wpu.nu

Skillnad mellan versioner av "Sida:Ann-1999-09-13-JA25000-00 SOU 1999 88 Del 1 GRK Granskningskommissionens betänkande.pdf/253"

Från wpu.nu

(Auto Google Cloud Vision OCR (mopocr2.py))
 
Sidans statusSidans status
-
Ej korrekturläst
+
Ej korrekturläst
Sidinnehåll (som ska inkluderas):Sidinnehåll (som ska inkluderas):
Rad 5: Rad 5:
 
Publicering av de s.k. fantombilderna
 
Publicering av de s.k. fantombilderna
  
Framställning och beslut om publicering Den 4 mars 1986 kontaktade ledningsgruppen för mordspaningarna BKA i Wiesbaden för lån av en s.k. signalementsmaskin. Följande kväll anlände tyska poliser från BKA med signalementsmaskinen till Stockholm.
+
''Framställning och beslut om publicering''
  
Spaningsledningen valde ut 22 personer, som lämnat signalementsuppgifter på män som möjligen kunde sättas i samband med mordet på Olof Palme. Iakttagelserna hade gjorts på olika ställen i Stockholm under tiden julafton 1985 – den 28 februari 1986. Som exempel på de observationer som valdes ut kan nämnas två män som i mitten av februari 1986 betett sig underligt på Lisbeth Palmes arbetsplats (se kapitel 5, Avsnitt T – "Kartläggning av offrets personliga förhållanden”), en man som mordkvällen kommit in sent på biografen Saga, en kurdisk man som iakttogs på Stockholms centralstationen på julafton 1985 etc. Samtliga 22 personer fick med hjälp av signalementsmaskinen framställa varsin "fantombild”. En av de tyska polismännen gjorde i samband med bildkonstruktionerna en "trovärdighetsvärdering” av de personer som lämnade uppgifter. Med ledning av denna trovärdighetsvärdering och av vad iakttagelsen rört valde ledningsgruppen ut två bilder som den beslöt publicera i massmedia.
+
{{Tid|1986-03-04}}kontaktade ledningsgruppen för mordspaningarna BKA i Wiesbaden för lån av en s.k. signalementsmaskin.
  
Den första bilden Den första bilden offentliggjordes den 6 mars 1986 kl. 8.00. Den påstods föreställa en man som möjligen kunde vara identisk med gärningsmannen. Bilden kom allmänt att kallas fantombilden och det är nästan uteslutande denna bild som åsyftas när fantombilden omnämns.
+
Följande kväll anlände tyska poliser från BKA med signalementsmaskinen till Stockholm.
  
Jakttagelsen som bilden bygger på hade gjorts av en kvinna, Susanne T (även kallad ”tecknerskan”), den 28 februari 1986 mellan kl.
+
Spaningsledningen valde ut 22 personer, som lämnat signalementsuppgifter på män som möjligen kunde sättas i samband med mordet på Olof Palme.
 +
 
 +
Iakttagelserna hade gjorts på olika ställen i Stockholm under tiden julafton 1985 – den 28 februari 1986.
 +
 
 +
Som exempel på de observationer som valdes ut kan nämnas två män som i mitten av februari 1986 betett sig underligt på Lisbeth Palmes arbetsplats (se kapitel 5, Avsnitt T – "Kartläggning av offrets personliga förhållanden”), en man som mordkvällen kommit in sent på biografen Saga, en kurdisk man som iakttogs på Stockholms centralstationen på julafton 1985 etc.
 +
 
 +
Samtliga 22 personer fick med hjälp av signalementsmaskinen framställa varsin "fantombild”.
 +
 
 +
En av de tyska polismännen gjorde i samband med bildkonstruktionerna en "trovärdighetsvärdering” av de personer som lämnade uppgifter. Med ledning av denna trovärdighetsvärdering och av vad iakttagelsen rört valde ledningsgruppen ut två bilder som den beslöt publicera i massmedia.
 +
 
 +
''Den första bilden''
 +
 
 +
Den första bilden offentliggjordes {{Tid|1986-03-06 08:00}}.
 +
 
 +
Den påstods föreställa en man som möjligen kunde vara identisk med gärningsmannen.
 +
 
 +
Bilden kom allmänt att kallas [[Fantombilden]] och det är nästan uteslutande denna bild som åsyftas när fantombilden omnämns.
 +
 
 +
Jakttagelsen som bilden bygger på hade gjorts av en kvinna, [[Susanne Törneman]] (även kallad ”tecknerskan”), den 28 februari 1986 mellan kl.

Versionen från 11 augusti 2022 kl. 18.23

Den här sidan har inte korrekturlästs


lakttagelse på mordkvällen av man med walkie-talkie på Norra Latins skolgård. Sex år efter mordet, i mars 1992, kontaktade Marianne Ö PU. Hon berättade att hon befunnit sig på Norra Latins skolgård mordkvällen ca kl. 22.30-23.00. Hon hade där lagt märke till en man som befunnit sig ca 20 meter ifrån henne. Mannen hade hållit ett föremål som Marianne Ö ”absolut uppfattade som en walkie-talkie” framför ansiktet. Marianne ö beskrev mannen som svensk, ca 25-30 år gammal. Som förklaring till att hon hörde av sig till PU så sent uppgav Marianne Ö att hon varit ”feg” och inte velat ”bli inblandad”.

3.4.2

Publicering av de s.k. fantombilderna

Framställning och beslut om publicering

1986-03-04 kontaktade ledningsgruppen för mordspaningarna BKA i Wiesbaden för lån av en s.k. signalementsmaskin.

Följande kväll anlände tyska poliser från BKA med signalementsmaskinen till Stockholm.

Spaningsledningen valde ut 22 personer, som lämnat signalementsuppgifter på män som möjligen kunde sättas i samband med mordet på Olof Palme.

Iakttagelserna hade gjorts på olika ställen i Stockholm under tiden julafton 1985 – den 28 februari 1986.

Som exempel på de observationer som valdes ut kan nämnas två män som i mitten av februari 1986 betett sig underligt på Lisbeth Palmes arbetsplats (se kapitel 5, Avsnitt T – "Kartläggning av offrets personliga förhållanden”), en man som mordkvällen kommit in sent på biografen Saga, en kurdisk man som iakttogs på Stockholms centralstationen på julafton 1985 etc.

Samtliga 22 personer fick med hjälp av signalementsmaskinen framställa varsin "fantombild”.

En av de tyska polismännen gjorde i samband med bildkonstruktionerna en "trovärdighetsvärdering” av de personer som lämnade uppgifter. Med ledning av denna trovärdighetsvärdering och av vad iakttagelsen rört valde ledningsgruppen ut två bilder som den beslöt publicera i massmedia.

Den första bilden

Den första bilden offentliggjordes 1986-03-06 08:00 .

Den påstods föreställa en man som möjligen kunde vara identisk med gärningsmannen.

Bilden kom allmänt att kallas Fantombilden och det är nästan uteslutande denna bild som åsyftas när fantombilden omnämns.

Jakttagelsen som bilden bygger på hade gjorts av en kvinna, Susanne Törneman (även kallad ”tecknerskan”), den 28 februari 1986 mellan kl.