wpu.nu

Sida:Ann-1999-09-13-JA25000-00 SOU 1999 88 Del 2 GRK Granskningskommissionens betänkande.pdf/342

Från wpu.nu

Version från den 8 mars 2021 kl. 05.06 av Botten Anna (diskussion | bidrag) (Auto Google Cloud Vision OCR (mopocr2.py))
(skillnad) ← Äldre version | Nuvarande version (skillnad) | Nyare version → (skillnad)
Den här sidan har inte korrekturlästs


kapare och fritagna fångar. Kaparna dömdes till vardera 12 års

fängelse.

I den svenska utredningen hördes ett stort antal personer. Det visade

sig att en av kaparna, Tomislav R, väl kände såväl konsulatockupan-

terna som gärningsmännen vid Rolovicmordet och att man relativt snart

efter mordet på Rolovic hade börjat planera en fritagning av de dömda.

Under utredningen kartlades också vilka andra kroater som umgicks i

kretsarna kring kaparna och de fritagna fångarna.

Baresic efter fritagningen. Efter gripandet i Spanien satt Baresic

fängslad i nästan två års tid innan han förvisades av spanska myndig-

heter till Paraguay. Där utbildade han sig till militär och han blev

senare, i juli 1977, livvakt åt Paraguays ambassadör i Washington.

Under vistelsen i USA använde sig Baresic av en falsk identitet, vilket

1979 avslöjades av amerikanska myndigheter. Baresic greps och i maj

1980 utlämnades han till Sverige. Han kom därefter att, fram till sin

utvisning till Paraguay i december 1987, vistas på en rad svenska

fängelser.

Den 10 oktober 1985 beslöt regeringen efter flera tidigare avslag att

bifalla en nådeansökan från Baresic och han fick sitt livtidsstraff

omvandlat till 18 års fängelse.

Enligt uppgift avled Baresic sommaren 1991 då han deltog i strider i

Kroatien.

Utredningen under 1986

Liksom beträffande andra likartade motivbilder kom det under den

första tiden efter mordet in flera tips om att Baresic och HDP eller

annan politiskt närliggande exilkroatisk sammanslutning kunde ligga

bakom mordet på Olof Palme.

Så tidigt som den 3 mars 1986 upprättades inom utredningen en

promemoria benämnd ”Delredovisning angående spaning mot jugo-

slaviska medborgare”. I denna angavs att det inledningsvis inte fanns

något som tydde på att mordet på Olof Palme förövats av någon

jugoslav. Beträffande Ustaša-rörelsen konstaterades att ”Den separatis-

tiska rörelsen USTASJA för en tynande tillvaro” men att polisens

informatörer inte hade någon insyn i Ustaša och att ingen därför med

säkerhet kände till vilka som tillhörde organisationen. Vidare uppgavs

att informatörerna allmänt menade att Baresic blivit väl behandlad av

svenska regeringen och att han själv eller hans sympatisörer inte kunde

tänkas ha en så oresonlig inställning till den svenska regeringen att de

skulle kunna mörda Olof Palme.