wpu.nu

Sida:Ann-1999-09-13-JA25000-00 SOU 1999 88 Del 2 GRK Granskningskommissionens betänkande.pdf/63

Från wpu.nu

Version från den 8 mars 2021 kl. 05.05 av Botten Anna (diskussion | bidrag) (Auto Google Cloud Vision OCR (mopocr2.py))
(skillnad) ← Äldre version | Nuvarande version (skillnad) | Nyare version → (skillnad)
Den här sidan har inte korrekturlästs


med Y. Flera från varandra oberoende uppgifter i uppslaget pekar på ett

i skilda hänseenden extremt beteende från polisman C:s sida. Det finns

vidare flera från varandra oberoende uppgifter om att polisman C

förevisat vapen på ett sätt som väckt uppseende.

Kommissionen har tagit del av en akt om polisman C hos säker-

hetspolisen. Sakligt sett innehöll den inget värt att notera i detta

sammanhang, utöver det som redan framgått av materialet hos PU.

Utanför PU förekommer polisman C i polisstyrelsens utredning om

högerextremism, jfr ovan. Polisman C berörs av i vart fall tre avsnitt i

den utredningen: uppgiften om att han på sin fritid velat ”kvittera ut”

en god vän, här benämnd Y, som gripits efter ett bråk mellan skinheads

och invandrare, påstående om en händelse på Operabaren i Stockholm,

där polisman C skulle ha uppvisat en svensk flagga med hakkors fästad

på kavajslagets undersida (oklar tidpunkt) och polismäns resor till

Sydafrika.

Natten den 8 november 1986 greps 23 personer i Gamla stan i

Stockholm, misstänkta för misshandel efter en attack på en grupp

invandrare. Samtliga gripna utom två, Y och en kamrat till denne, var

s.k. skinheads. De gripna frigavs senare under natten efter konfronta-

tioner och identifiering. Y kvarhölls dock eftersom han var bosatt i

USA och inte hade fastställbar adress i Sverige. Kort efter det att Y:s

kamrat hade släppts ringde polisman C till vaktdistrikt 3, enligt vad

som framgår av den promemoria som vakthavande befäl vid vakt-

distriktet senare upprättade. C uppgav sig vara kriminalinspektör samt

att Y och dennes kamrat var ett par av hans bästa vänner. Polisman C

sade vidare att Y inte var någon buse och att denne inte gjort något

olagligt. C ringde sedan ytterligare en gång för att ”kvittera ut” Y.

Senare på natten infann sig polisman C på polisstationen och

bekräftade Y:s tillfälliga adress i Stockholm. Sedan uppgifterna kon-

trollerats släpptes Y, eftersom adressen därmed var fastställd.

Vakthavande befäl anmälde det inträffade till polisens klago-

målssektion (internutredning). Biträdande länspolismästaren beslutade

att inte föra saken vidare till åklagare, eftersom misstanke om brott inte

förelåg. Händelsen uppmärksammades sedan i massmedia, varefter

biträdande länspolismästaren beslöt att i, som det heter i polisstyrelsens

rapport, ”klarläggande syfte” anmäla det inträffade till åklagare.

Åklagaren höll förhör med den vakthavande kriminalinspektören och

lade sedan ner förundersökningen med motiveringen att brott inte

förelåg. Polisstyrelsens utredningsgrupp inhämtade för sin del uppgifter

från polisman C och de två polismän vid vaktdistrikt 3 som talade med

denne under natten. I sin bedömning konstaterade polisstyrelsen att

polisman C inte agerat i tjänsten: