hade skuggats, överfallits och slagits medvetslös. Hoten hade även rik-
tat sig mot källans barn. Personerna som hotat källan hade lämnat vissa
uppgifter som säkert kunde sammankopplas med mordet på Olof Palme
och olovliga vapenexportaffärer med Iran som godkänts och hemlig-
stämplats av den socialdemokratiska regeringen.
Ett par timmar efter detta telefonsamtal besökte PU Henrik W.
Denne berättade att han studerat Bofors och dess vapenaffärer. Uppgif-
terna ovan hade han fått av en åkare, vilken arbetat som chaufför åt
Bofors. Åkaren hade berättat att han utfört ett flertal transporter för
Bofors till Iran, huvudsakligen under 1973. Lasten, som bestod av
krigsmateriel, hade betecknats specialstål. Svenska regeringen kände
till detta. I november 1985 hade regeringen på något sätt blivit varse att
det hela läckt ut. Härefter hade en rad konstigheter inträffat. Den 3-7
februari 1986 hade en man med tysk brytning ringt upp åkaren och sagt
”du skall inte fortsätta med detta”. En vecka senare hade samma sak
inträffat och på natten hade bilar kört in på åkarens gårdsplan. Den 9
mars hade åkaren på nytt fått ett underligt telefonsamtal. I samband
med ett sjukhusbesök hade han hotats av ”Iranliknande typer”. Ungefär
vid samma tid hade han fått ytterligare fyra underliga nattliga samtal
samtidigt som bilar vände på hans gårdsplan. I maj hade åkaren troligen
överfallits i ett uthus och svimmat. Någon vecka senare hade någon per
telefon hotat mörda åkaren. Henrik W menade att det skulle kunna röra
sig om samma personer som hämnats på Olof Palme genom att mörda
honom som nu skrämde åkaren.
En dryg vecka senare kontaktade Henrik W PU på nytt. Han uppgav
att en iranier på iranska ambassaden haft kännedom om olaglig
vapenhandel med Iran. Även Olof Palme hade haft kännedom om dessa
affärer. Henrik W hade nu lyckats spåra en person som utsatt hans källa
för telefonhot. Denne person var anställd på iranska ambassaden.
Några dagar senare, i slutet av maj 1986, förhörde PU åkaren. Han
bekräftade helt Henrik W:s uppgifter och uppgav sig ha kvar doku-
mentation som styrkte att han med regeringens tillstånd kört vapen-
transporter till Iran. Vid ett telefonsamtal den 9 mars hade en person
sagt ”sista varningen fortsätter du att rota i affären så vet du att en har
försvunnit och fler kommer att försvinna”. Åkaren tolkade uttalandet
som syftande på Olof Palme.
Ärendet tilldelades säkerhetspolisen. I mitten av juni 1986 fattades
följande beslut. ”Föranleder ej vidare åtgärd. Kopia av uppgifterna
skall för kännedom tillställas (namnet på ett polisdistrikt), där anmälan
om olaga hot ingivits, och förre länsåklagaren Stig Age, som hand-
lägger Boforsutredningen.” Beslutet är undertecknat av Per-Göran
Näss.