wpu.nu

Sida:Ann-1989-06 KH12580-03 TR vittnesförhör Anna Hage.pdf/5

Från wpu.nu

Den här sidan har inte korrekturlästs


B 847/88 s. 5 (20)

Hage: Ja.


Adv Liljeros: Och vad händer sedan då?

Hage: Jag springer fram.


Adv Liljeros: Hur många meter kan det vara?

Hage: Ja, cirka sex, fem-sex.


Ordf: Sade du fem-sex meter?

Hage: Ja, som jag får springa fram.


Adv Liljeros: Ja, det är kanske lite längre sträcka om man tittar på den skiss som finns här men detr var inget långt avstånd i alla fall?

Hage: Nej.


Adv Liljeros: Ja, du kommer fram. Och vad ser du då eller hör?

Hage: Olof Palme ligger med magen ner, med ryggen upp och magen neråt och jag förstår att det måste ha hänt något allvarligt, att det inte inte var någon sjukdom.


Adv Liljeros: Du hade inte hört något skott förut?

Hage: Nej.


Adv Liljeros: Berodde det på att det var ljud i bilen eller?

Hage: Ja, vi hade musik på i bilen.


Adv Liljeros: Umm. Och du hade inte hört några skott. Och du ser honom ligga där?

Hage: Ja.


Adv Liljeros: Umm.

Hage: Så jag tar puslsen på honom och känner ju att det dunkar lite grand fast det var ju tydligen ingen puls utan det kan bli i alla fall.


Adv Liljeros: Har du någon sjukvårdsutbildning?

Hage: Ja jag är undersköterska.


Adv Liljeros: Ja. Jaha, och vad händer mera?

Hage: Jag vänder på honom för att se om man kan få igång pulsen.