Skillnad mellan versioner av "Sida:Ann-1999-09-13-JA25000-00 SOU 1999 88 Del 2 GRK Granskningskommissionens betänkande.pdf/385"
Från wpu.nu
(Auto Google Cloud Vision OCR (mopocr2.py)) |
|||
Sidans status | Sidans status | ||
- | + | Ej korrekturläst | |
Sidinnehåll (som ska inkluderas): | Sidinnehåll (som ska inkluderas): | ||
Rad 1: | Rad 1: | ||
− | Konstitutionsutskottet ansåg att brevet borde ha diarieförts från början | + | Konstitutionsutskottet ansåg att brevet borde ha diarieförts från början och uttalade vidare: (33) |
− | + | Utskottet konstaterade därefter att justitieministern inte haft laglig rätt att ge ett sådant uppdrag som det Ebbe Carlsson fått och att om brevet skulle ha använts som det var tänkt och främmande underrättelsetjänst hade lämnat ut uppgifter, så hade det skett till en person som saknade behörighet att enligt svensk rättsordning företräda svenska staten: (34) | |
− | |||
− | Utskottet konstaterade därefter att justitieministern inte haft laglig rätt | ||
− | |||
− | att ge ett sådant uppdrag som det Ebbe Carlsson fått och att om brevet | ||
− | |||
− | skulle ha använts som det var tänkt och främmande underrättelsetjänst | ||
− | |||
− | hade lämnat ut uppgifter, så hade det skett till en person som saknade | ||
− | |||
− | behörighet att enligt svensk rättsordning företräda svenska staten:34 | ||
33 1988/89:KU 30 s. 54 f. | 33 1988/89:KU 30 s. 54 f. |
Versionen från 19 september 2021 kl. 13.35
Konstitutionsutskottet ansåg att brevet borde ha diarieförts från början och uttalade vidare: (33)
Utskottet konstaterade därefter att justitieministern inte haft laglig rätt att ge ett sådant uppdrag som det Ebbe Carlsson fått och att om brevet skulle ha använts som det var tänkt och främmande underrättelsetjänst hade lämnat ut uppgifter, så hade det skett till en person som saknade behörighet att enligt svensk rättsordning företräda svenska staten: (34)
33 1988/89:KU 30 s. 54 f.
34 1988/89:KU 30 s. 55.
35 I en socialdemokratisk reservation formulerades kritiken något annorlunda.
Reservanterna ansåg att bedömningen inte enbart kunde grundas på den skrift-
liga formuleringen av handlingen utan att man också måste ta hänsyn till
”statsrådets egen uppfattning om innebörden av och avsikten med den ifråga-
varande handlingen”. Statsrådets uppfattning var att det inte varit fråga om
annat än ett rekommendationsbrev. Reservanterna uttalade sammanfattnings-
He will also be able and authorized to answer any of your questions in this
case.
I am gratefUL for all help you can give to Mr Carlsson.
Anna-Greta Leijon
Minister of Justice
I vitboken (regeringens den 1 juli 1988 i anledning av ”Ebbe Carlsson-
affären” publicerade redogörelse för vissa händelser, vår anmärkning)
framhålls att brevet med hänsyn till omständigheterna vid dess tillkomst
inte bör betraktas som annat än ett rekommendationsbrev. I brevet sägs
emellertid att Ebbe Carlsson på justitieministerns uppdrag (”on my
authority”) har kontaktat den tilltänkta mottagaren av brevet. Anna-Greta
Leijon har förnekat att syftet var att ge något uppdrag. Ebbe Carlsson har å
sin sida förklarat att han inte uppfattat att han erhållit något uppdrag.
Brevets formulering är emellertid sådan att den tilltänkta mottagaren – och
varje annan i god tro varande läsare av brevet – måste få uppfattningen att
justitieministern gett Ebbe Carlsson ett uppdrag. Oavsett justitieministerns
avsikt med brevet måste brevet därför enligt utskottets uppfattning anses
innefatta ett uppdrag till Ebbe Carlsson.
Sammanfattningsvis konstaterar utskottet att det uppdrag som Anna-Greta
Leijon har gett Ebbe Carlsson saknar laglig grund. Det strider mot rätte-
gångsbalkens regler om ledning av förundersökning i brottmål. Genom att
besluta i ett ärende som det enligt lag tillkommer en myndighet att bestäm-
ma om har hon också handlat i strid med 11 kap. 7 § regeringsformen.
För utfärdandet av detta brev och för underlåtenheten att diarieföra det
förtjänar f. d. justitieminister Anna-Greta Leijon allvarlig kritik.35