wpu.nu

Sida:Ann-1999-09-13-JA25000-00 SOU 1999 88 Del 2 GRK Granskningskommissionens betänkande.pdf/343

Från wpu.nu

Den här sidan har inte korrekturlästs


Vid den kartläggning som genomfördes rörande Olof Palmes personliga förhållanden nämnde dock flera personer i den närmaste kretsen kring Olof Palme på fråga om eventuell hotbild Baresic och Ustaša-rörelsen.

Den 1 april 1986 hölls ett första förhör med Baresic på kriminalvårdsanstalten i Täby, där denne hade vistats sedan oktober 1985.

Före förhöret intygade personalen vid anstalten att Baresic inte haft permission utan befunnit sig på anstalten såväl den 28 februari som den 1 mars 1986.

Baresic uppgav under förhöret bl.a. följande. Han hade blivit arg och besviken bl.a. på Olof Palme efter det att regeringen under hösten 1985 beslutat omvandla livstidsstraffet till 18 års fängelse.

Detta var anledningen till att han under en TV-intervju sagt att ”Palme slickar arslet på den jugoslaviska regeringen”.

Baresic hade fortfarande samma inställning men yttrandet hade fällts i vredesmod och han hade därefter inte uttalat något hot vare sig mot Olof Palme eller mot övriga regeringsmedlemmar.

Beträffande Ustaša-rörelsen hade denna upphört som organisation redan i mitten av 1950-talet.

I april/maj 1986 fick kriminalinspektörerna Bengt Ö och Gunnar J i uppdrag att handha utredningen rörande Baresic.

Efter att ha läst in bakgrundsmaterial, befintligt utredningsmaterial m.m. började de hålla

förhör med personer som kunde tänkas ha upplysningar att lämna i

denna del.

Bengt Ö och Gunnar J kontaktade i början av maj 1986 Justitie-

departementet för att försöka utreda hur det resonerats kring en

eventuell utvisning av Baresic och kring en förestående lagändring som

kom att i viss del särskilt rikta sig mot Baresic. Förhör hölls i denna del

bland andra med rättschefen Johan Munck och departementsrådet Jan

Vilgeus. Det framkom därvid att man inom Justitiedepartementet den 2

januari 1986 föredragit ett förslag för justitieministern som innebar att

Baresic skulle kunna utvisas med stöd av terroristbestämmelserna i

utlänningslagen. Vid ett sammanträde den 21 januari 1986, där bland

andra chefen för säkerhetspolisen, Sven-Åke Hjälmroth, deltog till-

frågades denne om Baresic kunde anses tillhöra en sådan organisation

som terroristbestämmelserna i utlänningslagen avsåg. Hjälmroth svara-

de nekande på detta och därför avskrevs detta alternativ. Munck

utarbetade därefter ett förslag till skärpning av bestämmelserna i kun-

görelsen med vissa föreskrifter rörande tillämpningen av lagen om

kriminalvård i anstalt. Bestämmelserna i förslaget innebar bl.a. att den

som dömts för terroristbrott som avsågs i vissa internationella konven-

tioner inte annat än om det fanns särskilda skäl skulle vara placerad på

lokalanstalt eller beviljas korttidspermission. Förslaget föredrogs för

justitieministern i mitten av februari 1986. Det skulle därefter ha

föredragits för regeringen den 20 februari, men föredragningen kom att