wpu.nu

Skillnad mellan versioner av "Sida:Ann-1999-09-13-JA25000-00 SOU 1999 88 Del 2 GRK Granskningskommissionens betänkande.pdf/342"

Från wpu.nu

(Auto Google Cloud Vision OCR (mopocr2.py))
 
 
Sidans statusSidans status
-
Ej korrekturläst
+
Ej korrekturläst
Sidinnehåll (som ska inkluderas):Sidinnehåll (som ska inkluderas):
Rad 1: Rad 1:
kapare och fritagna fångar. Kaparna dömdes till vardera 12 års
+
kapare och fritagna fångar. Kaparna dömdes till vardera 12 års fängelse.
  
fängelse.
+
I den svenska utredningen hördes ett stort antal personer.
  
I den svenska utredningen hördes ett stort antal personer. Det visade
+
Det visade sig att en av kaparna, Tomislav R, väl kände såväl konsulatockupanterna som gärningsmännen vid Rolovicmordet och att man relativt snart efter mordet på Rolovic hade börjat planera en fritagning av de dömda.
  
sig att en av kaparna, Tomislav R, väl kände såväl konsulatockupan-
+
Under utredningen kartlades också vilka andra kroater som umgicks i kretsarna kring kaparna och de fritagna fångarna.
  
terna som gärningsmännen vid Rolovicmordet och att man relativt snart
+
Baresic efter fritagningen.<br>
  
efter mordet på Rolovic hade börjat planera en fritagning av de dömda.
+
Efter gripandet i Spanien satt Baresic fängslad i nästan två års tid innan han förvisades av spanska myndigheter till Paraguay.
  
Under utredningen kartlades också vilka andra kroater som umgicks i
+
Där utbildade han sig till militär och han blev senare, i juli 1977, livvakt åt Paraguays ambassadör i Washington.
  
kretsarna kring kaparna och de fritagna fångarna.
+
Under vistelsen i USA använde sig Baresic av en falsk identitet, vilket 1979 avslöjades av amerikanska myndigheter.  
  
Baresic efter fritagningen. Efter gripandet i Spanien satt Baresic
+
Baresic greps och i maj 1980 utlämnades han till Sverige. Han kom därefter att, fram till sin utvisning till Paraguay i december 1987, vistas på en rad svenska fängelser.
  
fängslad i nästan två års tid innan han förvisades av spanska myndig-
+
Den 10 oktober 1985 beslöt regeringen efter flera tidigare avslag att bifalla en nådeansökan från Baresic och han fick sitt livtidsstraff omvandlat till 18 års fängelse.
  
heter till Paraguay. Där utbildade han sig till militär och han blev
+
Enligt uppgift avled Baresic sommaren 1991 då han deltog i strider i Kroatien.
 
 
senare, i juli 1977, livvakt åt Paraguays ambassadör i Washington.
 
 
 
Under vistelsen i USA använde sig Baresic av en falsk identitet, vilket
 
 
 
1979 avslöjades av amerikanska myndigheter. Baresic greps och i maj
 
 
 
1980 utlämnades han till Sverige. Han kom därefter att, fram till sin
 
 
 
utvisning till Paraguay i december 1987, vistas på en rad svenska
 
 
 
fängelser.
 
 
 
Den 10 oktober 1985 beslöt regeringen efter flera tidigare avslag att
 
 
 
bifalla en nådeansökan från Baresic och han fick sitt livtidsstraff
 
 
 
omvandlat till 18 års fängelse.
 
 
 
Enligt uppgift avled Baresic sommaren 1991 då han deltog i strider i
 
 
 
Kroatien.
 
  
 
Utredningen under 1986
 
Utredningen under 1986
  
Liksom beträffande andra likartade motivbilder kom det under den
+
Liksom beträffande andra likartade motivbilder kom det under den första tiden efter mordet in flera tips om att Baresic och HDP eller annan politiskt närliggande exilkroatisk sammanslutning kunde ligga bakom mordet på Olof Palme.
 
 
första tiden efter mordet in flera tips om att Baresic och HDP eller
 
 
 
annan politiskt närliggande exilkroatisk sammanslutning kunde ligga
 
 
 
bakom mordet på Olof Palme.
 
 
 
Så tidigt som den 3 mars 1986 upprättades inom utredningen en
 
 
 
promemoria benämnd ”Delredovisning angående spaning mot jugo-
 
 
 
slaviska medborgare”. I denna angavs att det inledningsvis inte fanns
 
 
 
något som tydde på att mordet på Olof Palme förövats av någon
 
 
 
jugoslav. Beträffande Ustaša-rörelsen konstaterades att ”Den separatis-
 
 
 
tiska rörelsen USTASJA för en tynande tillvaro” men att polisens
 
 
 
informatörer inte hade någon insyn i Ustaša och att ingen därför med
 
 
 
säkerhet kände till vilka som tillhörde organisationen. Vidare uppgavs
 
 
 
att informatörerna allmänt menade att Baresic blivit väl behandlad av
 
  
svenska regeringen och att han själv eller hans sympatisörer inte kunde
+
Så tidigt som den 3 mars 1986 upprättades inom utredningen en promemoria benämnd ”Delredovisning angående spaning mot jugoslaviska medborgare”. I denna angavs att det inledningsvis inte fanns något som tydde på att mordet på Olof Palme förövats av någon jugoslav.
  
tänkas ha en så oresonlig inställning till den svenska regeringen att de
+
Beträffande Ustaša-rörelsen konstaterades att ”Den separatistiska rörelsen USTASJA för en tynande tillvaro” men att polisens informatörer inte hade någon insyn i Ustaša och att ingen därför med säkerhet kände till vilka som tillhörde organisationen.
  
skulle kunna mörda Olof Palme.
+
Vidare uppgavs att informatörerna allmänt menade att Baresic blivit väl behandlad av svenska regeringen och att han själv eller hans sympatisörer inte kunde tänkas ha en så oresonlig inställning till den svenska regeringen att de skulle kunna mörda Olof Palme.

Nuvarande version från 30 mars 2024 kl. 19.21

Den här sidan har inte korrekturlästs


kapare och fritagna fångar. Kaparna dömdes till vardera 12 års fängelse.

I den svenska utredningen hördes ett stort antal personer.

Det visade sig att en av kaparna, Tomislav R, väl kände såväl konsulatockupanterna som gärningsmännen vid Rolovicmordet och att man relativt snart efter mordet på Rolovic hade börjat planera en fritagning av de dömda.

Under utredningen kartlades också vilka andra kroater som umgicks i kretsarna kring kaparna och de fritagna fångarna.

Baresic efter fritagningen.

Efter gripandet i Spanien satt Baresic fängslad i nästan två års tid innan han förvisades av spanska myndigheter till Paraguay.

Där utbildade han sig till militär och han blev senare, i juli 1977, livvakt åt Paraguays ambassadör i Washington.

Under vistelsen i USA använde sig Baresic av en falsk identitet, vilket 1979 avslöjades av amerikanska myndigheter.

Baresic greps och i maj 1980 utlämnades han till Sverige. Han kom därefter att, fram till sin utvisning till Paraguay i december 1987, vistas på en rad svenska fängelser.

Den 10 oktober 1985 beslöt regeringen efter flera tidigare avslag att bifalla en nådeansökan från Baresic och han fick sitt livtidsstraff omvandlat till 18 års fängelse.

Enligt uppgift avled Baresic sommaren 1991 då han deltog i strider i Kroatien.

Utredningen under 1986

Liksom beträffande andra likartade motivbilder kom det under den första tiden efter mordet in flera tips om att Baresic och HDP eller annan politiskt närliggande exilkroatisk sammanslutning kunde ligga bakom mordet på Olof Palme.

Så tidigt som den 3 mars 1986 upprättades inom utredningen en promemoria benämnd ”Delredovisning angående spaning mot jugoslaviska medborgare”. I denna angavs att det inledningsvis inte fanns något som tydde på att mordet på Olof Palme förövats av någon jugoslav.

Beträffande Ustaša-rörelsen konstaterades att ”Den separatistiska rörelsen USTASJA för en tynande tillvaro” men att polisens informatörer inte hade någon insyn i Ustaša och att ingen därför med säkerhet kände till vilka som tillhörde organisationen.

Vidare uppgavs att informatörerna allmänt menade att Baresic blivit väl behandlad av svenska regeringen och att han själv eller hans sympatisörer inte kunde tänkas ha en så oresonlig inställning till den svenska regeringen att de skulle kunna mörda Olof Palme.