, jag kan ge dig adressen till kristna ambassaden i Jerusalem.


F: Ja, men nu är frågan den, varför ska -, om du nu har listan, som du säger att du har och som jag vet numera att du har, varför ska jag behöva vända mig till kristna ambassaden i Jerusalem för att få en sak som du redan har här?

Ramsay: Jag ska säga att -


F: Kan du svara på det.

Ramsay: jag vill inte vara skyldig till att jag- att jag gör problem för mina vänner.


F: Det är inget problem för dina vänner. Det här gör ju istället det att man börjar fundera på vad det är som är så hysch-hysch och så hemligt med det här.

Ramsay: Jaha, det -. Alltså det är bara det att jag har alltså jag har sagt allting. Det är ingenting annat.


F: Och då ber jag bara dig att jag skulle kunna få titta på listan.

Ramsay: (Ohörbart) ... Ja, alltså jag känner att ni har kommit in i mitt hem och tvingat mig.


F: Ja, det är din uppfattning.

Ramsay: Jaha. Och du sa att ni är beredd och gå härifrån utan -.


B: Jaha, vi går härifrån om -.

Ramsay: Men det gör inte du.


F: Joho, visst gör vi -.

B: Vi ska inte tvinga dig till någonting alls -. F: Joho, det är klart att vi går härifrån om du ber oss att gå.

B: Jaha.