wpu.nu

Skillnad mellan versioner av "Sida:Ann-1999-09-13-JA25000-00 SOU 1999 88 Del 2 GRK Granskningskommissionens betänkande.pdf/386"

Från wpu.nu

(Auto Google Cloud Vision OCR (mopocr2.py))
 
Sidans statusSidans status
-
Ej korrekturläst
+
Ej korrekturläst
Sidinnehåll (som ska inkluderas):Sidinnehåll (som ska inkluderas):
Rad 1: Rad 1:
I frågan om Justitieministern lagt sig i spaningsledningens arbete skrev
+
SOU1999:88 s. 686 Enskilda uppslag
  
konstitutionsutskottet i utkastet från sommaren 1988 följande, vilket
+
I frågan om Justitieministern lagt sig i spaningsledningens arbete skrev konstitutionsutskottet i utkastet från sommaren 1988 följande, vilketutskottet sedan vidhöll året därefter. <sup>(36)</sup>
  
utskottet sedan vidhöll året därefter:36
 
  
 +
 +
== ==
 
vis: ”Anna-Greta Leijon har genom att underteckna ett sådant brev brustit i den
 
vis: ”Anna-Greta Leijon har genom att underteckna ett sådant brev brustit i den
  

Versionen från 24 oktober 2021 kl. 10.34

Den här sidan har inte korrekturlästs


SOU1999:88 s. 686 Enskilda uppslag

I frågan om Justitieministern lagt sig i spaningsledningens arbete skrev konstitutionsutskottet i utkastet från sommaren 1988 följande, vilketutskottet sedan vidhöll året därefter. (36)


vis: ”Anna-Greta Leijon har genom att underteckna ett sådant brev brustit i den

omsorg och noggrannhet som ålegat henne som statsråd. För detta kan hon inte

undgå kritik.” (1988/89:KU 30 s. 103)

36 1988/89:KU 30 s. 56.

37 I en reservation (m, fp, c och vpk) formulerades bedömningen på annat sätt.

Bl.a. uttalade reservanterna att Anna-Greta Leijon fick anses aktivt ha stött

Ebbe Carlssons reseverksamhet och att hennes förhållningssätt för rikspolis-

chefen måste ha framstått som ett stöd för Ebbe Carlssons teorier. ”Samman-

fattningvis” ansåg reservanterna ”att Anna-Greta Leijon inte kan undgå kritik i

nu berörda avseenden”. (1988/98:KU 30 s. 103)

Av utredningen framgår att justitieministern bedömt Ebbe Carlssons upp-

gifter och teorier om mordet vara av sådan karaktär att hon dagen efter sitt

cirka nio timmar långa sammanträffande den 27 mars med Ebbe Carlsson

och säpomännen Walter K och Jan B ansett sig böra informera stats-

ministern och därefter ta kontakt med rikspolischefen. Enligt utskottet före-

låg det inget hinder från konstitutionella utgångspunkter mot att Anna-

Greta Leijon genom hänvändelserna till spaningsledningen – rikspolis-

chefen – ville förvissa sig om att de uppgifter hon erhållit från Ebbe

Carlsson redan var eller blev kända för de myndigheter som har ansvaret

för mordutredningen. Däremot var hon mot bakgrund av såväl det kon-

stitutionella regelsystemet som den ordning för bedrivande av förunder-

sökning i brottmål som gäller enligt rättegångsbalken förhindrad att på-

verka mordutredningens inriktning och bedrivande i övrigt. Det ankommer

på förundersökningsledningen att helt självständigt bedöma sådana frågor.

Granskningen har emellertid visat att justitieministern på olika sätt inför

rikspolischefen gett uttryck för att Ebbe Carlssons uppgifter kunde ha bety-

delse för mordutredningen. Sålunda har Anna-Greta Leijon vid flera till-

fällen uttalat att uppgifterna i fråga måste kontrolleras. I vilken utsträck-

ning Anna-Greta Leijons handlande påverkat spaningsledningen är svårt att

bedöma. Utskottet är emellertid av den uppfattningen att Anna-Greta

Leijons uttalanden knappast kan ses som någon obehörig påverkan. Vid

denna bedömning fäster utskottet särskilt avseende vid att det redan innan

Anna-Greta Leijon fick kännedom om uppgifterna var Åhmanssons (då-

varande rikspolischefens, vår anm.) bestämda uppfattning att en kontroll

borde ske och att denne inför utskottet inte påstått att någon obehörig

påverkan förekommit. Utskottet vill också peka på att Anna-Greta Leijon

vid upprepade tillfällen strukit under att det var spaningsledningen som

skulle ansvara för Ebbe Carlssons verksamhet.37