wpu.nu

Sida:Ann-1999-09-13-JA25000-00 SOU 1999 88 Del 1 GRK Granskningskommissionens betänkande.pdf/253

Från wpu.nu

Den här sidan har korrekturlästs


SOU1999:88 sid. 252 Vissa generella utredningsåtgärder m.m.

Iakttagelse på mordkvällen av man med walkie-talkie på Norra Latins skolgård.

Sex år efter mordet, i mars 1992, kontaktade Marianne Ö PU.

Hon berättade att hon befunnit sig på Norra Latins skolgård mordkvällen cirka kl. 22:30-23:00.

Hon hade där lagt märke till en man som befunnit sig cirka 20 meter ifrån henne.

Mannen hade hållit ett föremål som Marianne Ö ”absolut uppfattade som en walkie-talkie” framför ansiktet.

Marianne ö beskrev mannen som svensk, cirka 25-30 år gammal.

Som förklaring till att hon hörde av sig till PU så sent uppgav Marianne Ö att hon varit ”feg” och inte velat ”bli inblandad”.


3.4.2 Publicering av de s.k. fantombilderna

Framställning och beslut om publicering

1986-03-04 kontaktade ledningsgruppen för mordspaningarna BKA i Wiesbaden för lån av en s.k. signalementsmaskin.

Följande kväll anlände tyska poliser från BKA med signalementsmaskinen till Stockholm.

Spaningsledningen valde ut 22 personer, som lämnat signalementsuppgifter på män som möjligen kunde sättas i samband med mordet på Olof Palme.

Iakttagelserna hade gjorts på olika ställen i Stockholm under tiden julafton 1985 – den 28 februari 1986.

Som exempel på de observationer som valdes ut kan nämnas två män som i mitten av februari 1986 betett sig underligt på Lisbeth Palmes arbetsplats (se kapitel 5, Avsnitt T – "Kartläggning av offrets personliga förhållanden”), en man som mordkvällen kommit in sent på biografen Saga, en kurdisk man som iakttogs på Stockholms centralstationen på julafton 1985 etc.

Samtliga 22 personer fick med hjälp av signalementsmaskinen framställa varsin "fantombild”.

En av de tyska polismännen gjorde i samband med bildkonstruktionerna en "trovärdighetsvärdering” av de personer som lämnade uppgifter.

Med ledning av denna trovärdighetsvärdering och av vad iakttagelsen rört valde ledningsgruppen ut två bilder som den beslöt publicera i massmedia.


Den första bilden

Den första bilden offentliggjordes 1986-03-06 08:00 .

Den påstods föreställa en man som möjligen kunde vara identisk med gärningsmannen.

Bilden kom allmänt att kallas Fantombilden och det är nästan uteslutande denna bild som åsyftas när fantombilden omnämns.

Iakttagelsen som bilden bygger på hade gjorts av en kvinna, Susanne Törneman (även kallad ”tecknerskan”), 1986-02-28 mellan klockan