wpu.nu

Sida:Ann-1999-09-13-JA25000-00 SOU 1999 88 Del 2 GRK Granskningskommissionens betänkande.pdf/307

Från wpu.nu

Version från den 8 mars 2021 kl. 05.06 av Botten Anna (diskussion | bidrag) (Auto Google Cloud Vision OCR (mopocr2.py))
(skillnad) ← Äldre version | Nuvarande version (skillnad) | Nyare version → (skillnad)
Den här sidan har inte korrekturlästs


hade skuggats, överfallits och slagits medvetslös. Hoten hade även rik-

tat sig mot källans barn. Personerna som hotat källan hade lämnat vissa

uppgifter som säkert kunde sammankopplas med mordet på Olof Palme

och olovliga vapenexportaffärer med Iran som godkänts och hemlig-

stämplats av den socialdemokratiska regeringen.

Ett par timmar efter detta telefonsamtal besökte PU Henrik W.

Denne berättade att han studerat Bofors och dess vapenaffärer. Uppgif-

terna ovan hade han fått av en åkare, vilken arbetat som chaufför åt

Bofors. Åkaren hade berättat att han utfört ett flertal transporter för

Bofors till Iran, huvudsakligen under 1973. Lasten, som bestod av

krigsmateriel, hade betecknats specialstål. Svenska regeringen kände

till detta. I november 1985 hade regeringen på något sätt blivit varse att

det hela läckt ut. Härefter hade en rad konstigheter inträffat. Den 3-7

februari 1986 hade en man med tysk brytning ringt upp åkaren och sagt

”du skall inte fortsätta med detta”. En vecka senare hade samma sak

inträffat och på natten hade bilar kört in på åkarens gårdsplan. Den 9

mars hade åkaren på nytt fått ett underligt telefonsamtal. I samband

med ett sjukhusbesök hade han hotats av ”Iranliknande typer”. Ungefär

vid samma tid hade han fått ytterligare fyra underliga nattliga samtal

samtidigt som bilar vände på hans gårdsplan. I maj hade åkaren troligen

överfallits i ett uthus och svimmat. Någon vecka senare hade någon per

telefon hotat mörda åkaren. Henrik W menade att det skulle kunna röra

sig om samma personer som hämnats på Olof Palme genom att mörda

honom som nu skrämde åkaren.

En dryg vecka senare kontaktade Henrik W PU på nytt. Han uppgav

att en iranier på iranska ambassaden haft kännedom om olaglig

vapenhandel med Iran. Även Olof Palme hade haft kännedom om dessa

affärer. Henrik W hade nu lyckats spåra en person som utsatt hans källa

för telefonhot. Denne person var anställd på iranska ambassaden.

Några dagar senare, i slutet av maj 1986, förhörde PU åkaren. Han

bekräftade helt Henrik W:s uppgifter och uppgav sig ha kvar doku-

mentation som styrkte att han med regeringens tillstånd kört vapen-

transporter till Iran. Vid ett telefonsamtal den 9 mars hade en person

sagt ”sista varningen fortsätter du att rota i affären så vet du att en har

försvunnit och fler kommer att försvinna”. Åkaren tolkade uttalandet

som syftande på Olof Palme.

Ärendet tilldelades säkerhetspolisen. I mitten av juni 1986 fattades

följande beslut. ”Föranleder ej vidare åtgärd. Kopia av uppgifterna

skall för kännedom tillställas (namnet på ett polisdistrikt), där anmälan

om olaga hot ingivits, och förre länsåklagaren Stig Age, som hand-

lägger Boforsutredningen.” Beslutet är undertecknat av Per-Göran

Näss.