wpu.nu

Skillnad mellan versioner av "Sida:Ann-1999-09-13-JA25000-00 SOU 1999 88 Del 2 GRK Granskningskommissionens betänkande.pdf/300"

Från wpu.nu

(Auto Google Cloud Vision OCR (mopocr2.py))
 
 
(3 mellanliggande versioner av samma användare visas inte)
Sidans statusSidans status
-
Ej korrekturläst
+
Korrekturläst
Sidinnehåll (som ska inkluderas):Sidinnehåll (som ska inkluderas):
Rad 3: Rad 3:
 
Bofors hade inte heller lyckats lösa exportkreditfrågan.
 
Bofors hade inte heller lyckats lösa exportkreditfrågan.
  
Den 15 januari 1986 reste Olof Palme till Indien och samman-
+
{{Tid|1986-01-15}}reste [[Olof Palme]] till Indien och sammanträffade med [[Rajiv Gandhi]].
  
träffade med Rajiv Gandhi.
+
{{Tid|1986-03-14}}stod det klart att Bofors skulle få ordern och kontrakt skrevs {{Tid|1986-03-24}}.
  
Den 14 mars 1986 stod det klart att Bofors skulle få ordern och
+
Bland annat [[Martin Ardbo]] deklarerade i samband härmed att affären inte varit möjlig utan [[Olof Palme]] och den svenska regeringens agerande i bland annat exportkreditfrågan.
  
kontrakt skrevs den 24 mars. Bl.a. Martin Ardbo deklarerade i samband
+
Av granskade dokument kunde utläsas att Bofors möjligheter att erhålla ordern var mycket goda i slutet av januari 1986.  
  
härmed att affären inte varit möjlig utan Olof Palme och den svenska
+
Förhandlingsläget hade således på en månad bytts från pessimistiskt till optimistiskt.
  
regeringens agerande i bl.a. exportkreditfrågan.
+
Det kunde inte uteslutas att orsaken till det gynnsammare förhandlingsläget vid denna tid var Olof Palmes personliga agerande.
  
Av granskade dokument kunde utläsas att Bofors möjligheter att
+
Olof Palmes agerande borde ha varit känt av det franska konkurrentföretaget och dess agenter.
  
erhålla ordern var mycket goda i slutet av januari 1986. Förhandlings-
+
I beaktande av de stora penningbelopp som ordern rörde (kontraktssumman uppgick till ca 8,4 miljarder kronor – vår anm.) kunde det inte uteslutas att motivet för mordet på [[Olof Palme]] haft sin grund i kampen om Indienordern.
  
läget hade således på en månad bytts från pessimistiskt till optimistiskt.
+
Erfarenheterna efter mordet på [[Indhira Gandhi]] hade visat att förhandlingarna den gången fördröjdes vilket i detta fall skulle ha kunnat gynna den franske konkurrenten.
  
Det kunde inte uteslutas att orsaken till det gynnsammare förhandlings-
+
I den pågående förundersökningen hade inget framkommit som visade att Bofors definitivt erhållit Indienordern {{Tid|1986-02-28}}men ett slutligt ställningstagande från Indiens sida var nära förestående.
  
läget vid denna tid var Olof Palmes personliga agerande. Olof Palmes
+
Det kan därför inte uteslutas att mordet på [[Olof Palme]] var en sista desperat åtgärd från konkurrenthåll i hopp om att turbulensen skulle fördröja beslutet och därmed ge konkurrenterna tillfälle att ”komma igen”.
  
agerande borde ha varit känt av det franska konkurrentföretaget och
+
[[Anders Carlberg]], VD vid Bofors (Nobel Industrier), fick med kort varsel företräde hos Olof Palme {{Tid|1986-02-20}}.
  
dess agenter. I beaktande av de stora penningbelopp som ordern rörde
+
Två dagar senare ”öppnade” den svenska regeringen Pakistan som mottagare av RBS 70.
  
(kontraktssumman uppgick till ca 8,4 miljarder kronor – vår anm.)
+
Vad diskuterade Carlberg med [[Olof Palme]]?
  
kunde det inte uteslutas att motivet för mordet på Olof Palme haft sin
+
Öppnades Pakistan på grund av att det redan då var känt att Bofors skulle få ordern och att det då skulle vara inkonsekvent att tillåta försäljning till Indien men inte till Pakistan?
  
grund i kampen om Indienordern. Erfarenheterna efter mordet på
+
Förutom det som nu refererats innehåller promemorian två allmänt hållna tips som hade kommit in till Boforsutredningen under 1987, där det påstås att ett vapenhandlarmöte hållits i Frankrike i månadsskiftet januari/februari 1986.
  
Indhira Gandhi hade visat att förhandlingarna den gången fördröjdes
+
I det ena tipset finns uppgiften att en finsk vapenhandlare skulle ha deltagit. Det är såvitt framgår av dokumentationen inte klarlagt om tipsen har samband med tipsen som berörts ovan under Karl L.
  
vilket i detta fall skulle ha kunnat gynna den franske konkurrenten.
+
Den andra handlingen från Boforsutredningen som är registrerad under detta uppslag är en minnesanteckning från ett samtal med [[Martin Ardbo]] i november 1987 i samband med husrannsakan i dennes bostad.
 
 
I den pågående förundersökningen hade inget framkommit som
 
 
 
visade att Bofors definitivt erhållit Indienordern den 28 februari men ett
 
 
 
slutligt ställningstagande från Indiens sida var nära förestående. Det
 
 
 
kan därför inte uteslutas att mordet på Olof Palme var en sista desperat
 
 
 
åtgärd från konkurrenthåll i hopp om att turbulensen skulle fördröja
 
 
 
beslutet och därmed ge konkurrenterna tillfälle att ”komma igen”.
 
 
 
Anders Carlberg, VD vid Bofors (Nobel Industrier), fick med kort
 
 
 
varsel företräde hos Olof Palme den 20 februari 1986. Två dagar senare
 
 
 
”öppnade” den svenska regeringen Pakistan som mottagare av RBS 70.
 
 
 
Vad diskuterade Carlberg med Olof Palme? Öppnades Pakistan på
 
 
 
grund av att det redan då var känt att Bofors skulle få ordern och att det
 
 
 
då skulle vara inkonsekvent att tillåta försäljning till Indien men inte till
 
 
 
Pakistan?
 
 
 
Förutom det som nu refererats innehåller promemorian två allmänt
 
 
 
hållna tips som hade kommit in till Boforsutredningen under 1987, där
 
 
 
det påstås att ett vapenhandlarmöte hållits i Frankrike i månadsskiftet
 
 
 
januari/februari 1986. I det ena tipset finns uppgiften att en finsk
 
 
 
vapenhandlare skulle ha deltagit. Det är såvitt framgår av dokumenta-
 
 
 
tionen inte klarlagt om tipsen har samband med tipsen som berörts
 
 
 
ovan under Karl L.
 
 
 
Den andra handlingen från Boforsutredningen som är registrerad
 
 
 
under detta uppslag är en minnesanteckning från ett samtal med Martin
 
 
 
Ardbo i november 1987 i samband med husrannsakan i dennes bostad.
 

Nuvarande version från 9 juni 2022 kl. 12.18

Den här sidan har korrekturlästs


eftersom Bofors pris var betydligt högre än den franske tillverkarens.

Bofors hade inte heller lyckats lösa exportkreditfrågan.

1986-01-15 reste Olof Palme till Indien och sammanträffade med Rajiv Gandhi.

1986-03-14 stod det klart att Bofors skulle få ordern och kontrakt skrevs 1986-03-24 .

Bland annat Martin Ardbo deklarerade i samband härmed att affären inte varit möjlig utan Olof Palme och den svenska regeringens agerande i bland annat exportkreditfrågan.

Av granskade dokument kunde utläsas att Bofors möjligheter att erhålla ordern var mycket goda i slutet av januari 1986.

Förhandlingsläget hade således på en månad bytts från pessimistiskt till optimistiskt.

Det kunde inte uteslutas att orsaken till det gynnsammare förhandlingsläget vid denna tid var Olof Palmes personliga agerande.

Olof Palmes agerande borde ha varit känt av det franska konkurrentföretaget och dess agenter.

I beaktande av de stora penningbelopp som ordern rörde (kontraktssumman uppgick till ca 8,4 miljarder kronor – vår anm.) kunde det inte uteslutas att motivet för mordet på Olof Palme haft sin grund i kampen om Indienordern.

Erfarenheterna efter mordet på Indhira Gandhi hade visat att förhandlingarna den gången fördröjdes vilket i detta fall skulle ha kunnat gynna den franske konkurrenten.

I den pågående förundersökningen hade inget framkommit som visade att Bofors definitivt erhållit Indienordern 1986-02-28 men ett slutligt ställningstagande från Indiens sida var nära förestående.

Det kan därför inte uteslutas att mordet på Olof Palme var en sista desperat åtgärd från konkurrenthåll i hopp om att turbulensen skulle fördröja beslutet och därmed ge konkurrenterna tillfälle att ”komma igen”.

Anders Carlberg, VD vid Bofors (Nobel Industrier), fick med kort varsel företräde hos Olof Palme 1986-02-20 .

Två dagar senare ”öppnade” den svenska regeringen Pakistan som mottagare av RBS 70.

Vad diskuterade Carlberg med Olof Palme?

Öppnades Pakistan på grund av att det redan då var känt att Bofors skulle få ordern och att det då skulle vara inkonsekvent att tillåta försäljning till Indien men inte till Pakistan?

Förutom det som nu refererats innehåller promemorian två allmänt hållna tips som hade kommit in till Boforsutredningen under 1987, där det påstås att ett vapenhandlarmöte hållits i Frankrike i månadsskiftet januari/februari 1986.

I det ena tipset finns uppgiften att en finsk vapenhandlare skulle ha deltagit. Det är såvitt framgår av dokumentationen inte klarlagt om tipsen har samband med tipsen som berörts ovan under Karl L.

Den andra handlingen från Boforsutredningen som är registrerad under detta uppslag är en minnesanteckning från ett samtal med Martin Ardbo i november 1987 i samband med husrannsakan i dennes bostad.