wpu.nu

Skillnad mellan versioner av "Sida:Ann-1999-09-13-JA25000-00 SOU 1999 88 Del 2 GRK Granskningskommissionens betänkande.pdf/64"

Från wpu.nu

(Auto Google Cloud Vision OCR (mopocr2.py))
 
Sidans statusSidans status
-
Ej korrekturläst
+
Ej korrekturläst
Sidinnehåll (som ska inkluderas):Sidinnehåll (som ska inkluderas):
Rad 1: Rad 1:
Det upplystes avslutningsvis att Y inte, som tydligen påståtts i något
+
Det upplystes avslutningsvis att Y inte, som tydligen påståtts i något sammanhang, lämnat landet efter det att han släppts.
  
sammanhang, lämnat landet efter det att han släppts.
+
Kommissionen har som nämnts tagit del av polisman C:s akt hos Säkerhetspolisen, där det fanns en promemoria från 1986 med rubriken ”[[Bevara Sverige Svenskt]] ([[BSS]]) – Knytningar till personal vid Stockholms pd och KVS (Kriminalvårdsstyrelsen, vår anm.)”.
  
Kommissionen har som nämnts tagit del av polisman C:s akt hos
+
Den behandlar bl.a. den här aktuella händelsen.
  
säkerhetspolisen, där det fanns en promemoria från 1986 med rubriken
+
Det framgår att Y vid det aktuella tillfället själv kände till att en polisman skulle ”fixa ut” honom.
  
”Bevara Sverige Svenskt (BSS) – Knytningar till personal vid
+
Det hade inte gått att utröna hur Y, som alltså var i polisens förvar, kunde veta detta.
  
Stockholms pd och KVS (Kriminalvårdsstyrelsen, vår anm.)”. Den
+
En kontroll hade dock visat att en ”känd BSS-medlem, (namnet här uteslutet),vilken är anställd som vaktkonstapel i arresten, tjänstgjorde denna natt”.
  
behandlar bl.a. den här aktuella händelsen. Det framgår att Y vid det
+
Det omtalas även att det var känt att personal vid Allmänna häktet var medlemmar i BSS.
  
aktuella tillfället själv kände till att en polisman skulle ”fixa ut” honom.
+
Polisstyrelsens utredningsgrupp bedömde även påståendet om att polisman C skulle ha iakttagits på Operabaren då han visat upp en nål med en svensk flagga med ett hakkors fastsatt på kavajslagets undersida. Det finns ingen uppgift om när händelsen skulle ha inträffat.
 
 
Det hade inte gått att utröna hur Y, som alltså var i polisens förvar,
 
 
 
kunde veta detta. En kontroll hade dock visat att en ”känd BSS-
 
 
 
medlem, (namnet här uteslutet),vilken är anställd som vaktkonstapel i
 
 
 
arresten, tjänstgjorde denna natt”. Det omtalas även att det var känt att
 
 
 
personal vid Allmänna häktet var medlemmar i BSS.
 
 
 
Polisstyrelsens utredningsgrupp bedömde även påståendet om att
 
 
 
polisman C skulle ha iakttagits på Operabaren då han visat upp en nål
 
 
 
med en svensk flagga med ett hakkors fastsatt på kavajslagets under-
 
 
 
sida. Det finns ingen uppgift om när händelsen skulle ha inträffat.
 
  
 
Polisman C bestred inför utredningsgruppen kategoriskt beskyllningen.
 
Polisman C bestred inför utredningsgruppen kategoriskt beskyllningen.
  
Ursprunget till uppgiften – som tydligen förekommit i massmedia –
+
Ursprunget till uppgiften – som tydligen förekommit i massmedia –  
  
 
37 Polisman C var anonymiserad i rapporten och kallades där F.
 
37 Polisman C var anonymiserad i rapporten och kallades där F.
Rad 41: Rad 23:
 
38 Jfr föregående not; Y benämndes K i rapporten.
 
38 Jfr föregående not; Y benämndes K i rapporten.
  
Frågan har i stället gällt om det inträffade kan uppfattas så att polisman C37
+
Frågan har i stället gällt om det inträffade kan uppfattas så att polisman C 37
  
 
på ett otillbörligt sätt allmänt sökt utnyttja sin ställning som polis för att
 
på ett otillbörligt sätt allmänt sökt utnyttja sin ställning som polis för att

Versionen från 18 september 2022 kl. 14.19

Den här sidan har inte korrekturlästs


Det upplystes avslutningsvis att Y inte, som tydligen påståtts i något sammanhang, lämnat landet efter det att han släppts.

Kommissionen har som nämnts tagit del av polisman C:s akt hos Säkerhetspolisen, där det fanns en promemoria från 1986 med rubriken ”Bevara Sverige Svenskt (BSS) – Knytningar till personal vid Stockholms pd och KVS (Kriminalvårdsstyrelsen, vår anm.)”.

Den behandlar bl.a. den här aktuella händelsen.

Det framgår att Y vid det aktuella tillfället själv kände till att en polisman skulle ”fixa ut” honom.

Det hade inte gått att utröna hur Y, som alltså var i polisens förvar, kunde veta detta.

En kontroll hade dock visat att en ”känd BSS-medlem, (namnet här uteslutet),vilken är anställd som vaktkonstapel i arresten, tjänstgjorde denna natt”.

Det omtalas även att det var känt att personal vid Allmänna häktet var medlemmar i BSS.

Polisstyrelsens utredningsgrupp bedömde även påståendet om att polisman C skulle ha iakttagits på Operabaren då han visat upp en nål med en svensk flagga med ett hakkors fastsatt på kavajslagets undersida. Det finns ingen uppgift om när händelsen skulle ha inträffat.

Polisman C bestred inför utredningsgruppen kategoriskt beskyllningen.

Ursprunget till uppgiften – som tydligen förekommit i massmedia –

37 Polisman C var anonymiserad i rapporten och kallades där F.

38 Jfr föregående not; Y benämndes K i rapporten.

Frågan har i stället gällt om det inträffade kan uppfattas så att polisman C 37

på ett otillbörligt sätt allmänt sökt utnyttja sin ställning som polis för att

förmå vakthavande befäl att frige Y38, eller om agerandet endast är att se

som ett försök att identifiera och i övrigt lämna sådana upplysningar om Y

att denne för uppfyllande av gällande regler skulle kunna friges.

Det kan konstateras att uppgift står mot uppgift vad gäller innehållet i det

eller de telefonsamtal som utväxlades mellan polisman C och företrädare

för VD 3. Enligt vakthavande befäl skall polisman C ha ringt vid två till-

fällen, varit mycket upprörd och uttryckligen sagt sig vilja ”kvittera ut” Y.

Polisman C bestrider att han uttryckt sig på det sätt som uppgetts liksom att

han skulle ha varit upprörd. Hans enda syfte med telefonsamtalet var att ge

sådana informationer om Y att denne inte längre skulle behöva kvarhållas.

Han kan vidare bara erinra sig ett telefonsamtal.

Gruppen gör bedömningen att då uppgift står mot uppgift, det icke är

möjligt att belägga att polisman C på ett otillbörligt sätt sökt utnyttja sin

ställning som polis för att få Y frisläppt. (---) Gruppen drar också slutsatsen

att eftersom inget i utredningen tyder på att polisman C utgett sig handla i

tjänsten, det i vart fall icke skulle kunna vara fråga om annat än ett

olämpligt beteende på fritid, vilket inte enligt gällande regler kan föranleda

någon disciplinär prövning.