Om mordet på Olof Palme hade källa A mer konkret berättat att det
planerats i Johannesburg och på flera ställen i Europa. Kodordet för
mordet var ”Hammer”. Svenska ”security agents” hade deltagit i opera-
tionen genom att kartlägga Olof Palmes rörelsemönster och vanor
veckorna före mordet. Den avdelning som dessa säkerhetsagenter
arbetat vid skulle ha haft en kvinna som chef. Den person som var
ansvarig för mordet på plats i Stockholm var Anthony W, tidigare
kapten i Rhodesias ”Selous Scouts”; ett elitförband som sysslade med
kommandoraider, sabotage och mord i Rhodesia med grannländer.
Anthony W sades bo på en gård nära Beira i Mocambique och syssla
med affärer. En annan person som skulle vara inblandad i mordet var
PaUL A, en sydafrikan med skandinaviskt släktskap. Motiven till mordet
skulle vara två. Det första rörde Sveriges stöd till kampen mot den
sydafrikanska regimen på 1980-talet. Sverige var det land som
ekonomiskt stödde motståndsrörelserna mest av alla och Olof Palme
var den dominerande statsmannen bakom stödet. Det andra skulle vara
ett rent privat motiv för Craig W, som sades ha haft en personlig kon-
flikt med Olof Palme och en hållhake på denne som gällde försvunna
biståndspengar.
I rapporten berättade Boris E också att han under sitt Syd-
afrikabesök varit i kontakt med Craig W. Denne hade berättat om sitt
liv och bl.a. om sin inblandning i gripandet av Steve Biko 1977. Craig
W hade förnekat all inblandning i mordet på Olof Palme.
Boris E påpekade att källa A, som var rädd för sitt liv, avsåg att
söka amnesti i Sydafrika genom att avlägga vittnesmål inför ”The Truth
and Reconsiliation Commission” (TRC), Sanningskommissionen, och
att han inte ville framträda om han inte fick garanti om amnesti. Källa
A var enligt Boris E beredd att låta sig höras av svensk polis utanför
Sydafrika om han fick en sådan garanti. Boris E varnade slutligen PU
för att ta kontakt med sydafrikanska myndigheter, eftersom den gamla
regimens män i stor utsträckning fanns kvar. Boris E rekommenderade
i stället PU att vända sig till Sydafrikas justitieminister Dullah Omar,
som han själv varit i kontakt med och litade på.
I mitten av november 1994 besökte Boris E och en krimi-
nalinspektör från Luleå Hans Ölvebro. Boris E hade dagen innan haft
kontakt med källa A, som var mycket rädd. Man kom överens om att
försöka påskynda källa A:s möjlighet att lämna Sydafrika för att i
Europa, möjligen i Sverige, kunna skriva ned sitt vittnesmål och begära
amnesti. Samma dag uppsöktes Pierre Schori, som informerades om
situationen och ombads försöka påskynda förfarandet. Samma dag
besöktes också ordföranden i Polisförbundet, Gunno Gunnmo. Därvid
diskuterades ett kontrakt mellan Boris E och Polisförbundet om att
utnyttja Boris E:s material vid ett seminarium under 1995. Som ett led i