wpu.nu

Skillnad mellan versioner av "Sida:Ann-1999-09-13-JA25000-00 SOU 1999 88 Del 2 GRK Granskningskommissionens betänkande.pdf/385"

Från wpu.nu

(Auto Google Cloud Vision OCR (mopocr2.py))
 
 
(6 mellanliggande versioner av samma användare visas inte)
Sidans statusSidans status
-
Ej korrekturläst
+
Ej korrekturläst
Sidinnehåll (som ska inkluderas):Sidinnehåll (som ska inkluderas):
Rad 1: Rad 1:
Konstitutionsutskottet ansåg att brevet borde ha diarieförts från början
+
: He will also be able and authorized to answer any of your questions in this case.
  
och uttalade vidare:33
+
: I am gratefUL for all help you can give to Mr Carlsson.
  
Utskottet konstaterade därefter att justitieministern inte haft laglig rätt
+
: [[Anna-Greta Leijon]]<br>
 +
:Minister of Justice
  
att ge ett sådant uppdrag som det Ebbe Carlsson fått och att om brevet
 
  
skulle ha använts som det var tänkt och främmande underrättelsetjänst
+
Konstitutionsutskottet ansåg att brevet borde ha diarieförts från början och uttalade vidare: <sup>(33)</sup>
  
hade lämnat ut uppgifter, så hade det skett till en person som saknade
+
: I vitboken (regeringens {{Tid|1988-07-01}}
 +
:i anledning av ”Ebbe Carlsson-affären” publicerade redogörelse för vissa händelser, vår anmärkning) framhålls att brevet med hänsyn till omständigheterna vid dess tillkomst inte bör betraktas som annat än ett rekommendationsbrev.
 +
 +
:I brevet sägs emellertid att Ebbe Carlsson på justitieministerns uppdrag (”on my authority”) har kontaktat den tilltänkta mottagaren av brevet.
 +
 +
:Anna-Greta Leijon har förnekat att syftet var att ge något uppdrag. Ebbe Carlsson har å sin sida förklarat att han inte uppfattat att han erhållit något uppdrag.
  
behörighet att enligt svensk rättsordning företräda svenska staten:34
+
: Brevets formulering är emellertid sådan att den tilltänkta mottagaren – och varje annan i god tro varande läsare av brevet – måste få uppfattningen att justitieministern gett Ebbe Carlsson ett uppdrag.
  
33 1988/89:KU 30 s. 54 f.
+
:Oavsett justitieministerns avsikt med brevet måste brevet därför enligt utskottets uppfattning anses innefatta ett uppdrag till Ebbe Carlsson.
  
34 1988/89:KU 30 s. 55.
 
  
35 I en socialdemokratisk reservation formulerades kritiken något annorlunda.
+
Utskottet konstaterade därefter att justitieministern inte haft laglig rätt att ge ett sådant uppdrag som det Ebbe Carlsson fått och att om brevet skulle ha använts som det var tänkt och främmande underrättelsetjänst hade lämnat ut uppgifter, så hade det skett till en person som saknade behörighet att enligt svensk rättsordning företräda svenska staten: (34)
  
Reservanterna ansåg att bedömningen inte enbart kunde grundas på den skrift-
+
:Sammanfattningsvis konstaterar utskottet att det uppdrag som Anna-Greta Leijon har gett Ebbe Carlsson saknar laglig grund. Det strider mot rättegångsbalkens regler om ledning av förundersökning i brottmål. Genom att besluta i ett ärende som det enligt lag tillkommer en myndighet att bestämma om har hon också handlat i strid med 11 kap. 7 § regeringsformen.
  
liga formuleringen av handlingen utan att man också måste ta hänsyn till
+
:För utfärdandet av detta brev och för underlåtenheten att diarieföra det förtjänar f. d. justitieminister Anna-Greta Leijon allvarlig kritik.<sup>(35)</sup>
  
”statsrådets egen uppfattning om innebörden av och avsikten med den ifråga-
 
  
varande handlingen”. Statsrådets uppfattning var att det inte varit fråga om
 
  
annat än ett rekommendationsbrev. Reservanterna uttalade sammanfattnings-
 
  
He will also be able and authorized to answer any of your questions in this
+
== ==
 +
(33) 1988/89:KU 30 s. 54 f.
  
case.
+
(34) 1988/89:KU 30 s. 55.
  
I am gratefUL for all help you can give to Mr Carlsson.
+
(35) I en socialdemokratisk reservation formulerades kritiken något annorlunda.
  
Anna-Greta Leijon
+
Reservanterna ansåg att bedömningen inte enbart kunde grundas på den skriftliga formuleringen av handlingen utan att man också måste ta hänsyn till ”statsrådets egen uppfattning om innebörden av och avsikten med den ifrågavarande handlingen”. Statsrådets uppfattning var att det inte varit fråga om annat än ett rekommendationsbrev. Reservanterna uttalade sammanfattnings-
 
 
Minister of Justice
 
 
 
I vitboken (regeringens den 1 juli 1988 i anledning av ”Ebbe Carlsson-
 
 
 
affären” publicerade redogörelse för vissa händelser, vår anmärkning)
 
 
 
framhålls att brevet med hänsyn till omständigheterna vid dess tillkomst
 
 
 
inte bör betraktas som annat än ett rekommendationsbrev. I brevet sägs
 
 
 
emellertid att Ebbe Carlsson justitieministerns uppdrag (”on my
 
 
 
authority”) har kontaktat den tilltänkta mottagaren av brevet. Anna-Greta
 
 
 
Leijon har förnekat att syftet var att ge något uppdrag. Ebbe Carlsson har å
 
 
 
sin sida förklarat att han inte uppfattat att han erhållit något uppdrag.
 
 
 
Brevets formulering är emellertid sådan att den tilltänkta mottagaren – och
 
 
 
varje annan i god tro varande läsare av brevet – måste få uppfattningen att
 
 
 
justitieministern gett Ebbe Carlsson ett uppdrag. Oavsett justitieministerns
 
 
 
avsikt med brevet måste brevet därför enligt utskottets uppfattning anses
 
 
 
innefatta ett uppdrag till Ebbe Carlsson.
 
 
 
Sammanfattningsvis konstaterar utskottet att det uppdrag som Anna-Greta
 
 
 
Leijon har gett Ebbe Carlsson saknar laglig grund. Det strider mot rätte-
 
 
 
gångsbalkens regler om ledning av förundersökning i brottmål. Genom att
 
 
 
besluta i ett ärende som det enligt lag tillkommer en myndighet att bestäm-
 
 
 
ma om har hon också handlat i strid med 11 kap. 7 § regeringsformen.
 
 
 
För utfärdandet av detta brev och för underlåtenheten att diarieföra det
 
 
 
förtjänar f. d. justitieminister Anna-Greta Leijon allvarlig kritik.35
 

Nuvarande version från 23 oktober 2021 kl. 11.01

Den här sidan har inte korrekturlästs


He will also be able and authorized to answer any of your questions in this case.
I am gratefUL for all help you can give to Mr Carlsson.
Anna-Greta Leijon
Minister of Justice


Konstitutionsutskottet ansåg att brevet borde ha diarieförts från början och uttalade vidare: (33)

I vitboken (regeringens 1988-07-01
i anledning av ”Ebbe Carlsson-affären” publicerade redogörelse för vissa händelser, vår anmärkning) framhålls att brevet med hänsyn till omständigheterna vid dess tillkomst inte bör betraktas som annat än ett rekommendationsbrev.
I brevet sägs emellertid att Ebbe Carlsson på justitieministerns uppdrag (”on my authority”) har kontaktat den tilltänkta mottagaren av brevet.
Anna-Greta Leijon har förnekat att syftet var att ge något uppdrag. Ebbe Carlsson har å sin sida förklarat att han inte uppfattat att han erhållit något uppdrag.
Brevets formulering är emellertid sådan att den tilltänkta mottagaren – och varje annan i god tro varande läsare av brevet – måste få uppfattningen att justitieministern gett Ebbe Carlsson ett uppdrag.
Oavsett justitieministerns avsikt med brevet måste brevet därför enligt utskottets uppfattning anses innefatta ett uppdrag till Ebbe Carlsson.


Utskottet konstaterade därefter att justitieministern inte haft laglig rätt att ge ett sådant uppdrag som det Ebbe Carlsson fått och att om brevet skulle ha använts som det var tänkt och främmande underrättelsetjänst hade lämnat ut uppgifter, så hade det skett till en person som saknade behörighet att enligt svensk rättsordning företräda svenska staten: (34)

Sammanfattningsvis konstaterar utskottet att det uppdrag som Anna-Greta Leijon har gett Ebbe Carlsson saknar laglig grund. Det strider mot rättegångsbalkens regler om ledning av förundersökning i brottmål. Genom att besluta i ett ärende som det enligt lag tillkommer en myndighet att bestämma om har hon också handlat i strid med 11 kap. 7 § regeringsformen.
För utfärdandet av detta brev och för underlåtenheten att diarieföra det förtjänar f. d. justitieminister Anna-Greta Leijon allvarlig kritik.(35)



(33) 1988/89:KU 30 s. 54 f.

(34) 1988/89:KU 30 s. 55.

(35) I en socialdemokratisk reservation formulerades kritiken något annorlunda.

Reservanterna ansåg att bedömningen inte enbart kunde grundas på den skriftliga formuleringen av handlingen utan att man också måste ta hänsyn till ”statsrådets egen uppfattning om innebörden av och avsikten med den ifrågavarande handlingen”. Statsrådets uppfattning var att det inte varit fråga om annat än ett rekommendationsbrev. Reservanterna uttalade sammanfattnings-