wpu.nu

Skillnad mellan versioner av "Sida:Ann-1999-09-13-JA25000-00 SOU 1999 88 Del 2 GRK Granskningskommissionens betänkande.pdf/193"

Från wpu.nu

(Auto Google Cloud Vision OCR (mopocr2.py))
 
Sidans statusSidans status
-
Ej korrekturläst
+
Ej korrekturläst
Sidinnehåll (som ska inkluderas):Sidinnehåll (som ska inkluderas):
Rad 1: Rad 1:
Om mordet på Olof Palme hade källa A mer konkret berättat att det
+
Om mordet på Olof Palme hade källa A mer konkret berättat att det planerats i Johannesburg och på flera ställen i Europa.
  
planerats i Johannesburg och på flera ställen i Europa. Kodordet för
+
Kodordet för mordet var ”Hammer”.
  
mordet var ”Hammer”. Svenska ”security agents” hade deltagit i opera-
+
Svenska ”security agents” hade deltagit i operationen genom att kartlägga Olof Palmes rörelsemönster och vanor veckorna före mordet.
  
tionen genom att kartlägga Olof Palmes rörelsemönster och vanor
+
Den avdelning som dessa säkerhetsagenter arbetat vid skulle ha haft en kvinna som chef.
  
veckorna före mordet. Den avdelning som dessa säkerhetsagenter
+
Den person som var ansvarig för mordet på plats i Stockholm var Anthony W, tidigare kapten i Rhodesias ”Selous Scouts”; ett elitförband som sysslade med kommandoraider, sabotage och mord i Rhodesia med grannländer.
  
arbetat vid skulle ha haft en kvinna som chef. Den person som var
+
Anthony W sades bo på en gård nära Beira i Mocambique och syssla med affärer.
  
ansvarig för mordet på plats i Stockholm var Anthony W, tidigare
+
En annan person som skulle vara inblandad i mordet var Paul A, en sydafrikan med skandinaviskt släktskap.
  
kapten i Rhodesias ”Selous Scouts”; ett elitförband som sysslade med
+
Motiven till mordet skulle vara två.
  
kommandoraider, sabotage och mord i Rhodesia med grannländer.
+
Det första rörde Sveriges stöd till kampen mot den sydafrikanska regimen på 1980-talet.
  
Anthony W sades bo på en gård nära Beira i Mocambique och syssla
+
Sverige var det land som ekonomiskt stödde motståndsrörelserna mest av alla och Olof Palme var den dominerande statsmannen bakom stödet.
  
med affärer. En annan person som skulle vara inblandad i mordet var
+
Det andra skulle vara ett rent privat motiv för Craig W, som sades ha haft en personlig konflikt med Olof Palme och en hållhake på denne som gällde försvunna biståndspengar.
  
PaUL A, en sydafrikan med skandinaviskt släktskap. Motiven till mordet
+
I rapporten berättade Boris E också att han under sitt Sydafrikabesök varit i kontakt med Craig W.  
  
skulle vara två. Det första rörde Sveriges stöd till kampen mot den
+
Denne hade berättat om sitt liv och bl.a. om sin inblandning i gripandet av Steve Biko 1977.
  
sydafrikanska regimen 1980-talet. Sverige var det land som
+
Craig W hade förnekat all inblandning i mordet Olof Palme.
  
ekonomiskt stödde motståndsrörelserna mest av alla och Olof Palme
+
Boris E påpekade att källa A, som var rädd för sitt liv, avsåg att söka amnesti i Sydafrika genom att avlägga vittnesmål inför ”The Truth and Reconsiliation Commission” (TRC), Sanningskommissionen, och att han inte ville framträda om han inte fick garanti om amnesti.
  
var den dominerande statsmannen bakom stödet. Det andra skulle vara
+
Källa A var enligt Boris E beredd att låta sig höras av svensk polis utanför Sydafrika om han fick en sådan garanti.
  
ett rent privat motiv för Craig W, som sades ha haft en personlig kon-
+
Boris E varnade slutligen PU för att ta kontakt med sydafrikanska myndigheter, eftersom den gamla regimens män i stor utsträckning fanns kvar.
  
flikt med Olof Palme och en hållhake denne som gällde försvunna
+
Boris E rekommenderade i stället PU att vända sig till Sydafrikas justitieminister Dullah Omar, som han själv varit i kontakt med och litade .
  
biståndspengar.
+
I mitten av november 1994 besökte Boris E och en kriminalinspektör från Luleå Hans Ölvebro.
  
I rapporten berättade Boris E också att han under sitt Syd-
+
Boris E hade dagen innan haft kontakt med källa A, som var mycket rädd. Man kom överens om att försöka påskynda källa A:s möjlighet att lämna Sydafrika för att i Europa, möjligen i Sverige, kunna skriva ned sitt vittnesmål och begära amnesti.
  
afrikabesök varit i kontakt med Craig W. Denne hade berättat om sitt
+
Samma dag uppsöktes Pierre Schori, som informerades om situationen och ombads försöka påskynda förfarandet.
  
liv och bl.a. om sin inblandning i gripandet av Steve Biko 1977. Craig
+
Samma dag besöktes också ordföranden i Polisförbundet, Gunno Gunnmo. Därvid diskuterades ett kontrakt mellan Boris E och Polisförbundet om att utnyttja Boris E:s material vid ett seminarium under 1995. Som ett led i
 
 
W hade förnekat all inblandning i mordet på Olof Palme.
 
 
 
Boris E påpekade att källa A, som var rädd för sitt liv, avsåg att
 
 
 
söka amnesti i Sydafrika genom att avlägga vittnesmål inför ”The Truth
 
 
 
and Reconsiliation Commission” (TRC), Sanningskommissionen, och
 
 
 
att han inte ville framträda om han inte fick garanti om amnesti. Källa
 
 
 
A var enligt Boris E beredd att låta sig höras av svensk polis utanför
 
 
 
Sydafrika om han fick en sådan garanti. Boris E varnade slutligen PU
 
 
 
för att ta kontakt med sydafrikanska myndigheter, eftersom den gamla
 
 
 
regimens män i stor utsträckning fanns kvar. Boris E rekommenderade
 
 
 
i stället PU att vända sig till Sydafrikas justitieminister Dullah Omar,
 
 
 
som han själv varit i kontakt med och litade på.
 
 
 
I mitten av november 1994 besökte Boris E och en krimi-
 
 
 
nalinspektör från Luleå Hans Ölvebro. Boris E hade dagen innan haft
 
 
 
kontakt med källa A, som var mycket rädd. Man kom överens om att
 
 
 
försöka påskynda källa A:s möjlighet att lämna Sydafrika för att i
 
 
 
Europa, möjligen i Sverige, kunna skriva ned sitt vittnesmål och begära
 
 
 
amnesti. Samma dag uppsöktes Pierre Schori, som informerades om
 
 
 
situationen och ombads försöka påskynda förfarandet. Samma dag
 
 
 
besöktes också ordföranden i Polisförbundet, Gunno Gunnmo. Därvid
 
 
 
diskuterades ett kontrakt mellan Boris E och Polisförbundet om att
 
 
 
utnyttja Boris E:s material vid ett seminarium under 1995. Som ett led i
 

Versionen från 4 december 2021 kl. 13.44

Den här sidan har inte korrekturlästs


Om mordet på Olof Palme hade källa A mer konkret berättat att det planerats i Johannesburg och på flera ställen i Europa.

Kodordet för mordet var ”Hammer”.

Svenska ”security agents” hade deltagit i operationen genom att kartlägga Olof Palmes rörelsemönster och vanor veckorna före mordet.

Den avdelning som dessa säkerhetsagenter arbetat vid skulle ha haft en kvinna som chef.

Den person som var ansvarig för mordet på plats i Stockholm var Anthony W, tidigare kapten i Rhodesias ”Selous Scouts”; ett elitförband som sysslade med kommandoraider, sabotage och mord i Rhodesia med grannländer.

Anthony W sades bo på en gård nära Beira i Mocambique och syssla med affärer.

En annan person som skulle vara inblandad i mordet var Paul A, en sydafrikan med skandinaviskt släktskap.

Motiven till mordet skulle vara två.

Det första rörde Sveriges stöd till kampen mot den sydafrikanska regimen på 1980-talet.

Sverige var det land som ekonomiskt stödde motståndsrörelserna mest av alla och Olof Palme var den dominerande statsmannen bakom stödet.

Det andra skulle vara ett rent privat motiv för Craig W, som sades ha haft en personlig konflikt med Olof Palme och en hållhake på denne som gällde försvunna biståndspengar.

I rapporten berättade Boris E också att han under sitt Sydafrikabesök varit i kontakt med Craig W.

Denne hade berättat om sitt liv och bl.a. om sin inblandning i gripandet av Steve Biko 1977.

Craig W hade förnekat all inblandning i mordet på Olof Palme.

Boris E påpekade att källa A, som var rädd för sitt liv, avsåg att söka amnesti i Sydafrika genom att avlägga vittnesmål inför ”The Truth and Reconsiliation Commission” (TRC), Sanningskommissionen, och att han inte ville framträda om han inte fick garanti om amnesti.

Källa A var enligt Boris E beredd att låta sig höras av svensk polis utanför Sydafrika om han fick en sådan garanti.

Boris E varnade slutligen PU för att ta kontakt med sydafrikanska myndigheter, eftersom den gamla regimens män i stor utsträckning fanns kvar.

Boris E rekommenderade i stället PU att vända sig till Sydafrikas justitieminister Dullah Omar, som han själv varit i kontakt med och litade på.

I mitten av november 1994 besökte Boris E och en kriminalinspektör från Luleå Hans Ölvebro.

Boris E hade dagen innan haft kontakt med källa A, som var mycket rädd. Man kom överens om att försöka påskynda källa A:s möjlighet att lämna Sydafrika för att i Europa, möjligen i Sverige, kunna skriva ned sitt vittnesmål och begära amnesti.

Samma dag uppsöktes Pierre Schori, som informerades om situationen och ombads försöka påskynda förfarandet.

Samma dag besöktes också ordföranden i Polisförbundet, Gunno Gunnmo. Därvid diskuterades ett kontrakt mellan Boris E och Polisförbundet om att utnyttja Boris E:s material vid ett seminarium under 1995. Som ett led i