wpu.nu

Sida:Ann-1999-09-13-JA25000-00 SOU 1999 88 Del 2 GRK Granskningskommissionens betänkande.pdf/193

Från wpu.nu

Version från den 8 mars 2021 kl. 05.05 av Botten Anna (diskussion | bidrag) (Auto Google Cloud Vision OCR (mopocr2.py))
(skillnad) ← Äldre version | Nuvarande version (skillnad) | Nyare version → (skillnad)
Den här sidan har inte korrekturlästs


Om mordet på Olof Palme hade källa A mer konkret berättat att det

planerats i Johannesburg och på flera ställen i Europa. Kodordet för

mordet var ”Hammer”. Svenska ”security agents” hade deltagit i opera-

tionen genom att kartlägga Olof Palmes rörelsemönster och vanor

veckorna före mordet. Den avdelning som dessa säkerhetsagenter

arbetat vid skulle ha haft en kvinna som chef. Den person som var

ansvarig för mordet på plats i Stockholm var Anthony W, tidigare

kapten i Rhodesias ”Selous Scouts”; ett elitförband som sysslade med

kommandoraider, sabotage och mord i Rhodesia med grannländer.

Anthony W sades bo på en gård nära Beira i Mocambique och syssla

med affärer. En annan person som skulle vara inblandad i mordet var

PaUL A, en sydafrikan med skandinaviskt släktskap. Motiven till mordet

skulle vara två. Det första rörde Sveriges stöd till kampen mot den

sydafrikanska regimen på 1980-talet. Sverige var det land som

ekonomiskt stödde motståndsrörelserna mest av alla och Olof Palme

var den dominerande statsmannen bakom stödet. Det andra skulle vara

ett rent privat motiv för Craig W, som sades ha haft en personlig kon-

flikt med Olof Palme och en hållhake på denne som gällde försvunna

biståndspengar.

I rapporten berättade Boris E också att han under sitt Syd-

afrikabesök varit i kontakt med Craig W. Denne hade berättat om sitt

liv och bl.a. om sin inblandning i gripandet av Steve Biko 1977. Craig

W hade förnekat all inblandning i mordet på Olof Palme.

Boris E påpekade att källa A, som var rädd för sitt liv, avsåg att

söka amnesti i Sydafrika genom att avlägga vittnesmål inför ”The Truth

and Reconsiliation Commission” (TRC), Sanningskommissionen, och

att han inte ville framträda om han inte fick garanti om amnesti. Källa

A var enligt Boris E beredd att låta sig höras av svensk polis utanför

Sydafrika om han fick en sådan garanti. Boris E varnade slutligen PU

för att ta kontakt med sydafrikanska myndigheter, eftersom den gamla

regimens män i stor utsträckning fanns kvar. Boris E rekommenderade

i stället PU att vända sig till Sydafrikas justitieminister Dullah Omar,

som han själv varit i kontakt med och litade på.

I mitten av november 1994 besökte Boris E och en krimi-

nalinspektör från Luleå Hans Ölvebro. Boris E hade dagen innan haft

kontakt med källa A, som var mycket rädd. Man kom överens om att

försöka påskynda källa A:s möjlighet att lämna Sydafrika för att i

Europa, möjligen i Sverige, kunna skriva ned sitt vittnesmål och begära

amnesti. Samma dag uppsöktes Pierre Schori, som informerades om

situationen och ombads försöka påskynda förfarandet. Samma dag

besöktes också ordföranden i Polisförbundet, Gunno Gunnmo. Därvid

diskuterades ett kontrakt mellan Boris E och Polisförbundet om att

utnyttja Boris E:s material vid ett seminarium under 1995. Som ett led i