wpu.nu

Sida:Pol-1987-06-10 D883-00.pdf/7

Från wpu.nu

Version från den 13 februari 2026 kl. 22.22 av Botten Anna (diskussion | bidrag) (Auto Google Cloud Vision OCR (mopocr2.py))
(skillnad) ← Äldre version | Nuvarande version (skillnad) | Nyare version → (skillnad)
Den här sidan har inte korrekturlästs


Tingsrätten delar juryns uppfattning att de berörda uppgifterna varit ägnade att utsätta Gunnarsson för andras missaktning.

Publiceringen har skett mot bakgrunden av mordet på Sveriges statsminister. Det är uppenbart att det varit av stort allmänintresse att information Lämnades om brottet och spaningarna. Det var därvid också ofrånkomligt att stort intresse riktades mot gärningsmannens identitet. För publicering av uppgifter, som röjer en misstänkt gärningsman, måste emellertid också krävas att de misstankar som föreligger är tillräckligt väl underbyggda. Särskilt stränga krav måste uppställas vid ett brott som detta, där publiceringen kunde få mycket allvarliga följder.

Gunnarsson förnekade gärningen. Aklagaren hade uttalat att den misstänkte enligt dittillsvarande utredning inte var bunden vid brottet. Den bevisning som fanns utgjordes av indicier. H81lbarheten av Sklagarens misstankar hade ännu inte varit föremål för någon domstolsprövning. Mot den bakgrund som nu har angetts har det enligt tingsrättens mening inte varit berättigat att publicera Gunnarssons namn och bild i de artiklar som juryn funnit utgöra förtalsbrott enligt bilagorna 1-4, 6 och 11. De skäl som i övrigt har aberopats till stöd för publiceringen kan inte medföra att denna varit försvarlig, Särskilt allvarlig framstär artikeln i bilaga 2 under rubriken "På torsdag avgör rätten: Håktning ?" genom att en bild av Gunnarsson jämförs med polisens rekonstruktionsbild av den misstänkte mördaren. Publiceringen av denna artikel bör följaktligen, såsom också juryn funnit, bedömas som grovt förtal. övriga nu behandlade e artiklar skall, i enlighet med juryns beslut, bedömas som förtal.

Vad härefter angår övriga artiklar som juryn har funnit utgöra förtatsbrott (bilagorna 39, 40 och 43), har dessa publicerats i ett senare skede, sedan åklagaren Sterkallat